Kontroversiella och extremistiska uttalanden

I ditt klassrum får du förmodligen ibland höra uttalanden som provocerar dig och utmanar din syn på yttrandefriheten och dess gränser.

Det här avsnittet handlar om att som lärare möta kontroversiella åsikter i allmänhet och politiskt eller religiöst extrema uppfattningar i synnerhet. Här beskrivs i korthet vad som kännetecknar extremism och vad olika extremistiska grupperingar har gemensamt. I nästa avsnitt ges en mer ingående bild av de extremistiska miljöer som dominerar i Sverige i dag och hur deras propaganda och rekrytering kan se ut.

Det är inte alltid lätt att avgöra vad extremism är, vem som är extremist eller vad som kan betecknas som extremistiska uttalanden. Begreppet är i grunden normativt eftersom det utgår från ett tänkt normaltillstånd. I praktiken handlar det ofta om yttranden som väcker starka reaktioner: sådana som möter motstånd, skapar spänningar och leder till konflikt i klassrummet – sådana som är kontroversiella.

Ideologier och attityder som befinner sig i ytterkanterna av den politiska skalan, från höger till vänster, beskrivs vanligen som extremistiska. I vår samtid tillkommer en religiöst profilerad extremism, främst definierad som islamistisk, jihadistisk eller salafistisk.

Det här avsnittet är en bearbetad version av Jennie Sivenbrings text Kontroversiella och extremistiska uttalanden. Texten finns att läsa i sin helhet i lärarhandledningen Svåra frågor i klassrummet.

Ett gängse synsätt är att extremism kan relateras till tre specifika ideologiska miljöer: vit makt-miljön, den autonoma samt den islamistiska miljön. Dessa beskrivs närmare i nästa avsnitt. Individer som attraheras av eller ansluter sig till dessa miljöer brukar betecknas som extremister, ibland våldsbejakande.

Det gemensamma för grupperna är idén om ett radikalt annorlunda idealsamhälle. De förenas också av att de definierat motståndare som anses hindra dem att uppnå detta ideal, vilka väcker hat, samt att de gör motstånd mot eller hotar demokratin. Kort sammanfattat: demokratin ses av de autonoma grupperna som otillräcklig, av vit makt-grupperna som onödig och av de islamistiska grupperna som ogiltig. Om en elev uttrycker motstånd mot demokratin och dess principer eller hat mot individer som identifierats som meningsmotståndare, handlar det alltså om ett extremistiskt yttrande.

Här är tre tänkbara uttalanden: 

• Sverige åt svenskarna, utrota muslimer och judar!
• Päls är mord, kapitalistisk djurhållning ska straffas med samma medel!
• Världen är ett kalifat, alla otrogna ska dö! 

Vart och ett av yttrandena vittnar om en världsbild där en tydlig syndabock pekats ut och uttrycker en önskan om att avlägsna syndabocken för att göra tillvaron bättre för den egna gruppen.

I Sverige är yttrandefriheten långtgående och begränsas i juridisk mening endast av lagar om skydd för utsatta medborgare och för demokratin.

Två av uttalandena som citerades i slutet av förra steget kan, enligt brottsbalken 16 kap. 8 §, klassas som hets mot folkgrupp. Därför behöver de bemötas. Det är inte förbjudet att framföra sådana åsikter – tvärtom är det en rättighet. Dock är det förbjudet att offentligt och med uppsåt sprida denna typ av budskap.

Kontroversiella frågor och uppfattningar kan vara av vitt skilda slag. De förenas av att de väcker starka känslor som ofta gör dem svåra att samtala eller finna samsyn om, men skälen till detta varierar. Det är därför inte alltid lätt att peka ut eller förutse exakt vilka frågor det kan gälla. Vad som ses som kontroversiellt beror på sammanhanget. Det som är laddat eller upprörande för dig som lärare rör kanske inte dina elever i ryggen.

Du kan själv plantera potentiellt kontroversiella frågor i undervisningen för att ge eleverna ledning i hur de kan agera konstruktivt när denna typ av diskussioner uppstår. Här ryms alltså en pedagogisk möjlighet. Om frågan dyker upp i stunden och du känner dig oförberedd och osäker på hur du ska hantera den, kan det vara klokt att be om uppskov. Visa för eleverna att du inser att det är en angelägen diskussion som väcker engagemang, men att du behöver lite tid att fundera och att ni ska återkomma till frågan. Det är viktigt att du som lärare känner dig trygg i situationen, men också att eleverna upplever att du tar deras reflektioner på allvar.