Lägerskolan 1969
SKÖNLITTERATUR OM ROMERNAS HISTORIA
Romer har funnits i Sverige i flera hundra år. Många romer bodde i läger som flyttade runt mellan olika platser. På grund av detta gick romerna sällan i skola och kunde därför inte läsa eller skriva. 1842 införde staten skolplikt I Sverige, vilket innebar att alla svenska barn skulle gå I skolan. År 1943 gav den svenska regeringen ett bidrag på 1500 kr för att starta en lägerskola under sommaren för romer i Lilla Sköndal. Under somrarna därefter fortsatte Stiftelsen svensk zigenarmission att anordna lägerskolor i romernas läger. Lärarna reste med romerna och rapporterade till stiftelsen om skolan men också om livet i lägret.
Katarina Taikon föddes i ett romskt läger 1932. Hon blev i vuxen ålder författare och har skrivit 13 ungdomsböcker om den romska flickan Katitzi. Under sin uppväxt flyttade Katarina ofta och varken hon eller hennes syskon hade möjlighet att gå i skolan. Boken Katitzi gavs ut första gång 1969. År 2015 kom boken i en nyutgåva. I den nya varianten hade förlaget Natur och Kultur ändrat vissa ord, lagt till nya illustrationer och ett förord. Katarina Taikons berättelse är dock densamma.
HISTORIEBRUK I BOKEN KATITZI
1. HUR HAR KATARINA TAIKON ANVÄNT HISTORIEN I SIN BOK KATITZI?
Motivera ditt svar med hjälp av exempel ur källorna i mappen. Källorna är två kapitel samt förord till boken Katitzi i nyutgåvan från 2015.
2. VILKET SYFTE?
Vilket tror du är Katarina Taikons syftet med att använda historien i boken? Resonera utifrån de olika historiebruken.
3. VARFÖR GJORDES BOKEN OM?
Boken Katitzi gavs första gången 1969. Varför tror du att boken kommer ut i nytryck 2015? Varför har förlaget gjort vissa ändringar och tillägg i den nya versionen?
Källor om Lägerskolan 1969
Boken Katitzi
Förord
Kapitel: Katitzi vill gå i skolan
Vems historia?
Våren 2017 la Stockholms stads namnberedning fram ett förslag om att ge en gångväg i Stockholm namnet "Katarina Taikons gång".
1. VARFÖR KATARINA TAIKON?
Varför får Katarina Taikon ge namn åt gångvägen? Varför tror du att förslaget läggs fram 2017?
2. VEM VÄLJER DU?
Du ska nu bestämma en historisk person som ska få ge namn åt en gata. Gatan ska ligga i din närmiljö. Vilken historisk person väljer du? Vilken gata ska få namnet?
3. VARFÖR?
Varför väljer du denna person?
Om den historiska samtiden
Romer
Romer är en av de största minoriteterna i Europa, men har inget eget land. Romer har levt i Europa i över tusen år. Ursprungligen kommer de från Indien och talar ett språk som är besläktat med andra indiska språk och som på svenska brukar kallas romani, romska, romanes eller romani chib. Historiskt har romsk-talande ofta benämnts ”zigenare” av majoritetsbefolkningen. I Sverige idag används ordet romer för att täcka in flera olika grupper med likartad kultur och historia. Stereotyperna om, och fördomarna mot romer har varit många och romer har genom historien utsatts för diskriminering, förföljelse och mord.
Diskriminering och förföljelse
Den diskriminering, förtryck och förakt som många romer vittnar om som en del av vardagen, har en lång och skamfylld historia. Romer har under lång tid utsatts för kränkningar och förföljelse, inte minst i samband med rasbiologins kategoriseringar av ”oönskade grupper” under 1900-talet. Många romer har bittra erfarenheter av att ha blivit bortjagade från sina boplatser och att bli utslängda från klassrum, bara på grund av sin etniska tillhörighet. Analfabetismen, det vill säga att inte kunna läsa eller skriva var bland romerna därför mycket hög. Det blev i sin tur ett hinder för att få jobb och därmed möjlighet till fast bostad.
Lägerskolan & Stiftelsen svensk zigenarmission
Under sommaren 1943 startade Otto Sundberg, redaktör och frikyrkopastor, en skola i det romska lägret i Lilla Sköndal som ligger i utkanten av Stockholm. Skolan fick då 1500 kr i stöd från den svenska regeringen. Stiftelsen svensk zigenarmission bildades 1945 av Otto Sundberg tillsammans med flera kristna organisationer. Stiftelsens syfte var att utifrån sin kristna grund jobba för att romerna skulle få det bättre. Stiftelsen fortsatte från 1945 och framåt att bedriva lägerskolverksamhet bland Sveriges romer. Lärarna som stiftelsen anställde för att undervisa i skolorna var kristna. Deras uppdrag var förutom att undervisa också att rapportera till stiftelsen om hur romerna levde. Stiftelsen upplöstes 1963.
Källor: David Sjögren; Att undervisa de andra, Studier av lärarrapporter från den ambulerande zigenarskolan mellan 1946 och 1958. Nationalencyklopedin.