Definition av demokrati

Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder ungefär folkstyre. I Grekland under antiken innebar demokrati det vi i dag kallar för direkt demokrati. I en direkt demokrati får folket aktivt vara med och besluta i olika frågor. I det antika Grekland var det dock bara vissa delar av befolkningen som fick vara med och besluta så demokratin omfattade inte alla.

Idag är de allra flesta demokratiska länder representativa demokratier. Det innebär att invånarna väljer politiker som representerar dem och fattar beslut. Ibland finns också inslag av direkt demokrati när invånarna får vara med och besluta om en särskild fråga, till exempel i en folkomröstning.

Diktatur är motsatsen till demokrati. I diktaturer är det bara en eller några få som bestämmer allt. Folket kan inte välja vem eller vilka som ska styra. De får inte heller säga fritt vad de tycker. Medier kontrolleras av staten och får inte kritisera landets ledare. Flera av världens länder kan idag beskrivas som diktaturer eller auktoritära stater där de som styr kontrollerar allt. Andra är ett slags mellanting av demokrati och diktatur. Fullvärdiga demokratier, dit Sverige räknas, är ganska få.

Sverige har sedan länge varit ett demokratiskt styrt land. I den svenska grundlagen står det att all offentlig makt ska utgå från folket och att riksdagen är folkets främsta företrädare. Det betyder att det är folkvalda politiker som beslutar om hur landet ska styras. I Sverige har vi en representativ demokrati men vi har genomfört nationella folkomröstningar i särskilda frågor, till exempel om kärnkraft och medlemskapet i EU. I Sverige är folkomröstningar rådgivande, och politikerna måste inte följa resultatet av dem.

Demokrati är både ett styrelseskick och ett sätt att organisera samhället. Samtidigt som demokrati är en självklarhet för många finns det troligen inte en enda definition på vad en demokrati är som alla skulle hålla med om. Däremot finns det en ganska stor enighet om vad som är viktiga principer eller byggstenar i en demokrati:

• Rättvisa val: centralt i en demokrati är att folket får rösta i fria och rättvisa val med allmän och lika rösträtt. Det betyder att väljarna ska kunna göra sitt val utan inblandning och manipulation. Alla myndiga medborgare ska kunna rösta och deras röster ska räknas lika mycket. Detta kallas för valdemokrati.
• Frihet: här betonas individens fri- och rättigheter för en fungerande demokrati. Det handlar om möjligheten att tänka och tycka det man vill, vilket beskrivs som tryckfrihet och yttrandefrihet. Människor ska också vara fria att träffas i grupp för att demonstrera offentligt mot det man inte tycker fungerar i samhället. En annan viktig del är att människor ska vara lika inför lagen och att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras. Detta kallas ofta liberal demokrati. I en liberal demokrati är det inte bara den styrande majoriteten som har rättigheter. Den liberala demokratin skyddar också rättigheterna för människor som tillhör minoriteter.
• Jämlikhet: här betonas behovet att alla medborgare ska ha samma faktiska möjligheter (inte bara formella) att delta i samhället och utnyttja sina politiska rättigheter, alltså sin rösträtt, yttrande- och mötesfrihet. Detta innebär också en strävan efter en mer jämlik resursfördelning i samhället, eftersom ojämlikhet kan vara ett hinder mot att använda sina rättigheter. Detta kallas för egalitär demokrati. Egalitär betyder jämlik.
• Kommunikation och öppenhet: här betonas behovet av åsiktsutbyte och förnuftsbaserade samtal för demokratin. I sådana samtal ska man bemöta övriga deltagare med respekt, sätta sig in i de frågor som tas upp, genom att lyssna, försöka förstå andras argument och motivera de egna ståndpunkterna för att komma fram till gemensamma beslut. Det handlar alltså om vikten av respektfulla samtal, öppen debatt och ett öppet beslutsfattande. Detta kallas för samtalsdemokrati.
• Deltagande: här betonas vikten av att alla aktivt deltar i demokratin även på andra sätt än genom att enbart välja sina representanter. Det kan exempelvis handla om att engagera sig i föreningar, delta i elevråd och liknande. Detta kallas för deltagardemokrati.

Demokratin ger oss många fri- och rättigheter men den ställer också krav, till exempel skyldigheter att följa lagar och beslut som fattats. Den får aldrig tas för given för det händer att antidemokratiska rörelser växer och får stöd. Historien visar att förvandlingen från demokrati till diktatur kan komma smygande, steg för steg. När stegen väl har tagits är det svårt att backa tillbaka. Demokratin är fantastisk men komplicerad. Den blir aldrig färdig, utan måste ständigt hållas levande.

I filmklippen nedan möter du personer som själva upplevt diktatur. Här pratar de om demokratins värden. Varför behövs demokrati? Vad betyder demokrati egentligen och hur kan vi gemensamt förbättra den?

Alexander Rothman föddes 1930 i Ungern. Överlevde nazisternas förföljelser och förintelselägret Auschwitz. Kom till Sverige 1947.

Francesco Kovacs föddes 1929 i Ungern. Hölls fängslad av den sovjetiska diktaturen. Kom till Sverige 1954.

Dina Rajs föddes 1938 i Jugoslavien. Var barn under nazisternas förföljelser och levde under den kommunistiska diktaturen. Kom till Sverige 1968.