Michail Bulgakov

Idag är författaren Michail Bulgakov främst känd för sin roman Mästaren och Margarita, som har blivit en kultroman långt utanför Ryssland. Men av sin samtid var Bulgakov mest känd som dramatiker och upphovsman till den mycket populära pjäsen Familjen Turbins dagar. Romanen om Mästaren och Margarita publicerades först många år efter hans död.

Michail Bulgakov föddes i 1861 i Kyjiv (Kiev). Han utbildade sig till läkare men lämnade snart läkaryrket för litteraturen. 1921 flyttade han till Moskva för att helt satsa på att bli författare. I sitt första större verk, romanen Det vita gardet, som har många självbiografiska drag, skildrar han en familj i Kiev under inbördeskriget. Han slog sedan igenom med en dramatisering av romanen, Familjen Turbins dagar, som sattes upp på Moskvas konstnärliga teater 1926.

Familjen Turbins dagar blev en omedelbar succé hos publiken, men sovjetpressen gick till mycket hårt angrepp mot pjäsen och mot Bulgakov. Det sägs dock att Stalin tyckte mycket om pjäsen och såg den minst femton gånger, medan han hårt kritiserade andra av Bulgakovs verk.

Bulgakov hade svårt att acceptera och anpassa sig till den sovjetiska verkligheten och den sovjetiska litterära världen. När 1920-talets relativa öppenhet inom kulturen tog slut, fick han allt svårare att verka som författare. Hans pjäser förbjöds, hans verk publicerades inte, pressens förföljelser och förtalskampanjer mot honom fortsatte, och han fick allt svårare att försörja sig.

I desperation skriver han 1930 ett brev till Stalin och den sovjetiska regeringen, där han hänvisar till den förföljelse han utsatts för av sovjetpressen, och den censur och brist på tryckfrihet som råder i landet. Han ifrågasätter om det överhuvudtaget finns plats för honom inom den sovjetiska kulturen eller det sovjetiska samhället. Han ber att man ska låta honom lämna Sovjetunionen. Om han inte får tillåtelse att lämna landet ber han att man åtminstone ger honom ett arbete så att han kan försörja sig.

Bulgakov fick aldrig lämna Sovjetunionen, men efter att han vänt sig till Stalin fick han arbete som regiassistent på Moskvas konstnärliga teater. Han började översätta och dramatisera världslitteraturens klassiker och skriva historiska pjäser – något som han trodde skulle vara mindre politiskt känsligt. Men alla hans verk stoppades och 1936 lämnade han till sist sitt arbete på teatern. Under samma tid härjar terrorn som värst, och Moskvas kulturliv utsätts för våg efter våg av arresteringar. Runtomkring Bulgakov börjar allt fler personer att ”försvinna”.

Sitt mästerverk romanen Mästaren och Margarita började Bulgakov skriva på redan 1928 och han fortsatte att arbeta på den ända till sin död 1940. Först 1966, 26 år efter hans död, kunde den publiceras i Sovjetunionen.

Mästaren och Margarita är en roman med många nivåer. Den är en skarp och surrealistisk satir över sovjetverkligheten (särskilt litteratur- och teatervärlden), men också en gripande kärlekshistoria och en roman om konsten och konstnärens villkor. I bakgrunden finns hela tiden 1930-talets skräck, terror och paranoia.

Romanen utspelar sig dels i Stalintidens Moskva, dels i Jerusalem på Jesu tid. Berättelsen inleds med att djävulen och hans anhang dyker upp i 1930-talets Moskva, och de mest fantastiska och otroliga saker börjar då hända. Snart får vi också träffa Mästaren – en författare som har skrivit en roman om Pontius Pilatus – och sedan hans älskade Margarita.

Många av de byggnader och platser där romanen utspelar sig finns på riktigt i Moskva – eller har en verklig förlaga, även om Bulgakov ibland bytt namn och adress. Några exempel är Biskopsdammarna där djävulen dyker upp första gången, källaren där Mästaren flyttar in och Dramlit-huset där Margarita flyger in efter att ha förvandlats till häxa. Det finns mycket skrivet om romanens byggnader och platser, bland annat på www.masterandmargarita.eu

I Moskva finns idag två Bulgakovmuseer, och båda ligger i det hus på gatan Bolsjaja Sadovaja 10 (Большая Садовая), där Bulgakov bodde 1921–1924. Man hittar dem om man går in genom portalen och in på gården. Det statliga museet hittar man i trappgång 6, lägenhet 50, i just den kommunalka (flerfamiljslägenhet) där Bulgakov och hans fru hade ett rum. Lägenheten spelar också en viktig roll i romanen Mästaren och Margarita, där den omtalas som ”den förskräckliga lägenheten”. I denna lägenhet, där hyresgästerna en efter en ”förvinner”, flyttar djävulen in under sitt besök i Moskva. Mer information om museet och om platser och byggnader i Moskva med koppling till Bulgakov hittar man på museets webbsida: http://bulgakovmuseum.ru

Det andra (rivaliserande), privata museet ligger på bottenvåningen direkt till vänster när man kommer in på gården. Till museet hör också en teater, som brukar spela verk av Bulgakov. Mer information finns på deras webbsida: http://dombulgakova.ru