Förintelsen i Västeuropa

På den här sidan kan du läsa om vad som hände i Västeuropa under Förintelsen och andra världskriget.

Bilden visar närbild på kvinna med judestjärna fäst på vänster sida och människor i bakgrunden.

Fördrivning av judarna i Nederländerna. Foto: RIOD - Rijksinstituut voor Oorlogsdocumentatie, Amsterdam / Yad Vashem

Innehåll på den här sidan

Judiska affärsrörelser registreras i Nederländerna Judisk egendom registreras i Belgien Fördrivning av judarna i Nederländerna Franska judar deporteras till Auschwitz Grekiska judar deporteras till Auschwitz Italienska judar deporteras till Auschwitz

Även i västeuropeiska länder som Nederländerna, Belgien, Grekland och Italien förföljdes och fängslades judar. Många blev också deporterade till tyska koncentrations- och förintelseläger.

Judiska affärsrörelser registreras i Nederländerna

1940

Den 22 oktober 1940 utfärdades en lag om att alla judiskägda affärsrörelser och företag i Nederländerna skulle registreras. Det var det första steget i de nazityska försöken att ”arisera” den holländska ekonomin. Totalt registrerades 20 690 företag.

Bilden visar en kvinna och en man på en gata i Amsterdam. På en stor skylt står det: Juden viertel Joodsche wijk.

På skylten står ”judiska kvarteret”. Judiska egendomar och butiker beslagtogs sedan tyskarna ockuperat Nederländerna, och judarna tvingades bo i särskilda judiska kvarter. Foto: Yad Vashem

Judisk egendom registreras i Belgien

1940

Den 28 oktober 1940 infördes en lag om registrering av all judisk egendom i Belgien. Det var det första steget i de nazityska försöken att ”arisera” den belgiska ekonomin. Under våren 1942 genomfördes en systematisk avveckling av många judiskägda företag.

Bilden visar människor som går upp på ett lastbilsflak.

Judar i Antwerpen tvingas upp på en lastbil innan de deporteras. Foto: Belgium Radio & TV / Yad Vashem

Fördrivning av judarna i Nederländerna

1942

I mitten av januari 1942 började den tyska ockupationsmakten samla ihop och koncentrera judarna till särskilda områden i Nederländerna. Judar med holländskt medborgarskap tvingades flytta till Amsterdam och judar med utländskt medborgarskap internerades i transitlägret Westerbork i nordöstra Holland.

Från och med sommaren 1942 började tyskarna systematiskt samla ihop alla judar i Holland och sända dem till Westerbork. Därifrån transporterades de vidare till förintelselägren i Polen.

Fördrivning av judarna i Nederländerna. Foto: RIOD - Rijksinstituut voor Oorlogsdocumentatie, Amsterdam / Yad Vashem

Franska judar deporteras till Auschwitz

1942

Under hösten 1941 började de tyska nazisterna arrestera judar i den ockuperade delen av Frankrike. Judarna internerades först i ett transitläger som upprättades i Drancy norr om Paris.

Den 28 mars 1942 deporterades 1 012 judar från lägret i Drancy till koncentrations- och förintelselägret i Auschwitz-Birkenau. Det var den första gruppen judar från det ockuperade Västeuropa som deporterades till tyska koncentrations- och förintelseläger.

Grekiska judar deporteras till Auschwitz

1943

Grekland ockuperades av Nazityskland våren 1941. I Grekland fanns omkring 76 000 judar, vilka utgjorde knappt en procent av landets totala befolkning. Omkring 55 000 av dem levde i eller omkring staden Salonika. När de tyska nazisterna anlände började de grekiska judarna utsättas för förföljelser och förnedring. I juli 1942 arresterades omkring 10 000 judar och skickades till olika arbetsläger som tvångsarbetare. Vid samma tid började tyskarna beslagta judisk egendom och judiska företag.

I början av februari 1943 började de grekiska judarna att samlas ihop i ghettoliknande områden och de tvingades bära den gula Davidsstjärnan. Den 25 februari 1943 transporterades den första gruppen judar från Salonika till koncentrations- och förintelselägret i Auschwitz-Birkenau. I mitten av maj hade 45 000 av stadens judar deporterats till Auschwitz-Birkenau.

I början av år 1944 deporterades judarna från Aten och andra platser i Grekland. Totalt dog över 60 000 av Greklands judar, varav de flesta i gaskamrarna i Auschwitz-Birkenau.

Bilden visar väldigt många män som står tätt tillsammans utomhus.

Här ses den manliga judiska befolkningen i Salonika tvingas stå upp utomhus i solen en hel dag. Foto: USHMM

Italienska judar deporteras till Auschwitz

Den 16 oktober 1943 genomförde de tyska nazisterna en razzia mot judarna i Italiens huvudstad Rom. Över 1 000 judar samlades ihop och fördes till en militärskola. Två dagar senare deporterades de till Auschwitz-Birkenau.

I november påbörjas deportationer också från andra städer i centrala och norra Italien.

De sista deportationerna av judar från Italien till Auschwitz-Birkenau gjordes i november 1944.

