Diskussionsfilmer

1. Dela först kort några spontana tankar om situationen i filmen.
2. Har ni erfarenhet av någon liknande situation? Hur hanterade ni det och vad har gjorde ni för att förebygga att det händer igen?
3. Trots att Simon berättar att han är rädd för vad som kan hända om han visar sin kippa så uppmanar läraren Simon att göra det. Reflektera över utsagan att han ska ”vara stolt över sin judiska identitet” i förhållande till vad Simon själv uppger som anledning till att han inte vill visa sin kippa. Hur tycker ni att läraren borde ha agerat?
4. När Simon berättar för läraren om skämten och skällsorden, tonar hon ned de andra elevernas beteende genom att säga att de inte menar något illa och att de inte förstår vad de gör. Vilka konsekvenser tror ni att det kan få om berättelser om utsatthet inte tas på allvar? Hur påverkar det den utsatta personen, de andra eleverna eller skolkulturen i stort?
5. Filmen avslutas med att läraren säger ”Men om du blir utsatt ska du såklart berätta det för mig, så tar jag det vidare”. Diskutera tillsammans om läraren kunde ha avslutat samtalet på ett annat sätt, och i så fall hur? Hur tror ni att Simon uppfattar avslutet?

1. Hur och på vilket sätt arbetar ni idag på er skola med att skapa en miljö där alla fritt kan uttrycka sin religiösa identitet utan risk för kränkningar? Finns det saker ni kan utveckla? Vad gör ni idag som ni vet fungerar bra och som ni ska fortsätta med?
2. Hur arbetar ni med att stärka kunskapen om frågor som rör identitet och grupptillhörighet på er skola? Hos personal? Hos elever?
3. Det finns flera rapporter som visar att antisemitism ofta avfärdas som skämt. Hur arbetar ni idag med att stärka er kunskap om samtida antisemitiska uttryck? Kan ni identifiera områden där ni behöver stärka er kunskap?

1. Dela först kort några spontana tankar om situationen i filmen.
2. Har ni erfarenhet av någon liknande situation? Hur hanterade ni det och vad gjorde ni för att förebygga att det händer igen?
3. I filmen framgår det att det är viktigt för Mira och hennes familj att hålla kosher. Diskutera tillsammans vilken kunskap ni har kring olika religiösa praktiker. Hur kan ni arbeta för att stärka möjligheterna för alla att delta i skolmiljön oavsett religiös bakgrund?
4. I filmen framgår att Mira känner sig splittrad i den situation som uppstått. De judiska matreglerna är viktiga för henne men hon är rädd för att sticka ut. Reflektera tillsammans över hur man som skola kan arbeta proaktivt med att skapa en skolkultur där elever kan känna sig trygga med att vara öppna med sin identitet.

1. Diskrimineringsombudsmannen (DO) konstaterade i ett liknande ärende som situationen i filmen att ett sådant förfaringssätt missgynnar praktiserande judar som håller kosher. Ta stöd av diskrimineringslagen, särskilt det som rör förbud mot indirekt diskriminering, och diskutera tillsammans:
   - Har ni erfarenhet av liknande situationer på er skola?
   - Kan ni identifiera förfaringssätt hos er som skulle kunna vara eller leda till indirekt diskriminering?
   - Hur kan ni arbeta för att aktivt motverka det?

Detta säger diskrimineringslagen

Det är viktigt att tänka på att vad som står i strid med gällande lagstiftning och andra gällande bestämmelser är bedömningar som görs av rättsväsendet och andra aktörer med sådant uppdrag. För att få vägledning och stöd är det bäst att vända sig direkt till dem.

1. Dela först kort några spontana tankar om situationen i filmen.
2. Har ni erfarenheter av andra situationer? Hur hanterade ni det och vad gjorde ni för att förebygga att det händer igen?
3. När Daniel tar upp klottret med klasskompisarna så är det vissa som instämmer i att det inte är okej, medan andra inte håller med. Några avfärdar det som skämt. Reflektera tillsammans över arbetssätt som kan bidra till en positiv skolkultur där elever är medvetna om betydelsen av jargong och skämt i relation till antisemitism och andra former av rasism.
4. När Daniel och de två klasskamraterna bestämmer sig för att ta upp det med mentorn svarar mentorn ”Klotter ska inte finnas på skolan”. Reflektera tillsammans över hans uttalande. Spelar det någon roll vilket slags klotter det är för hur han borde ha agerat? Varför?
5. I filmen får vi reda på att klottret fortfarande är kvar veckan efter. Reflektera tillsammans. Vad sänder det för signaler till Daniel? Till hans klasskompisar? Till den som klottrade?

