Boktips

Otto Rosenberg is 9 and living in Berlin, poor but happy, when his family are first detained. All around them, Sinti and Roma families are being torn from their homes by Nazis , leaving behind schools, jobs, friends, and businesses to live in forced encampments outside the city. One by one, families are broken up, adults and children disappear or are 'sent East'.

Otto arrives in Auschwitz aged 15 and is later transferred to Buechenwald and Bergen-Belsen. He works, scrounges food whenever he can, witnesses and suffers horrific violence and is driven close to death by illness more than once. Unbelievably, he also joins an armed revolt of prisoners who, facing the SS and certain death, refuse to back down. Somehow, through luck, sheer human will to live, or both, he survives.

De sökte en fristad i Sverige undan förföljelserna i Nazityskland. Men svenska myndigheter sade nej, med hänvisning till 1937 års utlänningslag, olika kungörelser och hemliga anvisningar från Socialstyrelsen. Deras namn hamnade på särskilda vägrarlistor som distribuerades till polisens gränskontroller, svenska ambassader och konsulat. Budskapet var att ingen av dem skulle släppas in i landet.

I Jag önskar dig lycka berättar tretton romer ur olika generationer sin historia. Texterna är skrivna utifrån egna erfarenheter och upplevelser, bortom bilden som samhället skapat av romer. De handlar om förebilder som följer en genom livet, skimret i vardagen, drömmar om framtiden och kärlekens kraft. Om saknad, utanförskap, orättvisor, mod och om att förlora någon som står en nära.

Beth Altshuler (1923 1984) flydde 19 år gammal judeförföljelserna i Danmark. Efter en dramatisk resa över Öresund ankom hon i oktober 1943 med sin familj till Sverige.

I fem tecknade berättelser och över trettio intervjuer gestaltar Joanna Rubin Dranger en outforskad erfarenhet av att leva med dold judisk identitet i Sverige. En ung kvinna berättar att hennes farfar raderat alla spår av sin bakgrund, så att familjen inte ska gå att identifiera som judar "om det skulle hända igen". Det dolda arvet har i tre generationer skapat spänningar i familjen. Ett annat exempel är hen som varken berättar för vänner eller kollegorna på förskolan om sin judiska identitet, trots ett i övrigt normöverskridande liv.

I Natt och aska: Förintelsens litteraturer undersöker Daniel Pedersen vad litteraturen som kunskapsform har att berätta om Förintelsen. Vad säger den litterära gestaltningen om 1900-talets brutalaste folkmord? Vittnesmål, dikter, sånger, dagböcker, romaner - formerna är många, och varierande. Här finns utrotningen av Europas judar, men också romer, homosexuella och politiska fångar. Inte sällan är deras berättelser både likartade och unika. Med hjälp av en rad berömda författarskap - jämte flera närmast okända författare - visar Daniel Pedersen hur Förintelsen utgör ett grundläggande angrepp på idén om människan och hennes värdighet - och hur litteraturen är det enda konstnärliga medium som kan närma sig brottets omfattning.

När den judiske flyktingen Bore Schajewitz som 25-åring försvann spårlöst 1922 var det få som visste att han fanns. Snart föll han helt i glömska. Ett visitkort och ett lika stort porträttfoto var de enda bevisen för hans existens. Och så hans förmodade dotter, Majken. Men i 70 år sa hon ingenting om honom. Till en början av rädsla för antisemitism, sedan av gammal vana. Först mot slutet av sitt liv yppade hon det lilla hon visste för sönerna.

Den här boken berättar om hur Förintelsens Ögonvittnen i Malmö startade sin verksamhet och hur arbetet fortlöpte. Genom intervjuer får läsaren en inblick i de reaktioner som berättandet väckte. Att vittna om Förintelsen sätts i ett historiskt och internationellt sammanhang.

I boken får vi följa ett antal judiska musiker, såsom Wanda Landowska, Arthur Rubinstein, Wadysaw Szpilman, Shony Braun och Alma Rosé, från mellankrigstidens vibrerande musikliv till nazisternas förföljelse, flykt och Förintelsen. Parallellt berättas om musikens roll i Tredje riket och den omfattande och systematiska plundringen av tiotusentals instrument, manuskript och böcker.

En hjälteberättelse från andra världskrigets Polen. Janusz Korczak var ett ljus i det svartaste mörker när miljontals människor utplånades från jordens yta. Han var en polsk judisk läkare, författare, pedagog, vars tankar ligger till grund för FN:s barnkonvention. Han lämnade karriären för att leva tillsammans med föräldralösa judiska barn i hemstaden Warszawa. Korczak var visionär och hans barnhem en egen liten självstyrande barnrepublik. Hans liv var barnen, deras död var också hans.

I Grinden i Dachau berättar Björn Wiman om hatets nya och historiska former, om minnesarbetet efter Förintelsen och om hoppet, konsten och kunskapen som motgift. Antisemitismen är den intellektuella nollpunkt där demokratin dör.

The purpose of this thesis is to investigate how Swedish Jews responded to the Holocaust in the early-post war period, 1945-1967, by examining debates in the Swedish-Jewish press. The research questions are as follows: In the early-post war period, how did contemporary writers perceive and advocate for responses they considered just and appropriate in addressing the Holocaust, and what factors influenced their perspectives? How did their consideration of fair and suitable Holocaust responses impact Holocaust memory formation, and how did the evolving memory of the Holocaust, in turn, influence these responses?