Till innehåll

1933 - 1939: Åren före krigsutbrottet

På den här sidan kan du läsa om hur Adolf Hitler kommer till makten och omvandlar Tyskland till en nazistisk diktatur. All politisk opposition förbjöds. Politiska motståndare och andra oliktänkande fängslades och internerades i koncentrationsläger. Sidan är en del av avdelningen Andra världskriget år för år.

Bilden visar Adolf Hitler framför en mikrofon.

Adolf Hitler utsågs till rikskansler den 30 januari 1933. Foto: Allgemeiner Deutscher Nachrichtendienst/Bundesarchiv

Under andra hälften av 1930-talet genomfördes en stor militär upprustning i Nazityskland. Den syftade till en framtida tysk maktdominans i Europa. Hitler ogiltigförklarade Versaillesfreden och började mot slutet av årtiondet att föra en allt aggressivare utrikespolitik. Under åren 1938–1939 införlivades Österrike och delar av Tjeckoslovakien i Tyska riket. Våren 1939 ingick Hitler en militärallians med Mussolinis fascistiska Italien.

Storbritannien och Frankrike förde länge en eftergiftspolitik gentemot Nazityskland. Genom att ge efter för olika tyska krav försökte man undvika ett nytt krig. När Hitler slutligen krävde att delar av Polen skulle införlivas med Nazityskland, sade emellertid både Polen, Storbritannien och Frankrike nej.

1933: Tyskland lämnar Nationernas Förbund

Efter att Hitler hade kommit till makten den 30 januari 1933 försämrades Tysklands relationer till de västeuropeiska länderna. Nazisternas utrensningar bland politiska motståndare, förföljelserna av judarna och den ökande militariseringen i Tyskland väckte kritik hos omvärlden.

Den 19 oktober gick Tyskland ur Nationernas Förbund. Följden blev att den internationella kontrollen av Tysklands utrikes- och upprustningspolitik minskade.

Adolf Hitler talar vid en mikrofon.

Hitler meddelade utträdet ur Nationernas Förbund i ett radiotal till det tyska folket. Foto: Yad Vashem

1936: Tysk militär går in i Rhenlandet

Tyska trupper marscherade in i Rhenlandet och hälsades med jubel av områdets befolkning. Området ligger vid mellersta delen av floden Rhen och skulle enligt Versaillesfreden efter första världskriget vara demilitariserat. Det var tänkt som en buffertzon mot Frankrike.

Inmarschen i Rhenlandet var Hitlers första gränsöverskridande åtgärd i strid med Versaillesfreden. Det var också en chanstagning. Den tyska armén var ännu inte tillräckligt stark för att klara av en fransk motaktion. Västmakterna protesterade, men ingrep inte. För Hitler blev ockupationen av Rhenlandet en stor framgång och som stärkte hans ställning i både Tyskland och utomlands.

Bilden visar beridna soldater följda av gående soldater på gata, omgivna av civila hitlerhälsande människor.

1936 marscherade tyska trupper in i Rhenlandet och hälsades med jubel av områdets befolkning. Foto: USHMM

1936–1939: Spanska inbördeskriget

Inbördeskriget i Spanien bröt ut i juli 1936 efter stora regionala och sociala konflikter inom landet. Striderna stod mellan nationalistiska rebeller, ledda av general Francisco Franco, och den sittande republikanska regeringen. Franco fick starkt militärt stöd av Tyskland och Italien.

Spanska inbördeskriget brukar ofta omtalas som en tysk ”generalrepetition” inför andra världskriget. Det blev en möjlighet för Hitler och den tyska krigsmakten att pröva flygvapnets styrka. Luftwaffe gav understöd till Francos arméer och utförde terrorbombningar mot civila mål. Mest känd är tyskarnas bombning av den spanska staden Guernica den 26 april 1937, med stora förluster av civila människoliv.

Bilden visar husomgärdad gata, soldater på fordonsflak och glada människor på båda sidor om gatan.

