Inflytande och delaktighet

Vad innebär inflytande och delaktighet?

Vad innebär demokratisk utbildning i praktiken? Är det möjligt att lära sig demokrati? Är värdegrund och vetenskaplig grund förenliga? Det finns otaliga föreställningar om vad demokrati är eller bör vara. Därmed är det svårt att på vetenskaplig grund fastställa en allenarådande definition. Men kunskap om olika perspektiv på demokratin och dess möjligheter och utmaningar samt kunskap om forskning om demokrati och lärande gör det möjligt att arbeta med skolans demokratiuppdrag på vetenskaplig grund.

Inflytande

För att lära demokrati behöver elever och deltagare få erfara och praktisera demokratiska principer och värderingar vilket underlättas av att de känner inkludering och medansvar. Att utbildningen är demokratisk till sin organisering är alltså viktigt men måste förstås ur ett större demokratiskt perspektiv. Skolväsendet påverkas av demokratiska beslut på kommunal, regional, statlig och överstatlig nivå som sätter ramarna för möjligheterna att påverka lokalt för personal och elever. Folkbildningen påverkas också av demokratiska beslut på olika nivåer vilket begränsar möjligheterna att fatta beslut genom demokratiska processer lokalt. Men inom dessa ramar finns det många sätt att skapa inflytande i den lokala verksamheten.

Delaktighet

Att delta i demokratin förutsätter vissa kunskaper och förmågor. Kunskaper om demokrati handlar inte bara om var och när vi ska gå och rösta utan också om sådant som ideologier, politiska partier och hur opinionsbildning fungerar. Demokratiska förmågor kan handla om sådant som retorisk förmåga och att kunna lyssna och ta ställning till andras ståndpunkter. Men demokratin bygger också på allmänt spridda attityder och värderingar.

Det är bara kunskaper och förmågor som ligger till grund för betyg och bedömning inom utbildning i Sverige. Kunskaper om demokratin är till stor del något som täcks av kurs- och ämnesplaner inom de samhällsorienterande ämnena medan förmågor, attityder och värderingar är något som kan utvecklas i olika ämnen och i mötet med olika delar av utbildningen i och utanför klassrummet.

Det finns omfattande forskning som visar att undervisning som till hög grad involverar elever och deltagare är gynnsam för att främja deras demokratilärande, både vad gäller kunskaper, förmågor, attityder och värderingar. Ett öppet klassrumsklimat, bland annat genom undervisning med tydliga inslag av diskussioner i klassrummet, stärker elevers och deltagares kunskaper om demokrati och deras förmåga att pröva egna åsikter i diskussioner med andra.

Arbeta vidare

Genom kartläggning och analys går det att upptäcka och identifiera på vilket sätt utbildningen skapar förutsättningar för att lära demokrati och om det ges tillräckliga möjligheter till inflytande och delaktighet. Materialet nedan gör det möjligt att arbeta med följande frågor:

Vad är kontroversiella eller svåra frågor att prata om hos oss?
Hur kan vi hantera konflikter som grundar sig i olika ideologier eller trosuppfattningar?
Hur kan vi skapa möjligheter för inflytande och delaktighet?

Att lära demokrati | Skolforskningsinstitutet

F-varning för demokratin | Sveriges elevkårer

Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande | Skolforsningsinstitutet

Elevinflytande och elevråd | Skolverket

Elevers inflytande och delaktighet i undervisningen kan främja studiero | Skolverket

100 år av demokrati | Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet

Råd och vägledning, Normer och värden | Skolinspektionen

Demokratipaket till skolan | MUCF