Filmer med samtalsfrågor
Kortfilmer som visar olika vardagssituationer och väcker frågor om rasism. Till varje film finns samtalsövningar att använda för vidare diskussion. Situationen i filmen bygger på verkliga händelser, men de medverkande är skådespelare. Platser och namn har inget med verkligheten att göra.
Film 1
Speltid - 1:25
Film 1
Gör övningen så här:
- Se filmen.
- Samtala efteråt om synintryck och tolkningar som leder till stereotypa uppfattningar och förväntningar.
Samtalsfrågor:
- Vilka roller kommer fram i kommentarerna, vad förväntar sig sjuksköterskorna?
- Situationen kan ses som toppen av ett isberg. Det som är ovanför vattenytan är synligt. Det som är under vattenytan är osynligt. Samtala om det synliga och det hörbara ovanför ytan som leder lett till fördomar. Vad finns under ytan?
- Detta kan upplevas som vardagsrasism – att ständigt bli utsatt för fördomar, trots att personerna förmodligen inte alls behöver bära på rasistiska åsikter. Hur är det att ständigt mötas av missförstånd, misstolkningar och antaganden som inte stämmer? Om du skulle ständigt bli ifrågasatt, hur skulle du reagera då?
- Hur kunde sjuksystrarna hanterat situationen annorlunda?
Film 2
Speltid - 2:07
Film 2
Gör övningen så här:
- Se filmen.
- Samtala efteråt om synintryck och tolkningar som leder till stereotypa uppfattningar och förväntningar.
Samtalsfrågor:
- Hur känner sig mamman när hon hör de ”positiva” kommentarerna om vackra barn? Varför reagerar hon?
- N- och M-orden är de vitas beskrivningar av svarta ur olika koloniala situationer och perspektiv. De användes nedsättande. "Mulatt", till exempel. kommer från mulåsna. Den vite representeras av hästen och svarte av åsnan, avkomman blir mula som kan användas som grovarbetare men som inte kan reproducera sig. Mamman tar väldigt illa vid sig. Varför använder vi oss av nedsättande beskrivningar av människor? Varför blir många upprörda för att andra tycker att de inte skall använda sig av dem?
- Väninnorna säger att de inte menar något illa. Mer att det var något positivt. Pappan som kommer in vill inte ta strid och tycker att situationen börjar bli jobbig. Att bryta mot stereotypa normer kan vara besvärande. Vi kanske låter bli av hänsyn? Hur kan man på bästa sätt samtala om detta så vi lär oss att inte fokusera på hudfärg eller göra värderingar av människor baserat på utseende?
- Estetik är en del av rasismens syn på människor. De som ansågs fulast hade lägst människovärde. De som ansågs vara vackra fick fördelar. I filmen utgår väninnan väldigt mycket från estetik. Hon vill själv få vackra barn i framtiden. Varför är utseendet så viktigt?
- Rasialism handlar om att använda det yttre för att beskriva det inre hos människor. Rasialism behöver inte alltid vara negativ, precis som i filmen. Här hyllar väninnan skönheten. Rasialism är dock en förutsättning för rasism, att tillskriva egenskaper baserat på hudfärg eller blodsband. Varför är det så lätt att beskriva ”de andra” utifrån hur de ser ut, eller från vilket land de kommer ifrån?
Film 3
Speltid - 2:32
Film 3
Gör övningen så här:
- Se filmen.
- Samtala efteråt om synintryck och tolkningar som leder till stereotypa uppfattningar och förväntningar.
Samtalsfrågor:
- Vilken typ av kompetens och roller tillskrivs många med trolig invandrarbakgrund? Vad hoppas rekryterarna på?
- Vad blir de besvikna på i början av intervjun? Varför? Vad hade de förväntat sig?
- Varför blir de så glada över att journalisten till slut säger sig vara intresserad av integrationsfrågor? Helt plötsligt försvinner tvekan. Varför?
