Samlingar av vittnesmål från Förintelsen
På de här sidorna om vittnesmål från Förintelsen har vi samlat länkar till pedagogiskt material, information om organisationer som arbetar med frågan samt information om i vilka samlingar du kan hitta vittnesmål.
Hall of names, Yad Vashem Holocaust Museum. Foto: Adam Jones
Att arbeta med vittnesmål från Förintelsen
Vittnesmål från historiska händelser ges i dag en allt större betydelse i pedagogiska sammanhang och i museiverksamhet.
Vittnesmålen utgör en värdefull historisk dokumentation som med hjälp av pedagogiska metoder och tekniska möjligheter kan göras till levande dokument för kommande generationer.
- för att möjliggöra en bättre förståelse för den tid och för de händelser som vittnesmålen skildrar
- för att möjliggöra reflektion kring demokrati, mänskliga rättigheter och människors lika värde
- för att öka kunskapen om brott mot mänskligheten
- för att fördjupa kunskapen om antisemitism och andra former av intolerans, dess orsaker, yttringar och effekter
- för att öka kunskapen om det demokratiska systemets nödvändighet för möjligheten att bygga ett samhälle baserat på respekt för mänskliga rättigheter
- för att öka medvetenheten om ett samhälles normer och normförskjutningar, samt för en ökad förståelse för hur normer skapas
- för att ge elever en stärkt handlingsberedskap inför framtida ideologier som baseras på intolerans och icke-demokratiska värden
Svenska samlingar med vittnesmål
Här listas samlingar av vittnesmål från Förintelsens överlevande som finns på arkiv och hos organisationer.
Redan 1945 utförde Samarbetskommittén för Demokratiskt Uppbyggnadsarbete (SDU) intervjuer med Förintelsens överlevande som kom till Sverige.
Bild från Judiska museet, Stockholm. Foto: Jean Baptiste Béranger.
Beskrivning: Föreningens verksamhet riktar sig först och främst till skolungdomar. Genom medlemmars besök i skolorna får elever ta del av unika vittnesmål från de överlevande, lära sig att Förintelsens bakgrund finns i decenniers antisemitiska handlingar och antisemitisk propaganda som under 1900-talet resulterade i ett massmord på judar, romer och flera andra minoriteter.
Mängd: FFÖ har dokumenterat ett antal vittnesmål
Kontakt: Se FFÖ:s webbplats samt UR/skola
Vittnesmål ses inom myndigheten som en värdefull resurs i det pedagogiska arbetet, att använda vittnesmål, är en av myndighetens pedagogiska grundpelare. Det har lett till att överlevandes berättelser finns med i många av de olika teman som myndighetens pedagogiska program berör.
Forum för levande historia har följande fyra samlingar av vittnesmål:
Broderfolk (2005)
Beskrivning: I ett samarbetsprojekt mellan Forum för levande historia och Judiska museet i samband med utställningen Broderfolk användes åtta intervjuer. Fyra av dessa är med personer som var offer för förföljelse i hemlandet – Norge eller Danmark – medan fyra av intervjuerna var med personer som arbetade för att hjälpa människor att fly till Sverige.
Mängd: 8 st.
Format: 2 videofilmade intervjuer + transkribering, samt 6 intervjuer som endast finns nedtecknade
Kontakt: Vill du veta med om samlingen – kontakta biblioteket@levandehistoria.se
Dokumentationsprojektet (2000–2002)
Beskrivning: Producerat av Kommittén för levande historia (blev senare Forum för levande historia), 2000–2002. Alla vittnesmål är inte från överlevande men alla har någon koppling till Förintelsens historia. Samlingen består av vittnesmål från:
- överlevande som kom efter kriget
- barn som räddades till Sverige
- de som deltog i flyktingmottagning
- två som har under kriget tjänstgjort i tyska armén
- samer som genom sitt liv i gränstrakter kom i kontakt med flyktingar
- några som räddade sig till Sverige från Norge och Danmark
- studenter som var aktiva i Sverige under kriget
- en av de som körde de Vita bussarna
Mängd: 98 st.