1939 intog Francos trupper Madrid. Foto: Yad Vashem

Inbördeskriget tog slut den 1 april 1939. Nationalisterna hade vunnit och general Franco blev diktator. Omkring en miljon människor hade dödats eller flytt från landet. Franco behöll makten i Spanien fram till sin död 1975.

När andra världskriget bröt ut förklarade Franco Spanien som neutralt. Under perioden juni 1940-1943 stod Spanien som icke-krigförande på axelmakternas sida. Axelmakterna bestod av Tyskland, Italien och Japan. Därefter var Spanien återigen neutralt fram till krigsslutet.

1938: Anschluβ- Tyskland annekterar Österrike

Den 13 mars 1938 marscherade tyska trupper in i Österrike, som blev en del av det tyska riket. Stora delar av befolkningen accepterade anslutningen och hälsade tyskarna med jubel. Tyska SS-förband och österrikiska nazister genomförde en brutal utrensning bland de ledare och politiker som motsatte sig annekteringen.

Bilden visar uniformsklädda, hitlerhälsande ungdomar under banderoll med texten wir singen für Adolf Hitler. Vid sidan, civilklädda hitlerhälsande ungdomar.

Tyska trupper marscherar in i Österrike där stora delar av befolkningen accepterade anslutningen. Foto: USHMM

1938: Münchenavtalet

Efter första världskriget fick de förlorande staterna Tyskland och Österrike-Ungern lämna ifrån sig stora landområden. Miljoner tysktalande människor hamnade blev nationella minoriteter i nyskapade stater såsom Polen och Tjeckoslovakien. Ett av dessa områden var de så kallade Sudetländerna. Detta område hade tidigare varit en del av Österrike, men var efter kriget en del av Tjeckoslovakien.

Efter annekteringen av Österrike i mars 1938, krävde företrädare för Sudettyska partiet, ett ”förklätt” nazistparti som tog order från Berlin, nationell autonomi och självstyre för tyskarna i Tjeckoslovakien. Dessa krav stöddes av en stor del av landets ca 3,5 miljoner tysktalande medborgare.  De sudettyska aktivisterna hade emellertid instruktioner från Hitler att hela tiden trappa upp konflikten och till varje pris undvika en överenskommelse med den tjeckoslovakiska regeringen.  Under sommaren 1938 förvärrades situationen alltmer och de flesta internationella bedömare fruktade att ett krig snart skulle bryta ut mellan Tyskland och Tjeckoslovakien över den ”sudettyska frågan”.

Bilden visar uppställda mikrofoner och stora folkmassor framför och bakom dem.

Chamberlain, Hitler, och Mussolini träffades i München, för att försöka lösa krisen i Tjeckoslovakien. Bilden visar när Chamberlain återvänt till London 30 mars 11938. Foto: Yad Vashem

Den 29 september 1938 sammanträffade den brittiska premiärministern Neville Chamberlain och Frankrikes president Édouard Daladier med Adolf Hitler och Italiens ledare Benito Mussolini i München, för att försöka lösa krisen i Tjeckoslovakien. Genom att hota med krig fick Hitler igenom sina krav och Tjeckoslovakien tvingades avstå stora delar av sina västra gränsområden till Tyskland. Hitler lovade att detta var hans sista territoriella krav och att han skulle respektera det övriga Tjeckoslovakiens gränser. Vid hemkomsten till London förklarade premiärminister Chamberlain att han genom Münchenavtalet hade uppnått ”fred för vår tid” ("I believe it is peace for our time.").

1939: Tyskland ockuperar Tjeckoslovakien

I Münchenavtalet den 29 september 1938 fick Hitler igenom sitt krav på att annektera Sudetenland, den tyskspråkiga delen av Tjeckoslovakien. Den 1 oktober 1938 marscherade tyska trupper in i Sudetenland. Den tysktalande majoriteten i området hälsade trupperna med stort jubel. Hitler lovade att detta var hans sista territoriella krav och att han skulle respektera det övriga Tjeckoslovakiens gränser.

Mindre än ett halvår senare bröt han det löftet. Den 15 mars 1939 gjordes den västra delen, Böhmen-Mähren, till ett tyskt protektorat. Slovakien, som var den östra delen, blev en självstyrande stat i allians med Tyskland. Hösten 1944 ockuperades även Slovakien.

