Diskussionsfilmer

1. Dela först kort några spontana tankar om situationen i filmen.
2. Har ni erfarenhet av någon liknande situation? Hur hanterade ni det och vad har gjorde ni för att förebygga att det händer igen?
3. Hur tänker ni att idrottsläraren borde ha agerat i situationen som uppstod på fotbollsplanen?
4. I filmen står pojken som skrek n-ordet inte i fokus för personalens agerande. Reflektera tillsammans över vilka konsekvenser det kan ha om man som skolpersonal inte reagerar på rasistiska och kränkande uttalanden. För den drabbade? För den som uttalar sig? För de runtomkring?
5. Hur tänker ni att rektorn borde ha agerat under och/eller efter mötet med Tesfaye och idrottsläraren?
6. Filmen avslutas med att visa hur Tesfaye blir besviken över att han är den som hamnat i fokus medan den andra pojkens rasistiska uttalanden passerade utan åtgärd.
   Diskutera tillsammans:
   - Vilka uttryck reagerar ni på som elever uttalar?
   - Är det skillnad om de uttalas i klassrummet eller i korridoren/på skolgården?
   - Finns det uttryck som ni är osäkra på hur de ska hanteras?
   - Hur arbetar ni med att öka er medvetenhet om rasistiskt och kränkande språkbruk, både vad gäller att identifiera och inte använda.
   - Hur arbetar ni med att öka elevers medvetenhet om konsekvenserna av rasistiskt och kränkande språkbruk?

1. I Brås rapport om afrofobiska hatbrott berättar intervjupersoner att de uppfattas som problemet och bråkstakar om de lyfter sådant de utsatts för. Föreställningar om att svarta personer skulle vara mer aggressiva än andra kan göra det svårt för den drabbade att reagera på rasistiska händelser, med mindre än att den drabbade samtidigt behöver motbevisa föreställningar om brist på kontroll och aggression.
   Diskutera tillsammans:
   - Vad ett likvärdigt bemötande innebär för er på er skola?
   - Hur arbetar ni idag med att säkerställa ett likvärdigt bemötande av alla elever?
   - Vilka konkreta åtgärder kan ni ta fram för att stärka arbetet?
2. Inventera era rutiner och riktlinjer för att utreda och åtgärda trakasserier och kränkningar. Motsvarar de diskrimineringslagens och skollagens krav på skolors utrednings- och åtgärdsskyldighet?
3. Vilka förbättringsområden i era rutiner och riktlinjer kan ni identifiera avseende rasistiskt och kränkande språkbruk? Hur kan ni arbeta vidare med förbättringsområdena?

Afrofobiska hatbrott | Brå, 2022

1. Dela först kort några spontana tankar om situationen i filmen.
2. Har ni erfarenhet av någon liknande situation? Hur hanterade ni det och vad gjorde ni för att förebygga att det händer igen?
3. I filmen skildras vardagliga situationer som påverkar Amal både gällande hennes etnicitet, religiösa tillhörighet och kön. Reflektera tillsammans hur olika aspekter av identitet kan leda till utsatthet?
4. Identifiera de situationer i filmen som tillsammans påverkade Amals skoldag negativt och diskutera vad som kunde ha gjorts av skolpersonal för att minska Amals känsla av exkludering och utanförskap?

1. Diskrimineringsombudsmannen (DO) visar i sin rapport Berättelser om utsatthet (Rapport 2023:1) att det skapas en förstärkt utsatthet när människor drabbas av diskriminering som har samband med flera diskrimineringsgrunder.
   - Hur jobbar ni på er skola med olika diskrimineringsgrunder och hur de kan relatera till varandra