Format: Videoinspelningar + transkribering
Originalen bevaras på, och ägs av Riksarkivet
Referenskod: SE/RA/325252/40 Datering: 2001 – 2002, ExtraID: 1
Arkivinstitution: Riksarkivet (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov: Kommittén levande historia (2001)
Alternativa namn: Ku 2001:01 Kategori: Statlig myndighet
Judiska barnflyktingar (2008)
Beskrivning: Samlingen innehåller intervjuer med personer som sändes till Sverige som barn under andra världskriget, sju judiska barn och två finska barn.
Mängd: 9 st.
Format: Video
Kontakt: Vill du veta med om samlingen – kontakta biblioteket@levandehistoria.se
Vittnesmål med klassrumsövningar (2013)
Beskrivning: I anslutning till projektet ”Vittnesmål med klassrumsövningar” genomfördes intervjuer av fyra överlevande från Förintelsen samt två som varit offer för kommunistiska regimer.
Mängd: 4 inspelade filmer + transkribering
Format: Videoklipp som kan ses här
Beskrivning: Intervjuernas fokus är livet i Sverige direkt efter hitkomsten. Hur hittade man arbete, ett hem? Hur var det att anpassa sig till ett nytt liv? Insamling av vittnesmål skedde främst åren 2017–18, men något enstaka från tidigt 2000-tal. Vittnesmålen är filmade eller inspelade samt sammanfattade skriftligt.
Arkiv: Judiska Museet
Arkivbildare/upphov: Judiska Museet
Mer information om aktuella projekt och kontaktuppgifter:
Beskrivning: Svenska kommittén mot antisemitism, SKMA, är en religiöst och politiskt obunden organisation som har till syfte att motverka och sprida kunskap om antisemitism och andra former av rasism. SKMA erhåller inget kontinuerligt statligt eller kommunalt stöd, utom för enstaka utbildningssatsningar. Verksamheten finansieras huvudsakligen med frivilliga bidrag.
Sedan början av 1990-talet anordnar SKMA regelbundna utbildningar och kurser om antisemitism och andra former av rasism, liksom kring nazism och Förintelsen. I utbildningarna medverkar några av landets ledande forskare, experter och pedagoger inom området.
Mer information om aktuella projekt och kontaktuppgifter:
Beskrivning: Överlevarna är namnet på en podcast med 120 vittnesmål med personer som överlevde Förintelsen. Startade hösten 2017 och avslutas 2019. Produktion av Bernt Hermele och fotografering av Cato Lein.
Titel: Att överleva – Röster från Ravensbrück
Beskrivning: Att överleva – Röster från Ravensbrück är en permanent utställning som består av en en unik samling föremål som samlades in när de Vita bussarna kom till Lund 1945. Utställningen vittnar om stort mod och livskraft hos de kvinnor som satt fångna i det tyska koncentrationslägret Ravensbrück under Andra världskriget.
Beskrivning: Landsarkivet i Lund förvarar en hel del handlingar rörande flyktingar från tiden efter andra världskriget. Det är uteslutande handlingar från tiden i närmast anslutning till krigsslutet och det rör sig om förhör med flyktingar gjorda av lokal polis vid ankomsten. Ett kortregister från Malmöhus läns landskanslis arkiv finns också, Civilförsvarssektionen. Detta upprättades över alla som kom med räddningsaktionen "De vita bussarna" och innehåller kort över ca 20 000 personer. Det finns också ett tillhörande fotoregister, men bara över cirka en femtedel av de som finns med på registerkorten. Arkivet innehåller också administrativa handlingar rörande flyktingmottagandet.
Fysiska arkiv som innehåller flyktinghandlingar:
– Polisen och åklagaren i Ystads arkiv
– Polisen i Helsingborgs arkiv
– Polisen och åklagaren i Landskronas arkiv
– Polisen i Höganäs arkiv
– Flera Landsfiskaler (polis på landsbygden) exempelvis Slite på Gotland
– IM-Individuell människohjälps arkiv
Arkivbildare/upphov: Landsarkivet i Lund
Lunds universitetsbibliotek
Titel: Witnessing genocide
Beskrivning: Lunds universitetsbibliotek har ett arkiv vid namn Witnessing genocide. Arkivet består av utvalda delar av Polska källinstitutets arkiv samt dr Zygmunt Lakocinskis privata samling från perioden oktober 1945 - november 1946. Professor Sture Bolin anlitades som historisk expert. Bolin fick i uppdrag att informera Lakocinskis arbetsgrupp hur intervjumetodiken skulle tillämpas.