1. Diskutera hur ser det ut på er skola i dag när det gäller klotter, klistermärken etcetera i skolans utrymmen och lokaler? Vilka styrkor och svagheter finns med skolans befintliga rutiner?
2. Skolpersonal vittnar om att det är svårt att veta vad som är antisemitiska uttryck (ord, bilder, memes med mera).
   - Hur arbetar ni idag med att öka er medvetenhet om antisemitiska uttryck
   - Hur gör ni idag när ni möter uttryck som ni när osäkra på?
   - Vilka utvecklingsmöjligheter i arbetet med att identifiera och bemöta antisemitism och andra uttryck ser ni?

1. Dela först kort några spontana tankar om situationen i filmen.
2. Har ni erfarenhet av något liknande? Hur hanterade ni det och vad gjorde ni för att förebygga att det händer igen?
3. I filmen får vi höra att Klara använde sig av Israel-palestinakonflikten som exempel för att diskutera konfliktlösning på ett sätt som inte blev bra. Diskutera tillsammans de förberedelser som behövs för att använda sig av känsliga och polariserande samhällsfrågor i undervisningen.
4. Av filmen framgår att flera elever påverkas av diskussionen på ett personligt plan. Det verkar också som att Klara inte har tagit i beaktan vilka elever hon har i sin klass. Diskutera tillsammans. Ska man förhålla sig på ett särskilt sätt beroende på vilken elevgrupp man undervisar, eller ska man alltid göra likadant oavsett vilken fråga som behandlas? Och - om man ska förhålla sig på ett särskilt sätt - hur gör man i så fall det på ett som inte riskerar att uppfattas som kränkande, utpekande och som värnar elevers integritet? Och omvänt, om man alltid ska göra lika - hur gör man det på ett sätt som skapar trygghet och respekt för alla elever oavsett deras respektive förutsättningar och erfarenheter?
5. Klara berättar för sina kollegor att hon var osäker på om vissa av argumenten var antisemitiska men lät eleverna ändå prata klart. Hur tänker ni att man som lärare ska agera i stunden på uttalanden när en sådan osäkerhet uppstår? Hur ska man hantera det efteråt?

1. Omar och Anders reagerar på olika sätt på det som Klara berättar.
   
   Omars respons reflekterar att personliga erfarenheter ofta kan prägla våra förhållningssätt och reaktioner på svåra frågor i klassrummet. Diskutera tillsammans.
   - Hur kan ni på er skola arbeta för att främja ökad förståelse för varandras erfarenheter och perspektiv. Bland skolpersonal? Bland elever?
   - Upplever ni problem med ett polariserat samtalsklimat på er skola idag?
   - Vilka frågor upplever ni som polariserande?
   - Vad är viktigt att tänka på för att skapa ett konstruktivt samtalsklimat?
   
   Anders respons reflekterar betydelsen av det kollegiala perspektivet när det gäller hur svåra frågor bör hanteras. Diskutera tillsammans:
   - Hur arbetar ni idag med kollegialt lärande gällande svåra frågor i klassrummet? Inom ämneslaget? Arbetslaget?
   - Finns det andra grupper/personer på skolan ni kan samarbeta med för att byta erfarenheter med gällande svåra frågor?
   - Hur kan hela skolan tillsammans identifiera vad som är svåra frågor och hur kan ni stötta varandra?
2. I flera rapporter om antisemitism framgår att judiska personer i Sverige upplever att de kan ställas till svars för Israel/Palestina-situationen av lite vem som helst och i alla möjliga situationer. Detta kan sägas vara ett av flera utmärkande drag för antisemitism.
   Diskutera tillsammans:
   - Hur ser kunskapen ut på er skola om olika uttryck för antisemitism?
   - Vilka förbättringsområden finns?