Det tyska handlandet väckte starka reaktioner hos omvärlden. Hitler nöjde sig inte längre med att återerövra det som Tyskland hade förlorat i Versaillesfreden och att samla alla tysktalande folk inom sitt rike. Hans politik syftade till en total maktdominans i Europa.

Bilden visar ryggarna på ett tiotal yngre män i nazistuniform, varav en person bär på en fana med en svastika på.

Lokala nazistsympatisörer på marsch. Foto: Yad Vashem

1939: Tyskland riktar krav mot Polen

Efter första världskriget ställdes det tyska området kring handelsstaden Danzig under Nationernas Förbunds beskydd. Genom en union förenades det med Polen och fick, enligt Versaillesfördraget, inte återgå till Tyskland.

Från och med hösten 1938 krävde Hitler flera gånger att Danzig skulle återförenas med Tyskland. Den polska regeringen sade nej. Den 21 mars 1939 upprepades kravet i en hotfullare ton. Den polska regeringen svarade att ett tyskt försök att erövra Danzig skulle betyda krig.

Den brittiska eftergiftspolitiken gentemot Tyskland hade misslyckats. Ett nytt krig i Europa verkade oundvikligt. Storbritannien och Frankrike tillkännagav att de skulle stödja Polen om det angreps.

Bilden visar stor, tät folkmassa framför äldre byggnad.

Demonstration för att Danzig ska återförenas med Tyskland på Langertorget i Danzig. Foto: USMHH

I slutet av augusti skärptes konflikten mellan Tyskland och Polen. In i det sista försökte Storbritannien, Frankrike och flera andra stater att lösa konflikten på fredlig väg. Även Hitlers vapenbroder Mussolini försökte hindra krigsutbrottet. Anledningen var att den italienska armén ännu inte var fullt rustad för att gå i krig mot Storbritannien och Frankrike.

1939: Tysk-italiensk allians - Stålpakten

Efter första världskriget tillhörde Italien segrarmakterna. Landet uppnådde dock inte den stormaktsposition som många italienare hade hoppats på. I början av 1920-talet präglades Italien av svag ekonomi, massarbetslöshet, strejker och politisk oro. Kommunistiska organisationer övertog med våld makten i många städer. Gatubilden var fylld av öppna våldsstrider mellan kommunistiska och nationalistiska rörelser.

I oktober 1922 tog Benito Mussolini och hans fascistiska parti makten i Italien. I januari 1925 förbjöds alla andra politiska partier och Italien blev en diktatur. Mussolini hävdade Italiens ställning som stormakt och strävade efter att utöka det italienska territoriet. Fram till mitten av 1930-talet hade Mussolini goda relationer med västmakterna och deltog i de fransk-brittiska protesterna när Hitler bröt mot Versaillesfreden.

När Italien ockuperade Abessinien, nuvarande Etiopien, 1935 stämplade Nationernas Förbund Italien som angripare och införde ekonomiska sanktioner mot landet. Italien fick hjälp av Tyskland och ett samarbete påbörjades mellan de båda länderna. Hösten 1936 myntade Mussolini begreppet ”axeln Berlin-Rom”. Italien lämnade Nationernas Förbund och Mussolini gav Hitler sitt fulla stöd. Samarbetet stärktes 1937–1938 när både länderna stödde general Franco i det spanska inbördeskriget.

Efter att Hitler hade ockuperat delar av Tjeckoslovakien i mars 1939, började även Mussolini att utöka sitt maktområde. Den 7 april 1939 ockuperade italienska trupper Albanien, som införlivades med Italien.

Män signerar dokument vid ett stort bord. Uniformsprydda, dekorerade män i bakgrunden.

Den 22 maj 1939 ingick Tyskland och Italien en ömsesidig allians, den så kallade Stålpakten. Foto: Okänd /Istituto Luce

Den 22 maj 1939 ingick Tyskland och Italien en ömsesidig allians, den så kallade Stålpakten. Om ett av länderna hamnade i krig skulle det andra landet omedelbart sluta upp som bundsförvant med militär hjälp.