Det unika med Lakocinskis projekt var att utvalda f.d. koncentrationslägerfångar intervjuade andra fångar och dokumenterade deras krigsupplevelser med fokus på vistelse i diverse koncentrationsläger.
Arkivet består av:
- 512 vittnesmål gäller både kvinnor och män och finns i databasen Alvin. Dessa vittnesmål är tillgängliga på Lunds universitetsbibliotekets hemsida.
- 61 av 512 vittnesmål berör polska judar. 355 av 512 berör Ravensbrück.
- Förutom de 512 vittnesmål som offentliggjordes på universitetsbibliotekets hemsida, består Polska källinstitutets arkiv av 75 fragment/oavslutade vittnesmål.
Var finns det arkiverat: Lunds universitetsbibliotek
Beskrivning: Vittnesmålsinspelningar som består av tretton berättelser med titeln Kampen mot glömskan, från 2001. Video-projekt producerat av föreningen Förintelsens ögonvittnen, Malmö. Det går att låna filmerna från Malmö stadsbibliotek.
Inspelat: 1998–1999
Foto: Bill Watts
Intervjuare: Ulla-Lena Cavling
Var: Originalmaterialet finns arkiverade på Malmö stadsarkiv. Masterband om inget annat anges. Inspelade vittnesberättelser, Kampen mot glömskan.
Referenskod: SE/MSA/01466/F 7
Arkivbildare/upphov: Malmö stadsarkiv
Beskrivning: Vid Nordiska museets arkiv förvaras fyra arkivsamlingar med kopplingar till Förintelsen som innehåller vittnesmål. I respektive arkiv finns, utöver vittnesmål, även annat material som rör judiskt liv.
De fyra arkivsamlingarna består av Judiska minnen, D 412 I Förintelsens närhet 2000, Ruth Jacobssons arkiv samt Halina Neujahrs arkiv, de beskrivs här nedan.
Vid Nordiska museets arkiv förvaras även fotografier som föreställer vita bussarnas ankomst till Sverige samt mottagandet i samband med detta.
D 412 I Förintelsens närhet 2000
Tidsperiod som arkivets material är insamlat: under år 2000. Materialet omfattar uppväxten i Polen, upplevelser i Polen under andra världskriget i koncentrationslägret Auschwitz vintern 1941/42 samt livet i Sverige efter krigets slut.
Kategori, person och innehåll: Innehåller intervjuer med två överlevande polska kvinnor
Format: Utskrifter samt fotografier, kartor över platser som förekommer i berättelserna
Status: Intervju-utskrifterna är tillgängligt för forskning, individerna ska anonymiseras
Halina Neujahrs arkiv
Tidsperiod som arkivets material är insamlat: inkom till arkivet år 2007, omfattar perioden kring 1930 fram till Halina Neujahrs bortgång år 2006.
Kategori, person och innehåll: Innehåller framför allt hennes egna upplevelser från ghettot i Warszawa och tiden i Sverige i form av föredrag och tidningsartiklar samt dokumentär film "In Memoriam" med Halina som berättar om sitt liv i Warszawas ghetto och förflyttningen till koncentrationsläger blandat med journalfilm. 40 minuter lång. Manus och regi: Nicole Pergament, producent: Jack Pergament. Producerat av Centralfilm för Föreningen Förintelsens Överlevande.
Format: Tidningsartiklar, ljudband, videoband. Även fotografier från första tiden i Sverige samt bokmanus (självbiografiska anteckningar)
Status: Arkivet är tillgängligt för forskning
Var finns arkivet: Nordiska museet
Arkivbildare/upphov: Nordiska museet
Judiska minnen
Projektet Judiska minnen pågick 1994–1998 vid Nordiska museet. Dokumentation av 375 Judiska minnen från 1994–1998. Tillståndsbelagt.
