Till innehåll

Butovskij poligon – den stora terrorns största avrättningsplats

Under planeringen av den stora terrorn insåg de ansvariga myndigheterna att de platser som användes för avrättningar inne i Moskva inte skulle räcka till. Därför blev det nödvändigt att inrätta nya avrättningsplatser och massgravar utanför staden. Butovskij poligon var en av dem. 

Den här sidan ingår i faktamaterialet Brottsplats Moskva, som berättar om platser i Moskva som är kopplade till terrorn och förtrycket i Sovjetunionen.

Ett kollage av svartvita porträttbilder.

En tavla inne på området Butovskij Poligon visar fotografier på några av de personer som avrättats på platsen och ligger begravda i massgravarna. Foto av skylten: Ann Wikström

Ungefär två mil söder om Moskvas centrum, i Butovo, ligger en av de platser som under den stora terrorn 1937–1938 användes som avrättnings- och massbegravningsplats. Här ligger kvarlevorna efter minst 21 000 människor, antagligen många fler.

Under planeringen av den stora terrorn insåg de ansvariga myndigheterna att fängelser och andra platser inne i Moskva som användes för avrättningar inte skulle räcka till, och att Moskvas kyrkogårdar inte skulle kunna ta emot alla kroppar. Det blev därför nödvändigt att inrätta nya avrättningsplatser och massgravar utanför staden. Butovskij poligon var en av dem. Ordet poligon betyder på ryska ett militärt skjutfält eller övningsområde, men man vet inte om platsen någonsin användes som skjutfält eller om platsen redan från början var avsedd som avrättningsplats.

Med hjälp av arkivmaterial har forskare kunnat sammanställa en lista med namn på närmare 21000 personer som avrättats och begravts i Butovo under de 14 månaderna från augusti 1937 till oktober 1938. Men det totala antalet offer är troligen mycket större. Till massgravarna i Butovo fördes dessutom kropparna av personer som avrättats i Moskvas olika fängelser.

Idag kan man åka lokalbuss ända fram till Butovskij poligon. När man klivit av vid bussens ändhållplats ser man ett högt grönmålat plank, krönt med taggtråd.  När man gått in genom en liten port i planket befinner man sig på ett stort fält med några träd, en liten ortodox träkyrka och ett klocktorn. På fältet löper långa raka upphöjningar i marken, som markerar var de huvudsakliga massgravarna finns.  Alldeles utanför planket syns några hus som ligger inom det sommarstugeområde som byggdes på området i början av 1950-talet för säkerhetstjänstens personal.

Vid ingången, mitt emot den lilla träkyrkan sitter en tavla med en karta över området samt fotografier och namn på några av alla de offer som mördats här. Fotografierna är alla tagna i fängelset och användes för att kontrollera offrens identitet inför avrättningen. På tavlan finns också en lista över antal avrättade per dag och månad under perioden 8 augusti 1937 till 19 november 1938. Där kan man till exempel läsa att under september 1937 sköts här 3 165 människor, och enbart den 21 september 429 personer.

En krucifixliknande träställning står i en grönskande park.

Butovskij Poligon. Foto: Ann Wikström

Tack vare forskning i arkiven har vi idag en bra bild av vilka människor som mördades i Butovo. De allra flesta av offren var från Moskva, men många var också från andra delar av Sovjetunionen och från andra länder. I Butovo ligger representanter för alla samhällsskikt, grupper och yrken. Det sägs ibland att den stora terrorn framför allt riktade sig mot den politiska eliten, men de allra flesta av offren i Butovo var inte medlemmar i partiet, och de flesta saknade högre utbildning. Bland offren finns också alla åldrar representerade, från barn i yngre tonåren till 80-åringar. Den absolut största delen av offren var män, eftersom fler män än kvinnor arresterades och eftersom det också var vanligare att män dömdes till döden.

En betydande del av offren i Butovo var personer som arresterats i den stora terrorns ”nationella operationer”, riktade mot specifika etniska grupper som polacker, tyskar och letter. En annan mycket stor grupp av offren i Butovo var före detta fångar från Dmitlag, det fångläger som stod för slavarbetskraften när man byggde Moskva-Volgakanalen. När kanalen stod färdig 1937 sköts 2 500 av lägerfångarna i Butovo, antagligen eftersom det var enklare att avrätta dem än att föra över dem till andra läger.

