Viktiga årtal

Kambodja blir ett franskt protektorat. Till en början styr fransmännen med hjälp av den inhemske kungen, men efter ett uppror 1885–1886 tar de direkt kontroll över landet. Kungadömet bevaras dock.

Fransmännen utser den unge Norodom Sihanouk att efterträda sin avlidne morbror Monivong som kung av Kambodja.

Kambodja ockuperas av Japan. De franska kolonialmyndigheterna fortsätter emellertid att administrera landet, under japanskt överinseende.

Fransmännen söker återta makten över landet men möter motstånd från en nationalistisk antikolonial opposition. Den kommunistinspirerade Khmer Issarakgerillan behärskar stora delar av landsbygden.

Sihanouk lyckas vinna självständighet åt Kambodja med diplomatiska medel. Det väpnande motståndet avtar.

Sihanouk abdikerar i mars till förmån för sin far prins Suramarit och organiserar sitt eget politiska parti, Sangkum. Efter en stor seger för Sangkum i valen i september blir Sihanouk premiärminister.

Suramarit dör. Sihanouk blir statschef utan kungatitel, titulerad prins. Han fortsätter att dominera landet politiskt.

Sihanouk manövrerar för att hålla Kambodja utanför Vietnamkriget. Som ett led i sin balansgång tillåter han i hemlighet nordvietnamesiska trupper att utnyttja kambodjanskt territorium. Stärkta av kommunisternas framgångar i Vietnamkriget blir de kambodjanska kommunisterna under Saloth Sar, sedermera Pol Pot, alltmer militärt aktiva i slutet av 1960-talet.

Under en vistelse i Frankrike störtas prins Sihanouk genom en kupp av general Lon Nol, som inför republik och allierar sig med USA. Sihanouk upprättar en exilregering i Peking och allierar sig med den kommunistiska gerillan, de röda khmererna.

USA genomför massiva bombningar av den kambodjanska landsbygden för att hjälpa Lon Nol mot röda khmererna. Bombningarna driver dock många att ansluta sig till gerillan.

De röda khmererna segrar i inbördeskriget. Städerna töms på folk, och de tidigare stadsborna ska nu arbeta tillsammans med den gamla landsbygdsbefolkningen i kollektiv, men med sämre villkor. Före detta statstjänstemän, officerare, akademiker och intellektuella förföljs och dödas i stor utsträckning. Sihanouk återvänder och utropas till statschef på nytt men abdikerar igen 1976.

I en stigande våldsvåg avrättas socioekonomiskt och politiskt samt även etniskt identifierade fiender i hundratusental. Även inom kommunistpartiet äger stora utrensningar rum. Ytterligare kambodjaner går under till följd av svält, sjukdomar och tungt arbete. Totalt dör uppskattningsvis 1,5–1,7 miljoner människor, cirka 20 procent av landets hela befolkning, på mindre än fyra år. Pol Pot, som från första början är den nya regimens starke man, blir premiärminister 1976.

Efter upprepade kambodjanska räder in på vietnamesiskt territorium genomför Vietnam till slut en fullskalig invasion av Kambodja på juldagen 1978. Pol Pots regim bryter samman i januari 1979 och ersätts av en Vietnamstödd lydregering. De röda khmererna återgår till gerillakrig.

Efter kalla krigets slut undertecknas ett fredsfördrag enligt vilket FN-övervakade val ska hållas 1993. Under en övergångsperiod styrs landet av ett nationellt råd med Sihanouk som ordförande.

Val hålls. En ny författning införs. Monarkin återinförs med Sihanouk som kung. De röda khmererna har dock redan övergett överenskommelsen.

De sista röda khmertrupperna ger upp. Pol Pot överlämnas till myndigheterna. Han avlider 1998 innan han kunnat ställas inför rätta. Väpnade sammanstötningar äger rum mellan anhängare av de båda stora politiska partierna, det f.d. kommunistpartiet och det rojalistiska, lett av Sihanouks son Norodom Ranariddh. 1998 biläggs dock konflikten och nya val hålls.

Sihanouk abdikerar till förmån för sin son Norodom Sihamoni.

Kambodja förbereder sig för en rättegång mot de röda khmerledare som fortfarande är vid liv.