Tidsperiod som arkivets material är insamlat: under år1994. Omfattar tiden före andra världskriget och framåt.
Kategori, person och innehåll: Minnena omfattar överlevandes vittnesbörd samt även vittnesbörd från vårdpersonal i Sverige och andra som kom i kontakt med Förintelsens offer.
Format: Nedskrivna minnesanteckningar, omkring 300 st.
Status: De nedskrivna minnena är tillgängliga för forskning men med förbehåll, tillstånd ges av arkivchef. En anonymiserad sammanfattning av minnena finns tillgänglig i forskarexpeditionen.
Ruth Jacobssons arkiv
Tidsperiod som arkivets material är insamlat: Inkom till Nordiska museets arkiv 2007 samt 2010, men arkivets innehåll omfattar tiden 1935–1945.
Kategori, person och innehåll: Ruth Jacobsson (1912–1947) var konsertpianist. Hon och hennes dotter hamnade i koncentrationsläger, "Mein Leben" är hennes anteckningar (berättelse).
Format: Nedskrivna minnesanteckningar
Status: Tillgängligt för forskning
Regionarkivet i Göteborg
Beskrivning: På Regionarkivet i Göteborg finns handlingar rörande flyktingar från Förintelsen främst i de enskilda arkiv som deponerats i Göteborgs föreningsarkiv (vilket är ett uppdrag som bedrivs av Regionarkivet). Den kommunala hjälpverksamheten under krigsåren finns dokumenterad i arkivet efter den kuratorsverksamhet som Ingrid Segerstedt-Wiberg bedrev för statslösa flyktingar, men också i spridda handlingar i Miljönämndens arkiv.
Göteborgs Judiska församling
Här finns handlingar om flyktingar som kom till Sverige före- under- och efter andra världskriget, bland annat protokoll, korrespondens, listor och register, och s k flyktingakter. Församlingen har också filmat och intervjuat överlevare från Förintelsen. Till församlingen hör också ett antal delarkiv (t ex Judiska hjälpfonden).
Handlingar rörande judiska flyktingbarn
Arkivet består av Ingrid Lomfors intervjuer och enkäter med barn vilka kom som flyktingar innan kriget. En del djupintervjuer har blivit inspelade. Samlingen består också av en del originalbrev och fotografier från flyktingbarnen.
Handlingar om de vita bussarna
Detta arkiv innehåller underlag till Ingrid Lomfors forskning om de vita bussarna. Även i detta arkiv finns en del korrespondens och intervjuer med överlevare.
Fritz Kreiskys handlingar
Österrikarna Fritz och Selma Kreisky lyckades att i april 1939 få lov att flytta till Shanghai och undkom därmed Förintelsen. Arkivet består främst av Fritz opublicerade manuskript om tiden som flykting i Shanghai.
Göteborgs hjälpkommitté för landsflyktiga
Innehåller handlingar om barnhemmet för judiska flickor på Viktoriagatan i Göteborg.
Göteborgs kurator för statslösa landsflyktiga
Ingrid Segerstedt-Wiberg fick 1945 tjänsten som stadens kurator för statslösa flyktingar. Arkivet består av korrespondens och akter rörande denna verksamhet.
Göteborgs kommun, Miljönämnden
Volym F9:7 innehåller bland annat sundhetsinspektören Ragnar Spaaks fotografier om förberedelserna för mottagningen av koncentrationslägerfångar våren 1945.
Beskrivning: Lars Hallberg, tidigare mångårig medarbetare med stora kunskaper om dessa samlingar gjorde i november 2018 en detaljerad lista över de olika samlingarna som finns hos Riksarkivet.
Beskrivning: Fading Stories. Förintelseöverlevares vittnesmål porträtterade av fotograf och författare Sanna Sjöswärd. Utställningen Fading stories - pass them on visades på Fotografiska i Stockholm under 2019. Nu visas en omgestaltad Fading Stories, särskilt anpassad för Svenska kyrkan, som en vandringsutställning i ett flertal kyrkor.