Över niohundra präster och andra representanter för den ryska ortodoxa kyrkan tillhör också offren i Butovo. Förföljelserna mot kyrkan började redan efter bolsjevikernas maktövertagande 1917, men 1937 inleddes en ny offensiv mot kyrkan och de troende. Tusentals kyrkor stängdes och präster, biskopar och andra kyrkoledare avrättades, tillsammans med vanliga församlingsmedlemmar.

En pojke med rakat huvud, iklädd för stor rock tittar in i kameran.

Misja Sjamonin, 13 år. Avrättad och begravd i Butovskij poligon 1937.

Under femtio år var avrättningsplatsen och massgravarna i Butovo i stort sett okända. Bara ett fåtal personer inom säkerhetstjänsten kände till vad som skett i Butovskij poligon. Först i slutet av 1980-talet, under perestrojkan, började man forska i arkiven för att hitta platserna där offren för massrepressionerna begravts, och först i början av 1990-talet fick man efter ett omfattande arbete fram information som visade att ett stort antal människor avrättats och begravts i Butovo. I detta arbete spelade människorättsorganisationen Memorial en viktig roll. Butovskij poligon tillhörde då fortfarande säkerhetstjänsten, och först 1993 tillät man forskare och anhöriga att komma in på området.

Efter upptäckten av Butovskij Poligon försökte Memorial och andra organisationer övertala regeringen att där skapa en nationell minnesplats över offren för den politiska repressionen, men intresset från makthavarna var mycket svalt. Däremot visade den ryska ortodoxa kyrkan ett allt större intresse för platsen – i och med att listor över offren sammanställdes och det upptäcktes att många hade tillhört kyrkan. Man reste det stora träkors som står på området, började hålla religiösa ceremonier och byggde senare den lilla träkyrkan.

I början av 1990-talet fanns det planer på att bygga bostadshus på platsen, men 1995 lämnade säkerhetstjänsten formellt över Butovskij poligon till den ryska ortodoxa kyrkan, som sedan har röjt upp och gjort i ordning området. 1997 genomfördes också utgrävningar av några av massgravarna, och man fick då ytterligare bekräftelse på att där verkligen finns lämningar av ett mycket stort antal avrättade människor. År 2001 började man bygga den stora vita stenkyrka som ligger alldeles utanför själva avrättningsplatsen.

Att det var den ryska ortodoxa kyrkan som övertog området var långt ifrån okontroversiellt. Kyrkan har framför allt skapat en minnesplats över religiöst martyrskap, och man pratar om platsen som den ryska Golgata – en symbol för den ryska ortodoxa kyrkans tragiska öde under 1900-talet. Kritiker menar att majoriteten av offren i Butovskij poligon inte dog för sin tro och antagligen inte ens var troende. En del av offren representerar dessutom andra religioner och trosinriktningar. Butovo var inte heller bara platsen för en rysk tragedi eftersom omkring 30 % av offren inte var ryssar.

År 2017 invigdes en ny minnesplats inom området. På granitplattor har man huggit in alla kända namn på personer som avrättades i Butovskij poligon under den stora terrorn 1937–1938. Det är sammanlagt 20 762 namn.

Adress

Jubilejnaja ulitsa 2, Butovo (Юбилейная улица 2, Бутово)

Vägbeskrivning: Tunnelbana till station Bulvar Dmitrija Donskogo (Бульвар Дмитрия Донского) och därifrån buss 18 till sluthållplatsen Butovkskij poligon (Бутовский полигон).

Sidan uppdaterades senast 2023-06-12.

Relaterat

    Hitta undervisningsmaterial om kommunistiska regimers brott mot mänskligheten

      Forskningsöversikt: Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer

      En kartläggning från 2008 av olika perspektiv på kommunistiska regimers brott mot mänskligheten.

        Vittnesmål från kommunistiska regimers brott mot mänskligheten

        I Forum play hittar du vittnesmål från personer som berättar om sina erfarenheter från kommunistiska regimer.