Antisemitism
Antisemitism är ett samlande begrepp för hat och fientlighet mot judar, med månghundraåriga rötter i Europa.
Bokhandlare Åbergs skyltfönster med antisemitisk propaganda, Stockholm 1941. Bildkälla: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB). Foto: Morgontidningen (Vi har fått uppgifter om att den här bilden togs under polisens rekonstruktion av hur skyltfönstret såg ut i samband med en förundersökning mot bokhandelns innehavare i början av 1940-talet. Vi saknar fortfarande en exakt källa. Hör gärna av dig om du har mer källuppgifter kring bilden till webmaster@levandehistoria.se.)
Antisemitism är ett samlande begrepp för hat och fientlighet mot judar, med månghundraåriga rötter i Europa. Redan under medeltiden attackerades judar av kristna kyrkan. Förintelsen, folkmordet på över sex miljoner judar under andra världskriget, är det mest extrema uttrycket för antisemitism. Nazisterna såg judarna som ett hot mot den ”ariska rasens” överlevnad. I dag har antalet attacker mot judiska institutioner ökat i Europa, och antijudiska slagord har använts vid demonstrationer.
Antisemitiskt klotter på Forum för levande historias lokaler 2011.
Definition av antisemitism
Antisemitismens historia genom tiderna är väldokumenterad (se t. ex. Valentin 1962, Bachner 1999, Beller 2009). Begreppet antisemitism började användas i Tyskland på 1870-talet och blev synonymt med fientlighet mot judarna eller hat mot judar som ”ras” i enlighet med tidens ”rasvetenskap” eller rasistiska föreställningar.
En indelning av antisemitism i fyra historiska grundformer presenteras i boken ”Was ist Antisemitismus?” (Benz 2004);
- Kristen antijudaism
- Modern/rasistisk antisemitism
- Antisemitism relaterad till Förintelsen
- Antisionistisk antisemitism
I samband med Organization for Security and Co-operation in Europe (OSCE) och OSCE Office for Democratic Institutions and Human Rights (ODHIR) senaste konferens 2011 i Prag, gjordes en åtskillnad mellan moderna och traditionella former av antisemitism.
Till de moderna formerna av antisemitism räknas antijudiska uppfattningar som kommer till uttryck i sammanhang som rör staten Israel och Israel-Palestinakonflikten, och konspirationsteorier om judar. Dit räknas till exempel tanken att det var judar som stod bakom terrorattentatet mot World Trade Center i New York den 11 september 2001, liksom krigen i Irak och Afghanistan.
Den definition av antisemitism som på senare år fått stor spridning är framtagen gemensamt av EU och OSCE/ODIHR (EUMC 2003). 2016 antogs definitionen av medlemsstaterna i International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA) som organisationens arbetsdefinition av antisemitism. Definitionen inleds med:
”Antisemitism är en bestämd uppfattning om judar som kan uttryckas som hat mot judar. Språkliga och fysiska uttryck för antisemitism riktas mot judiska eller icke-judiska personer och/eller deras egendom samt mot judiska institutioner och religiösa samlingsplatser.”
IHRA inkluderar även exempel på vad som kan klassas som antisemitism. Bland dessa exempel ingår att förneka Förintelsen, att jämföra Israels politik med nazisternas och att se judar som kollektivt ansvariga för staten Israels åtgärder.
I Sverige använde Statens offentliga utredningar (SOU 1999:20) en definition av antisemitism som har likheter med den ovan:
”en samling attityder och diskurser om judar som bland annat handlar om negativa differenser och uteslutning, om förträngningar, projektioner och fantasier. Vad som skiljer antisemitismen från andra liknande rasistiska och främlingsfientliga diskurser är dess långa historiska roll i den västerländska civilisationen och speciellt de starka inslagen av tro på judarnas makt, moraliska mindervärdighet och ondska. Antisemitism kan inte tolkas eller förstås utan att det sätts in i ett historiskt sammanhang”.
Inom forskningen diskuterar man om antisemitism ska betraktas som en form av rasism, (se Katz 1983, Bravo Lopéz 2009). De som är kritiska mot att se antisemitism som rasism anser att det inte är möjligt eftersom judendomen dels är en religion, dels en etnicitet. En liknande diskussion förekommer när det gäller islamofobi.
En annan definition av antisemitism som fått spridning inom forskningen fokuserar både på individnivå och samhällsnivå, på individuella och kollektiva uppfattningar och handlingar. Den är formulerad av sociologen Helen Fein (1987). Feins definition av antisemitism är (Bachner & Ring 2006):
”Antisemitism är en bestående latent struktur av föreställningar fientliga mot judar som kollektiv, vilka på det individuella planet manifesteras som attityder, i kulturen som myter, ideologi, folkliga traditioner och bildspråk, samt i handlingar som social eller legal diskriminering, politisk mobilisering mot judarna och kollektivt eller statligt våld, vilket resulterar i och/eller syftar till att fjärma, driva bort eller tillintetgöra judar just för att de är judar”.