Beskrivning: Sveriges radio, SR, har i flera år producerat olika program av de människor som på olika sätt upplevt nazismens fasor och vittnesmål från Förintelsens överlevande. På SR:s webbplats går det att lyssna på berättelserna.
Var: Originalmaterialet finns på SR:s arkiv.
Arkivbildare/upphov: SR
Nedan ett urval av program:
Beskrivning: Redan 1945 utförde Samarbetskommittén för Demokratiskt Uppbyggnadsarbete (SDU) intervjuer med Förintelsens överlevande som kom till Sverige. Delar av dessa intervjuer publicerades senare under titeln De dödsdömda vittna: enkätsvar och intervjuer utgivna av Gunhild och Einar Tegen, 1945. Hela intervjuarkivet finns på Uppsala universitetsbibliotek, Carolina Rediviva.
Mängd: Samlingen består av cirka 104 volymer
Format: Ej digitaliserat
Detaljerade information kring arkivet finns att söka i arkivportalen ALVIN.
Samlingen består av: Skrivelser ang ansökningar och handlingar rörande föreningar.
Var finns de arkiverade: Uppsala universitetsbibliotek, Carolina Rediviva. En mer detaljerad arkivförteckning finns på handskrifts- och musikenheten, UUB. I arkivsamlingen finns bl.a. material kring Gunhild Tegens bok "De dödsdömda vittna" som behandlar de överlevande från tyska koncentrationsläger.
Referenskod: Acc.nr 1970/25. 2006/4, 2014/12 och 2017/40. Delar av materialet kan omfattas av lagen om upphovsrätt.
Arkivbildare/upphov: Uppsala universitetsbibliotek
Einar Tegens handlingar rörande samarbetskommittén för demokratiskt (SDU) uppbyggnadsarbete finns arkiverade på KB. SDU:s arbete pågick mellan 1945–1957.
https://arken.kb.se/SE-S-HS-Acc2012-69-9
Beskrivning: Raoul Wallenbergsarkiv i Uppsala innehåller främst intervjuer gjorda 1989–1991 med personer som har anknytning till räddningsaktionen i Budapest 1944–1945. Länk till arkivförteckning.
Var finns de arkiverade: Segerstedt-huset, Uppsala universitet
Referenskod: Raoul Wallenbergsarkiv
Arkivbildare/upphov: Uppsala universitet
Beskrivning: UR producerar webbaserat utbildningsmaterial på vittnesmål från Förintelsens överlevande. Längden och formatet på produktionen varierar. Söker man på Förintelsens överlevande UR Play så får man träff på 49 program respektive 8 serier.
Var finns de arkiverade: Originalmaterialet finns på UR
Arkivbildare/upphov: UR
Organisationer och institutioner som arbetar med vittnesmål i Sverige
Nedan listas de organisationer vi känner till som på olika sätt jobbar med frågor som rör vittnesmål från Förintelsens överlevande runt om i Sverige.
En resväska från Auschwitz-Birkenau som visas i utställningen Speaking memories, Historiska museet. Foto: Erik Lernestål, Statens historiska museer.
Beskrivning: Föreningens verksamhet riktar sig först och främst till skolungdomar. Genom medlemmars besök i skolorna får elever ta del av unika vittnesmål från de överlevande, lära sig att Förintelsens bakgrund finns i decenniers antisemitiska handlingar och antisemitisk propaganda som under 1900-talet resulterade i ett massmord på judar, romer och flera andra minoriteter.
Föreningen Förintelsens Röster strävar efter att sprida kunskap och förståelse om Förintelsen genom att hålla föredrag i skolor, föreningar och på företag. Föreningens medlemmar är vuxna barn till personer som överlevde Förintelsen.
Beskrivning: Projektet Levande historia inom Göteborgs stad drar lärdom av historien, som kopplas till dagsaktuella frågor i Göteborg. Förintelsen och kommunistiska regimer står i fokus samt brott som begåtts eller begås mot mänskliga rättigheter i alla typer av politiska system.
Det löper en röd tråd från Förintelsen fram till dagens internationella system och regler för de mänskliga rättigheterna. Genom historien har oliktänkande, olika nationella minoritetsgrupper och HBTQ-personer utsatts för diskriminering och förföljelse.