Den 27 september 1940 anslöt sig också Japan till Tyskland och Italien. Tremaktspakten ”axeln Berlin-Rom-Tokyo” bildades. Under andra världskriget kallades Tyskland och dess allierade för axelmakterna.

1939: Molotov-Ribbentroppakten

Den 23 augusti 1939 ingick Tyskland och Sovjetunionen ett avtal om att inte angripa varandra militärt. Det skrevs under i Moskva av Sovjetunionens utrikesminister Vjatjeslav Molotov och Tysklands utrikesminister Joachim von Ribbentrop. Det kallas därför ofta Molotov-Ribbentroppakten. Nyheten om den tysk-sovjetiska icke-angreppspakten var oväntad för övriga världen. Under hela 1930-talet hade Hitler talat om det kommunistiska Sovjetunionen som en huvudfiende.

Hitlers främsta motiv till pakten var att kunna anfalla Polen utan att riskera ett tvåfrontskrig med både västmakterna och Sovjetunionen. Sovjetunionens ledare, Josef Stalin, hade försökt att bilda ett försvarsförbund med Storbritannien och Frankrike, men detta hade misslyckats. Avtalet med Tyskland blev en väg ut ur Sovjetunionens utrikespolitiska isolering.

Till icke-angreppspakten hörde också ett hemligt avtal. Det gick ut på att Tyskland och Sovjetunionen delade upp Östeuropa mellan sig. Östra Polen, Finland, Estland, Lettland och Bessarabien tillföll Sovjetunionens. Västra Polen och Litauen tillföll Tyskland. I slutet av september 1939 fick dock Sovjetunionen fria händer även i Litauen.

Bilden visar tre män som böjer sig fram mot bord där en man sitter med dokument framför sig.

Josef Stalin, i ljus uniformsjacka översåg undertecknandet av Molotov-Ribbentroppakten. Foto: The New York Public Library Digital Collections

Andra världskriget år för år

    1933 – 1939: Åren före krigsutbrottet

    Läs om hur Adolf Hitler kommer till makten och omvandlar Tyskland till en nazistisk diktatur.

      1939

      På den här sidan kan du lära dig om händelser under andra världskrigets första år. Sidan är en del av faktasidorna Andra världskriget - år för år.

        1940

        På den här sidan kan du lära dig om händelser under andra världskrigets andra år. Sidan är en del av faktaavdelningen Andra världskriget - år för år.

          1941

          På den här sidan kan du lära dig om händelser under andra världskrigets tredje år. Sidan är en del av faktaavdelningen Andra världskriget - år för år.

            1942

            På den här sidan kan du lära dig om händelser under andra världskrigets fjärde år. Sidan är en del av faktasidorna Andra världskriget - år för år.

              1943

              På den här sidan kan du lära dig om händelser under andra världskrigets femte år. Sidan är en del av faktasidorna Andra världskriget - år för år.

                1944

                På den här sidan kan du lära dig om händelser under andra världskrigets sjätte år. Sidan är en del av faktasidorna Andra världskriget - år för år.

                  1945

                  På den här sidan kan du lära dig om händelser under andra världskrigets sjunde år. Sidan är en del av faktasidorna Andra världskriget - år för år.

                  Relaterat

                    Fakta om Förintelsen

                    Förintelsen är ett skrämmande exempel på vad som kan hända om vi inte håller debatten om demokrati och människors lika värde vid liv. Här hittar du en stor mängd fakta om olika delar av Förintelsen.

                      Tidslinje: Sverige och Förintelsen

                      Vad visste vi i Sverige om förföljelserna av judarna? Vad gjorde vi för att hjälpa? Vilka kompromisser gjordes och av vilka skäl? Hur fria var vi att handla? Och hur påverkades vårt handlande av hur det gick för Nazityskland under kriget?

                        Undervisningsmaterial om Förintelsen och andra världskriget

                        Ett material som vänder sig särskilt till dig som undervisar i historia eller samhällskunskap, på till exempel introduktions- och yrkesprogram på gymnasiet, på folkhögskola eller annan vuxenutbildning.