Berättelser om utsatthet | Diskrimineringsombudsmannen, 2023

1. Dela först kort några spontana tankar om situationen i filmen.
2. Har ni erfarenheter av andra situationer? Hur hanterade ni det och vad gjorde ni för att förebygga att det händer igen?
3. Reflektera över rastvaktens svar när Sam berättar för honom om trakasserierna. Diskutera: Vad skulle rastvakten ha gjort? Vilka förväntningar tror ni Sam hade på rastvakten, vad han skulle svara eller göra?
4. I filmen blir Sam utsatt för trakasserier där rasism uttrycks med koloniala referenser men även referenser till djur. Reflektera tillsammans över rastvaktens svar till Sam. Diskutera sen hur ni idag jobbar med att stärka medvetenheten om antisvart rasism och andra rasistiska uttrycksätt?
5. Filmen avslutas med att ” Utifrån sin handlingsplan enas skolledningen om att mentorn ska kontakta Sam och kolla hur han mår, medan rektorn ska tala med de elever som misshandlat Sam. Därefter ”ska de gemensamt hålla ett extra öga på situationen.” Vad tänker ni om den lösningen?
6. Flera av de sakerna Sam utsätts för i filmen utgör brott och står i strid med gällande lagstiftning.
   Diskutera tillsammans: Vilka incidenter anser ni vara sådana som man skulle ha anmält? Till vem och varför? Tycker ni att skolan har uppfyllt sin utrednings- och åtgärdsskyldighet?

1. Brås rapport ”Afrofobiska hatbrott” (Rapport 2022:7) visar att brott mot svarta personer domineras av ärekränkningar, ofredanden, olaga hot och verbala angrep, samt att de afrofobiska hatbrotten karaktäriseras även av en, jämfört med många andra hatbrott, hög frekvens av våld. Samtidigt uppmärksammar BRÅ att handlingar som kan, men inte formellt behöver utgöra ett brott, så kallad ”vardagsrasism”, är vanliga och att gränsen mellan hatbrott och andra uttryck för afrofobi är många gånger är otydlig.
   Diskutera tillsammans:
   - Vilka rutiner har ni idag för att identifiera och föra vidare sådant som kan vara brott eller som står i strid med gällande lagstiftning?
   - Vet ni hur ni ska gå till väga för att hantera sådana saker?
2. Hur ser ert brottförebyggande arbete ut idag med till exempel lokal polis och kommun? Finns det något som ni kan göra för att stärka arbetet ytterligare?

Afrofobiska hatbrott | Brå, 2022

1. Dela först kort några spontana tankar om situationen i filmen.
2. Har ni erfarenhet av något liknande? Hur hanterade ni det och vad gjorde ni för att förebygga att det händer igen?
3. I filmen blir det tydligt att Amy inte uppskattar uppmärksamheten hon får från de äldre tjejerna. Reflektera tillsammans hur kommentarer och handlingar som dessa kan resultera i och/eller förstärka känslan av att vara annorlunda och sticka ut på ett sätt som inte känns bra. Diskutera hur ni som skolpersonal kan agera kring detta.
4. Amys kompis Aja tycker att Amy ”bara är lite lättkränkt” som svar på skolpersonalens fråga om någon har varit elak. Diskutera tillsammans: Vad borde skolpersonalen ute på skolgården ha ställt för fråga för att få Amys uppfattning om situationen?

1. I Brås rapport ”Afrofobiska hatbrott” (Rapport 2022:7) berättar intervjupersoner att de har erfarenheter av exotifiering genom kommentarer om sitt afrikanska utseende – kroppen, huden och i synnerhet håret, ibland följd av oönskad beröring. Kommentarerna formuleras ibland som komplimanger men sammanhangen och gränslösheten upplevs som en tydlig kränkning av den kroppsliga integriteten. Erfarenheterna beskrivs som påfrestande och kan leda till en känsla av utanförskap, att inte passa in eller till höra normen.
   Diskutera tillsammans:
   - Hur jobbar ni på er skola med normer gällande utseende, tillhörighet och identitet, samt normers påverkan.
   - Med elever?
   - I personalgruppen?
2. Minoritetsstress är ett begrepp som ibland används för att beskriva den stress som kan uppstå hos personer som tillhör minoritetsgrupper på grund av strukturella ojämlikheter, stereotypa uppfattningar och medvetna eller omedvetna kränkningar, som minoriteter kan möta i samhället till vardags.
   Diskutera tillsammans:
   - Har ni god kunskap kring vad minoritetsstress är, hur den tar sig uttryck och hur ni kan förebygga den?
   - Om inte, hur kan ni öka kunskapen?