Gogolboulevarden – här bodde några av terrorns offer

Under sovjetterrorn avrättades bara i Moskva mer än 40 000 människor för politiska brott, de allra flesta under 1930-talet. Den ryska människorättsorganisationen Memorial har utifrån arkivmaterial sammanställt olika listor över offren för terrorn, bland annat listor över vilka avrättade offer som ligger begravda i de nu kända massgravarna i Moskvaområdet. Men man har också sammanställt listor utifrån offrens sista adress – gatorna, husen och lägenheterna där de bodde när fördes iväg för att förhöras, dömas och sedan avrättas. På webbsidan mos.memo.ru kan man gå in och titta på vilken gata som helst och se vilka av hyresgästerna som avrättats i varje hus. För varje offer anges namn, födelseår och födelseplats, yrke, när de avrättades och var de ligger begravda. På grund av svårigheterna att få fram all information ur arkiven innehåller listan dock bara knappt en tredjedel av alla de personer som avrättades i Moskva för politiska brott.

Att utgå från just adresserna, husen där offren bodde, ger en väldigt konkret känsla för omfattningen av terrorn och hur brett den drabbade. Det gör också offren till individer, som levde ett vanligt liv i en vanlig lägenhet, innan de hamnade i terrorns maskineri, fick ett nackskott och slängdes ner i en hemlig massgrav.

När man studerar adresslistorna kan man se att vissa hus var särskilt drabbade. Ofta på grund av att en särskild kategori människor bodde där. Det gällde bland annat de speciella hus där samhällseliten, bland annat höga partifunktionärer, bodde och som drabbades hårt under den stora terrorn på 1930-talet, t ex det kända ”Huset vid kajen”. Det gällde också vissa hus byggda för människor som arbetade inom en speciell bransch, till exempel inom järnvägen eller livsmedelsindustrin. De föll offer för några av de massprocesser där vissa yrkesgrupper utpekades som sabotörer och spioner. Men i listorna kan man även hitta helt vanliga hus där det bodde olika slags människor.

När man talar om antalet avrättade i varje hus får man inte heller glömma att det i varje hus fanns ytterligare personer som arresterades men som dömdes till fängelse eller lägerstraff. Och för varje namn på listan med avrättade drabbades också flera familjemedlemmar. Ofta fanns det en make eller maka som också arresterades och dömdes som ”medlem av fosterlandsförrädares familj”, och kanske barn som skickades till barnhem eller läger.

Som en bland alla gator kan vi välja Gogolevskij bulvar, en del av den så kallade Boulevardringen, som löper runt Moskvas centrum och är ett mycket populärt promenadstråk. Gogolevskij bulvar sträcker sig från tunnelbanestationen Krapotkinskaja till Gogolstatyn i närheten av station Arbatskaja. Om man går längs hela Gogolboulevarden kommer man att passera förbi de hus där sammanlagt minst 39 av de boende avrättades – de flesta under åren 1937–1938.

Vi kan titta lite närmare på adressen Gogolevskij bulvar 29. Minst åtta av de boende i detta hus avrättades under åren 1930 och 1936–1939, och tack vare Memorials listor vet vi vilka de var:

• Lägenhet 1: Grigorij Kokkinaki. Född i Odessa 1888. Advokat. Arkebuserad 8/3 1938. Begravd: Butovskij poligon.
• Lägenhet 10: Aleksej Semjonov. Född i Kytino 1862. Bokhållare. Arkebuserad 5/5 1930. Begravd: Vagankovo-kyrkogården.
• Lägenhet 29: Aron Dolmatovskij. Född i Rostov-na-Donu 1880. Docent och advokat. Arkebuserad 20/2 1939. Begravd: Donskoj-kyrkogården. Viktor Ljubarskij, född i Moskva 1908. Student. Arkebuserad 8/10 1936. Begravd: Donskoj-kyrkogården.
• Lägenhet 30: Arkadij Apirin, född i Vitebsk 1904. Skollärare. Arkebuserad 20/12 1936. Begravd: Donskoj-kyrkogården.
• Lägenhet 34: Sofija Kim, född i Vladivostok 1902. Utan arbete. Arkebuserad 5/2 1938. Begravd: Butovskij poligon.
• Lägenhet 37: Moris Rozenbljum (Maurice Rozenblum), född i New York 1894. Avdelningschef vid Utrikeshandelsministeriet. Arkebuserad 16/9 1938. Begravd: Kommunarka.
• Lägenhet 43: Ferdinand Krasinskij-Ladovskij, född i Warszawa 1898. Ingenjör vid Försvarsministeriet. Arkebuserad 4/8 1937. Begravd: Donskoj-kyrkogården.

Från hus nr 29 på Gogolevskij bulvar finns det också ett vittnesmål där en av dem som bodde i huset berättar om natten då hans hustru arresterades:

På nyårsafton 1935 kom min Ljona hem från arbetet tydligt oroad och berättade att två av hennes medarbetare hade arresterats. Jag förstod att hon väntade att det skulle bli hennes tur.
Hon behövde inte vänta länge. I mitten av januari ringde det på dörren till lägenheten klockan ett på natten. Vi hade ännu inte somnat, det var kvällen innan en ledig dag, antagligen den 7:e. De var tre som kom in: en kvinna med ett motbjudande ansikte (jag mindes att jag hade träffat sådana tjekister), en tjekist med låg rang samt en Röda armé-soldat, som stannade i farstun tills proceduren med husrannsakan var över. Jag ska inte beskriva hur de där två typerna – mannen och kvinnan – rotade bland våra saker… hur jag var tvungen att ta upp vår djupt sovande (tack och lov!) treårige son i famnen, så att den där motbjudande kvinnan kunde gräva i hans säng. Allt var så vidrigt. Denna scen fortsatte länge, nästan till morgonen.
Sedan… Sedan var det slut. Det var sista gången jag såg min Ljona. Vi tog farväl, hon log sorgset, och de gick sin väg. Det var nog vid sextiden på morgonen. Tipotjka sov fortfarande, jag gick och lade mig, men kunde inte få en blund i ögonen. Barnflickan gick in i köket för att sätta på tevatten. Undan för undan började de andra hyresgästerna komma ut ur sina rum. I köket tändes fotogen- och primusköken, en helt vanlig ledig dag i Moskva hade börjat. (Ur Memorials arkiv.)

Den som berättar är Sergej Rajevskij. Hans hustru Jelena Rajevskaja (Ljona) arbetade som bibliotekarie på biblioteket i Kreml. Hon var 22 år när hon arresterades 1935, dömdes till sex års fängelse, anklagad för att vara medlem av en terroristgrupp, och skickades till ett specialfängelse i Jaroslav. 1937 fördes hon tillbaka till Moskva och dömdes på nytt av Högsta domstolens militärkollegium. Hon avrättades den 13 juli 1937 och begravdes på Donskoj-kyrkogården. (Att hon inte finns med på avrättningslistorna på adressen Gogolevskij bulvar 29 beror antagligen på att hon när hon dömdes andra gången inte registrerades som boende där, eftersom hon då redan satt i fängelse.)

Själv arresterades Sergej Rajevskij två månader efter sin hustru, i mars 1935, dömdes för kontrarevolutionär trotskistisk verksamhet till ett femårigt lägerstraff och skickades till ett läger i Vorkuta. Han släpptes från lägret 1939.