Om säkerhetstjänsten i Sovjetunionen
Säkerhetstjänsten i Sovjetunionen var statens främsta redskap för terror mot den egna befolkningen.
Den här sidan är en del av materialet Brottsplats Moskva. Ett faktamaterial om platser och institutioner i Moskva som använts för att utöva förtryck mot befolkningen i Sovjetunionen och Ryssland under 1900-talet.
Att använda massterror blev snabbt en del av den nya bolsjevikregimens politik. En av de första saker man gjorde efter maktövertagandet i oktober 1917 var att inrätta en säkerhetstjänst: Den extraordinära kommissionen för kamp mot kontrarevolutionär verksamhet och sabotage, Tjekan. Den nya säkerhetstjänsten var i själva verket en politisk polis, underordnad ett enda politiskt parti. Till chef för Tjekan utsågs Feliks Dzerzjinskij.
Tjekan inledde direkt en skoningslös massterror mot ”kontrarevolutionärer”, dvs säga alla grupper i samhället som bolsjevikerna uppfattade som fiender. Den nya säkerhetstjänsten fick också ansvar för att bygga upp de första koncentrationslägren, som senare bytte namn till arbetskorrektionsläger.
Säkerhetstjänsten växte snabbt till en gigantisk organisation, som fick allt större makt och inflytande över alla delar av samhället. Den kom att omorganiseras och få nytt namn flera gånger, men fortsatte att vara Sovjetstatens främsta redskap för repression och terror mot den egna befolkningen.
- 1917–1922 VTJK (TJK, Tjekan)
- 1922–1934 GPU/OGPU
- 1934–1943 NKVD
- 1943–1946 NKGB
- 1946–1953 MGB
- 1954–1991 KGB
Feliks Dzerzjinskij. Bildkälla: Wikimeidia commons (public domain).
