Om samtal i en demokrati
Vårt offentliga samtal vilar på yttrandefrihet som utgör grundvalen i en levande demokrati. Här kan du läsa om hur exempelvis yttrandefrihet, hatbrott och en mångfald av röster påverkar vårt offentliga samtal.
Illustration: Linnea Blixt.
Vårt offentliga samtal vilar på yttrandefrihet som utgör grundvalen i en levande demokrati. I Regeringsformen fastslås människors rätt att i tal, skrift, bild eller på annat sätt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Rätten att fritt uttrycka de egna åsikterna är dock inte absolut; den enskildes yttrandefrihet kan om nödvändigt begränsas, bland annat med hänvisning till att en sådan begränsning är nödvändig i ett demokratiskt samhälle.
Yttrandefriheten och dess gränser regleras på olika sätt. Basen för regleringen finns i våra fyra grundlagar: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen. Utöver dessa grundlagar finns det internationella överenskommelser som innebär att Sverige måste skydda yttrandefriheten på olika sätt. Sverige måste också motverka att yttrandefriheten används på sätt som kan skada eller kränka. I ”vanlig” svensk lag, d.v.s. lagar som inte är grundlagar, finns regler om yttrandefrihetens gränser i brottsbalken och i andra straffrättsliga regler.
Hatbrott är ett angrepp på de mänskliga rättigheterna och strider mot principen om alla människors lika värde. Hatbrott är det när gärningspersonen utför angreppet på grund av sin negativa inställning till vissa personers egenskaper. Hatbrott avser brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering. Det kan även handla om andra brott där ett motiv för brottet har varit att kränka en person eller en grupp på grund av hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, religion, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, eller annan liknande omständighet.
Ett öppet samtal, där många olika röster och perspektiv ges plats och möts, är avgörande för att demokratin ska fungera. Demokrati förutsätter därför ett respektfullt samtal. Det handlar både om att lyssna på vad andra tycker och att själv uttrycka sina åsikter. Det offentliga debattklimatet har blivit allt hårdare, journalister, politiker, aktivister men även enskilda medborgare som deltar i samhällsdebatten utsätts för hot och hat. När hot och hat leder till anpassning och självcensur betyder det att yttrandefrihetens syfte om en mångfald av röster undergrävs och innebär att demokratin försvagas och utmanas i grunden.