Inom projektet har man samlat ett antal vittnesmål från överlevande från Förintelsen
Beskrivning: Utställningen Speaking Memories – Förintelsens sista vittnen berättar om dem som var där. De med personliga minnen och erfarenheter från Förintelsen. De som överlevde. Genom porträtt och vittnesmål uppmärksammas de som så småningom hamnade i Sverige.
Beskrivning: En podcast med ett hundratal samtal med de som överlevde Förintelsen. Startade hösten 2017 med syftet att intervjua alla överlevande som ännu inte berättat. Produceras av Bernt Hermele och Cato Lein. Består av djupintervjuer med de som överlevde Förintelsen.
Beskrivning: Judisk kultur i Sverige är en oberoende, opolitisk och icke-konfessionell ideell organisation med syfte att initiera och genomföra kulturarrangemang som knyter an till det judiska kulturarvet och judiskt tänkande.
Beskrivning: Judiska Församlingen i Göteborg erbjuder skolor kostnadsfria föreläsningar med vittnesmål från Förintelsen.
Beskrivning: Malmö museum har en utställning Välkommen till Sverige. I utställningen kan du se en av de bevarade vita bussarna som visas framför slottet Malmöhus. Du kan också besöka utställningen som belyser museet som flyktingförläggning. Där lyfts livsöden, fotografier och föremål från flyktingarna och de som hjälpte till.
Malmö Museum erbjuder gymnasie- och högstadieskolor pedagogiska program om de vita bussarna och människor på flykt med utgångspunkt från De vita bussarna.
Beskrivning: Är en politisk och religiöst oberoende insamlingsstiftelse som rustar unga att agera med civilkurage i Raoul Wallenbergs anda för ett medmänskligt samhälle fritt från rasism och främlingsfientlighet. Raoul Wallenberg Academy grundades år 2001 av bland andra Raoul Wallenbergs syster Nina Lagergren.
Beskrivning: Svenska kommittén mot antisemitism, SKMA, är en religiöst och politiskt obunden organisation som har till syfte att motverka och sprida kunskap om antisemitism och andra former av rasism. SKMA erhåller inget kontinuerligt statligt eller kommunalt stöd, utom för enstaka utbildningssatsningar. Verksamheten finansieras huvudsakligen med frivilliga bidrag.
Sedan början av 1990-talet anordnar SKMA regelbundna utbildningar och kurser om antisemitism och andra former av rasism, liksom kring nazism och Förintelsen. I utbildningarna medverkar några av landets ledande forskare, experter och pedagoger inom området.
Beskrivning: Sveriges museum om Förintelsen ska bevara och föra vidare minnet av Förintelsen. Museet ska fördjupa kunskaperna om Förintelsen och nå hela Sverige.
Museet inrättades formellt den 1 juli 2022 och planerar att i juni 2023 öppna sin första utställning.
Beskrivning: Zikaron är en förening som för vidare historier från Förintelsens överlevande för att de inte ska glömmas bort.
Zikaron erbjuder gymnasie- och högstadieskolor kostnadsfria föreläsningar om Förintelsen från judiska ungdomar i 18–30 årsåldern. Detta är ett sätt att ta över från de överlevande som inte längre har möjlighet att gå ut i skolorna eftersom de tyvärr redan gått bort eller blivit för gamla. Föreläsarna tar sina släktingars historia och för den vidare genom känslomässiga och informativa föreläsningar.
Pedagogiskt material baserat på vittnesmål
Nedan har vi listat pedagogiskt material som baseras på vittnesmål från Förintelsen. Materialen är sorterade utifrån vilken organisation som publicerat dem.
Lodz Getto, Polen 1942. FOTO: AKG-IMAGES
Vittnesmål med klassrumsövningar riktar sig främst till SO-lärare för årskurs 9 samt till gymnasielärare i historia, men materialet lämpar sig även för att jobba ämnesöverskridande, exempelvis i samhällskunskap, svenska och religion. Det innehåller färdiga lektionsupplägg på olika teman med övningar, filmklipp och lärarhandledning.