- Vad menas med att ”han känns väldigt svensk”?
- Vilken typ av omedvetna fördomar kommer fram i filmen?
Film 4
Speltid - 2:26
Film 4
Gör övningen så här:
- Se filmen.
- Samtala efteråt om synintryck och tolkningar som leder till stereotypa uppfattningar och förväntningar och i detta fall till diskriminering.
Samtalsfrågor:
- Under telefonsamtalet och bokningen fanns det inga problem. Problemen uppstod hos receptionen. Varför uppstod situationen? Varför ville de inte kolla bokningsnumret?
- Direkt diskriminering kan definieras som ”olika behandling av lika fall”. Alla är hotellgäster, ”lika” men de behandlas olika på grund av grupptillhörighet. Gruppen blir tydligt missgynnad i en jämförbar situation med andra. Vi kan misstänka diskriminering. Det finns inget problem med datasystemet eftersom andra får sina rum utan problem. Vilket ansvar får hotelledningen efter detta? Vad bör de göra?
- Hur kommer det sig att hotet om offentlighet får receptionisterna att ändra sig? Varför blir de rädda?
- Om människor från vissa utsatta grupper ständigt får möta denna typ av bemötande och direkt diskriminering kommer det med all säkerhet leda till misstänksamhet och oro. Några vill lämna hotellet, andra vill kämpa för sina rättigheter trots allt. Hur skulle du agera om du vägrades tillträde på grund av din etnicitet eller ditt ursprung?
- Detta är ett exempel på ”varje dags rasism”, något som pågår och drabbar människor och utsätter dem för diskriminering och missgynnande. Ge exempel på andra situationer där människor blir ofta drabbade av fördomar, rasism och diskriminering.
Film 5
Speltid - 2:50
Film 5
Gör övningen så här:
- Se filmen.
- Samtala efteråt om synintryck och tolkningar som leder till stereotypa uppfattningar och förväntningar.
Samtalsfrågor:
- Apotekaren vill inte vara elak utan vill tillmötesgå kunden. Men det blir fel i alla fall. Hon styrs av det yttre som leder till den förklarande tankepausen hos kunden. Inte nu igen! Det är som om kunden skulle vilja förklara allt, men accepterar i verkligheten beteendet. Hur skulle apotekaren gjort i stället?
- Filmen tar upp situationer där utseendet leder till felaktiga slutsatser om en människa. Om ni vill kan ni berätta två och två om situationer där ni själva har dragit felaktiga slutsatser om människor baserat på det yttre. Hur vanligt tror ni att detta är?
- Ibland får vi höra att människor som utsätts för fördomar, rasism och diskriminering skulle vara överkänsliga och lättkränkta. Kan det vara så att det är det motsatta som gäller, att de istället är mycket tålmodiga, överseende och inte vill ta strid? Samtala om och ge exempel på situationer där vi riskerar att utpeka människor. Hur kan vi motverka att vi hamnar i situationer där vi signalerar att du inte är en av oss?
Film 6
Speltid - 1:46
Film 6
Gör övningen så här:
- Se filmen.
- Samtala om hot som människor får stå ut med i dagens Sverige. Hot kan komma i form av samtal, brev, mail eller i sociala medier.
Samtalsfrågor:
- Varför blir människor hotade?
- I detta fall kom hoten på grund av etnicitet och religion. Vilka andra får motta hot idag i Sverige? Varför? Från vilka håll kommer hoten idag?
- I filmen får familjen hot genom klistermärke på brevlådan. De är judar. Dottern i familjen har fått utstå hat i skolan. Hur drabbar hoten familjens liv?
- Filmen slutar med att fadern säger att de är nog han själv som överreagerar. Många som hotas idag får hantera situationen själv. Bevisläget är svagt. Polisen saknar resurser att följa upp. Den ångest som hoten medför drabbar enskilda personer och familjer. Hur kan vi stötta människor som blir hotade så att de slipper bära allt själva?