Gripna judar som efter de internerats i lägret Fiesole utanför Florens lastas upp på bilar för transport till Bergen-Belsen. Foto: Yad Vashem

Källor

Texten är skriven av fil dr. Ingela Karlsson 2008-2009, uppdaterad/redigerad 2010-2011.

Referenser och vidare läsning

Yehuda Bauer,(2001), A History of The Holocaust. New York.

Friedemann Bedürftig (2007), Tredje riket från uppgång till fall. Stockholm.

Janrense Boonstra, Hans Jansen & Joke Kniesmeyer (1991), Antisemitismen. En historisk skildring i ord och bild. Stockholm.

Joseph Borkin (1978), Hitler & IG Farben. En skildring av alliansen mellan den tyska krigsmakten och den multinationella kemijätten. Stockholm.

Stéphane Bruchfeld & Paul A. Levine (1998), …om detta må ni berätta... En bok om Förintelsen i Europa 1933–1945. Forum för levande historia, Stockholm.

Stéphane Bruchfeld, ”Rikskristallnatten” i historien. Tal vid minnesstund den 9 november 2006 arrangerad av Svenska kommittén mot antisemitism.

Bjarte Bruland (1995), Forsøket på å tilintetgjøre de norske jødene. Hovedoppgave i historie, universitetet i Bergen.

Lucy S. Dawidowics (1990), The War against the Jews 1933–1945. Suffolk.

Deborah Dwork & Robert Jan von Pelt (2003), Holocaust. A history. New York.

Saul Friedländer (2011), Förföljelsens år 1933–39. Tredje riket och judarna, del I. Stockholm.

Saul Friedländer (2011), Utrotningens år 1939–45. Tredje riket och judarna, del II. Stockholm.

Peter Hayes (1987), Industry and ideology. IG Farben in the Nazi era. Cambridge.

Magnus Hermansson-Adler & Christer Mattsson (2009), Till Förintelsens minnesplatser i Polen – En resehandledning med syfte att vägleda och inspirera. Forum för levande historia, Stockholm.

Raul Hillberg (1963), Hur de europeiska judarna förintades. Stockholm.

Stig Jonasson (1990), Nazismen i dokument. Stockholm.

Ian Kershaw (2008), Hitler. En biografi. Stockholm.

Hans Kirchoff (2005), Et menneske uden pas er ikke noget menneske. Odense.

Leo Kramár (2000), Rasismens ideologer. Från Gobineau till Hitler. Stockholm.

Hans Lindberg (1973), Svensk flyktingpolitik under internationellt tryck 1936–1941. Stockholm.

Ingrid Lomfors (1996), Förlorad barndom – återvunnet liv. De judiska flyktingbarnen från Nazityskland. Göteborg.

Thomas Magnusson & Jörgen Weibull (1986), Tragedins andra del, Bonniers världshistoria del 17. Stockholm.

Sven Nordlund (2009), Affärer som vanligt. Ariseringen i Sverige 1933–1945. Lund.

Norges Offentlige Utredninger 1997:22, Inndragning av jødisk eiendom i Norge under den 2. verdenskrig. Oslo.

Kristian Ottosen (1989), Natt og tåke. Historien om Natzweiler-fangene. Oslo.

Kristian Ottosen (1995), Kvinneleiren. Historien om Ravensbrück-fangene. Oslo.

Kristian Ottosen (1995) Nordmenn i fangenskap 1940–1945. Oslo.

Laurence Rees (2007), Auschwitz. Den slutgiltiga lösningen. Stockholm.

Cesare Salmaggi & Alfredo Pallavisini (1986), Andra världskriget dag för dag på alla fronter. Stockholm.

Ben Shephard (2005), Befrielsen av Bergen-Belsen. Lund.

William L. Shirer (1998), Det Tredje rikets uppgång och fall. Det nazistiska Tysklands historia. Stockholm.

Hans Sode-Madsen (2003), ”Theresienstadt og de danske jøder” i I Hitler-Tysklands skygge. Dramaet om de danske jøder 1933–1945, red. Hans Sode-Madsen. Aschehoug.

Hans Sode-Madsen (2005), Reddet fra Hitlers helvede. Danmark og De Hvide Busser 1941–1945. Aschehoug.

Ingvar Svanberg & Mattias Tydén (2005), Sverige och Förintelsen. Debatt och dokument om Europas judar 1933–1945. Stockholm.

Händelser på andra platser under Förintelsen

Polen och östra Europa

Läs om vad som hände i Polen och östra Europa under Förintelsen och tiden som ledde fram till andra världskriget.

Förintelsen i Ungern

På den här sidan kan du läsa om vad som hände i Ungern under Förintelsen och tiden som ledde fram till andra världskriget

Bilden visar ett skyltfönster med texten jude samt en stjärna skrivet stort på fönstret.

Nazityskland, Österrike och Tjeckoslovakien

Läs om vad som hände i de tre länderna under Förintelsen och tiden som ledde fram till andra världskriget.

Bilden visar åtta män, gåendes två och två på led.

Förintelsen i Sovjetunionen

Läs om vad som hände i Sovjetunionen under Förintelsen och andra världskriget.