Eternal Echoes är ett pedagogiskt interaktivt utbildningsmaterial om Förintelsen. Verktyget är framtaget för högstadiet och gymnasiet men kan med fördel användas även för vuxenutbildning. Genom filmade vittnesmål, artiklar som ger den historiska kontexten, diskussionsuppgifter, autentiska dokument och foton byggs kunskap upp om Förintelsen och andra världskriget. Elever utmanas även att samtala om och diskutera dagsaktuella händelser och frågor.
På utbildningsradions webbplats finns ett antal vittnesmål från Förintelsen där överlevande berättar om sina upplevelser. Inspelningarna genomfördes i samarbete med Föreningen Förintelsens Överlevande 2013.
I appen Story Keepers får elever möta tre överlevande, Alexander, Livia och Renate, som berättar om sina liv från en lycklig barndom till ofattbart mörker under Förintelsen. Efter eleven har lyssnat på vittnesmålen kommer hen själv få ställning för medmänsklighet och diskutera viktiga frågeställningar utifrån de tre gripande vittnesmålen. Eleven kommer vidare få reflektera över sitt eget civilkurage och hur hen själv kan agera för ett mer medmänskligt samhälle.
Story Keepers är utvecklat för att fånga och behålla elevernas intresse. Interaktiva övningar med film och ljud används att förstärka upplevelsen och öka förståelsen och empatin för människor som drabbats av Förintelsen. Materialet är tänkt för gymnasiet och är gratis för skolor.
Samlingar av vittnesmål utanför Sverige
Nedan följer en lista på organisationer utanför Sverige som har samlingar av vittnesmål från Förintelsen
Children Memorial, Yad Vashem. Foto: Talmoryair
Beskrivning: The Ghetto Fighters' House Museum etablerades redan 1949 av en grupp överlevande från Förintelsen och är ett av världens tidigaste muséer för minnet av Förintelsen. Dess arkiv har ett stort antal vittnesmål och dessa håller för närvarande på att digitaliseras.
Beskrivning: Den största vittnesmålsamlingen från Förintelsens överlevande finns på USC Shoah Foundation Institute for Visual History and Education i USA (kallas Shoah Foundation). Här finns bland annat vittnesmål insamlade i Sverige.
Shoah Foundations verksamhet har successivt breddats och inkluderar numera vittnesmål från det romska folkmordet, armeniska folkmordet, folkmordet i Rwanda, folkmordet i Guatemala och folkmordet i Kambodja.
Onlinesamlingen nås genom att registrera sig nedan.
Beskrivning: USHMM har inspelade vittnesmål som är tillgängliga på webben. Förutom de vittnesmål de själva samlat in har USHMM sammanställt länkar som består av information med kopplingar till vittnesmål från Förintelsens överlevande.
På USHMM.org finns även ett antal vittnesmål av överlevande som genom sin historia har anknytning till Sverige.
Beskrivning: Yad Vashem är ett israeliskt minnes- och dokumentationscenter för minnet av mördade judar under Förintelsen. Institutionen har över tiotusen vittnesmål, inspelade på olika språk (beroende på det språk som den överlevande valt att tala).
Bland dessa vittnesmål finns troligen även sådana som har viss anknytning till Sverige. Dessa är dock svåra att finna genom samlingarnas sökbarhet.
Samlingen dokumenterar effekterna av Förintelsen i de nazistiskt ockuperade Europa. Vittnesmålet utgörs av förstahandsberättelser av nazisternas förföljelser och inkluderar överlevande, åskådare, motståndare och befriare. Vittnesmålet är inspelade på de språk vittnet föredrog och är från 19 länder. Förutom judiska överlevande inkluderar vittnesmålen romer och Sinti, Jehovas vittnen och politiska fångar. Vittnesmålen beskriver ett brett spektrum av upplevelser, inklusive fängelse i koncentrationsläger och leva som gömda flyktingar.
Du som besökare i vårt referensbibliotek kan få tillgång till Yales vittnesmålarkiv med mer än 4 400 vittnesmål och över 12 000 inspelade timmar. Kontakta biblioteket@levandehistoria.se.
