Till innehåll

Sovjet – terror och kategorisering

Det kommunistiska styret i Sovjet präglades av terror under mer än 70 år. Brotten mot mänskligheten begicks mot många olika grupper och ett kategoritänkande styrde behandlingen av individer. Den sovjetiska regimens kriminella handlingar dödade miljontals människor.

Svartvit bild på en grupp hemlösa ryska gatubarn.

Miljontals barn i Sovjetunionen blev hem- och föräldralösa till följd av inbördeskrig, svält, deportationer och massterror. Foto: CC-PD-MarkPD Old

Lättläst version

Under nästan 400 år hade landet (under namnet Ryssland) styrts av en lång rad envåldshärskare som kallades tsarer. Efter revolutionen 1917 mördades tsaren. Bolsjevikerna, de som hade lett revolutionen, tog över för att bygga en kommunistisk stat. De kunde inte styra i kraft av starkt stöd från folket, i stället utövade de terror.

Ordet "terror" kommer från latinets terreo, ”att skrämma”, och syftar på våldsutövning i syfte att sprida skräck för att driva igenom utövarens politiska mål. Den nye ledaren, Vladimir Lenin, uppmanade sina underlydande att skjuta och hänga alla som gjorde motstånd mot den nya regeringen.

När Lenin dog 1924 tog Josef Stalin över makten och blev snabbt en fruktad diktator. Sin makt stärkte han sedan genom stora utrensningar. Terrorn i Sovjet riktades både mot regimens politiska motståndare, mot socioekonomiska kategorier som ”kapitalister”, ”borgare” och ”kulaker” samt mot etniska grupper. Den som en gång hade förklarats tillhöra en viss kategori stämplades för livet. Kategoritänkandet styrde behandlingen av människor: individerna dömdes efter vilken kategori de ansågs tillhöra, inte efter vilka handlingar de hade begått eller inte begått.

Lär dig mer om terrorn i Sovjet

    Brottsplats Moskva

    Om platser i Moskva som kan berätta historien om terrorn och förtrycket i Sovjetunionen under 1900-talet.

      Holodomor

      Om terrorn och hungersnöden i Ukraina åren 1932–1933.

        Gulag

        Om de sovjetiska arbets- och koncentrationslägrena under ryska inbördeskriget.

          Levnadsöde: Dalia Grinkevicute

          Möt flickan som överlevde tiden i strafflägret och skrev en bok om sina upplevelser.
          Porträttbild på skallig man med mustasch, klädd i kostym och slips.och slips,

          Vladimir Lenin, 1870–1924. Som student blev han revolutionär och var 1895–1900 förvisad till Sibirien. Därefter vistades han utomlands. När de ryska socialisterna 1903 splittrades i bolsjeviker och mensjeviker blev han ledare för de förra. Efter februarirevolutionen 1917 återvände han till Ryssland och ledde bolsjevikernas maktövertagande i november. Han var därefter den nya regimens obestridde ledare tills han dog av ett slaganfall 1924. Foto: CC-PD-Mark PD-Old

          Ett svartvit porträttfoto av en man med mustasch klädd i uniform och huvudbonad.

          Josef Stalin, 1879–1953, var född i Georgien. Han anslöt sig till bolsjevikerna 1903. Efter Lenins död manövrerade han ut sina rivaler och blev ensam ledare. Sin makt stärkte han sedan genom stora utrensningar. År 1939 ingick han en allians med Hitlertyskland men anslöt sig efter det tyska anfallet på Ryssland 1941 till de allierade i andra världskriget. Foto: PD-Ryssland

          Relaterat

            Kommunistiska regimer

            Få en inblick i några av historiens grövsta brott mot mänskligheten som begåtts av kommunistiska regimer.

              Mer om Sovjet (pdf)

              En mer fördjupande text om Sovjet finns i faktaskriften "Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer".