Tidslinje
Alex Fridunger vill vidga könsbegreppen
”Vi är våra egna förebilder. Vi behöver vara det för det är inte så att de finns någon annanstans. Ibland behöver vi vara förebilder för oss själva, ibland behöver vi ta styrka från andra.”
Så säger Alex Fridunger, som arbetade under flera år för att stoppa kränkningar av hbtq-personer i skolan. Alex var ordförande i RFSL Ungdom 2006. Det var det året som det kom en lag som gjorde det förbjudet att diskriminera elever på grund av sexuell läggning. Då hade Alex redan drivit ett projekt som granskade de biologiböcker som skolor använder för att se om de var diskriminerande mot hbtq-personer.
”I de här biologiböckerna stod det ju alla de här jämförelserna mellan homosexualitet och pedofili, alla de här grova sakerna. RFSL Ungdom gick ut med att vi ska riva ut sidorna! Och det gjorde folk och det var olika typer av aktioner. Det fanns ett antal skolor där de faktiskt drog in böckerna och det blev ett mediauppbåd. Det var en stor grej för det var ingen annan som hade tagit upp de här sakerna tidigare.”
Genom att visa att det fanns homofobi i skolan ville Alex uppmärksamma att det behövdes en lag som skyddade elever. Alex och de andra aktivisterna i RFSL Ungdom ville att alla unga skulle få kunskap om hbtq-frågor och att skolorna skulle bli bättre på att stoppa mobbing och se till att alla elever respekteras. De pratade med andra unga, med politiker och med media.
”RFSL Ungdom var ju då en pytteliten organisation, men vi gjorde ett arbete som ingen annan gjorde. Det var ett laglöst land, det var ingen annan som brydde sig.”
När den nya diskrimineringslagen kom 2006 blev det möjligt att anmäla skolor som lärde ut att heterosexualitet var det normala och rätta sättet att vara. Alex var med och anmälde en friskola i Stockholm.
”I den skolan lärde de ut att homosexualitet är en synd. Och vi anmälde den. Eftersom skolan också fälldes blev det ju verkligen något som stärkte oss.”
Alex blev aktiv i RFSL Ungdom 2002.
”Det RFSL ungdom gjorde då var unikt, man hade transträffar på Pride för transungdomar. Jag blev inlånad för att sminka transkillar, eftersom jag hade hållit på mycket med teater och smink. Så då var jag på min första transträff. Och det var ganska mycket som att komma hem.”
Några månader senare träffade Alex en transaktivist från USA som berättade om intergender och om intersexuella. Alex började själv att identifiera sig som intergender och ändrade sitt pronomen till ”hen”. Hen bytte ut sitt gamla förnamn till Alex, för att det var könsneutralt.
”Det var nytt det här med att det finns transpersoner som inte är antingen kille eller tjej.”
”Eftersom intergender var ett okänt begrepp inom stora delar av hbtq-rörelsen blev vi symboler för det unga, det nya och det radikala”[6] ”Jag blev ganska snabbt en av frontfigurerna för intergender.”
Alex startade en grupp som hette intergender på hbtq-forumet Qruiser, och pratade på Stockholm Pride om hur det var att vara intergender och kanske vilja operera bort sina bröst. Hen träffade många andra som kände på liknande sätt. Men alla i Alex omgivning reagerade inte positivt.
”Motstånd kan se olika ut och påverkar personer på olika sätt. Människors tysta motstånd är värst; att helt enkelt låtsas som att det inte finns, att jag inte nyss har sagt att jag identifierar mig som ett mellanting mellan tjej och kille… Då är det som att jag inte finns.”
När det blev förbjudet att diskriminera elever på grund av sexuell läggning 2006 ville RFSL Ungdom att transpersoner också skulle finnas med i lagen.
”Vi fick ju höra att det här med inkludering i en diskrimineringslagstiftning aldrig kommer att hända. Eller om 50 år kanske. Transpersoner fanns inte när vi pratade med myndigheter.”
Engagemanget var viktigt för Alex.
”RFSL Ungdom blev en plattform där jag kunde lära mig en massa saker och på det sättet bygga upp ett självförtroende som jag tänker att världen utanför verkligen inte gjorde. Och för många var det en frizon för att testa identiteter och sig själv.”
Alex fick också styrka från sin familj.
”Jag har valt min familj, och den har valt mig. Min familj, Klanen, består av gamla partners, inneboende och vänner för vilka min mor alltid haft en öppen dörr. Vårt hem blev ett högkvarter och en fristad för de som ville eller behövde det; ett hem för unga queers.”
Alex var aktiv i RFSL Ungdom fram till 2008. Idag har Alex utbildat sig till hantverkspedagog och vill fortsätta att jobba med ungdomar. Hen har opererat bort sina bröst, påbörjat hormonbehandling och trivs bättre med sin kropp. Och arbetet för transpersoners rättigheter har gett resultat. 2009 blev det även förbjudet att diskriminera transpersoner. Det tog inte femtio år, utan tre.
Reflektionsfrågor utifrån texten
- Vilka lagar och normer i samhället var Alex engagerad i att förändra för att de inte skulle vara diskriminerande?
- Alex var en av de första i Sverige som ville använda pronomenet hen om sig själv. Vad tror ni kan vara positivt med att vara banbrytande (bland de första) och vad kan vara negativt?
- Vilka strategier visar berättelsen kan användas för att förändra normer och lagar kring hbtq-frågor i Sverige?
- ”Vi är våra egna förebilder. Vi behöver vara det för det är inte så att de finns någon annanstans. Ibland behöver vi vara förebilder för oss själva, ibland behöver vi ta styrka från andra.” Så sa Alex om att få och ge inspiration. Hur kan man vara varandras förebilder och ge styrka åt varandra trots att vi inte är lika? Hur kan vi ge styrka åt varandra att våga vara olika?
Texten är faktagranskad den 2015-09-15 av Jens Rydström, professor i genusvetenskap och docent historia som forskar och undervisar vid Centrum för genusvetenskap, Lunds Universitet.
Källor
Fridunger, Alex (2009) ’Screw you NE! Klanen är min familj’ Wannabe, nr. 17. hbtqstudenterna.se hämtad 20151007
Fridunger, Alex (2011) ’Inte man. Inte kvinna.’ I: Berg, Veronica & Summanen, Eddie (red.) Det är vår tur nu. Att vara trans i en tvåkönsvärld. Stockholm: RFSL
Fridunger, Alex (2014) “Roar and Rise Like A Phoenix - Alex Fridunger” Videoklipp från Internet. youtube.com hämtad 20150924
Skicka en anonym tanke till din lärare
Diskriminering på grund av sexuell läggning och kön blir förbjudet i skolan
Diskrimineringslagens utveckling
Den första diskrimineringslagen i Sverige var en lag om jämställdhet som började gälla 1979. Den förbjöd diskriminering på grund av kön. Efter det har ytterligare sju diskrimineringsgrunder tillkommit. Etnisk diskriminering blev förbjudet 1994. År 1999 blev det förbjudet att diskriminera människor på grund av religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och på grund av sexuell läggning.
Lagen från 1999 gällde dock bara i arbetslivet. Sju år senare, 2006, blev det förbjudet att diskriminera barn och unga i förskolan, grundskolan och gymnasiet på grund av sexuell läggning och kön. Innan dess hade personalen i skolan mer skydd enligt lag än eleverna hade. Lagen kom till för att komplettera skollagen och ge elever ett starkare skydd mot kränkningar och mobbning. Redan innan var skolan skyldig att motverka alla former av kränkande behandling, men regeringen hade konstaterat att arbete med hbtq-frågor och mot homofobi ofta föll bort i skolornas värdegrundsarbete. I en rapport år 2003 skrev Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) att ”[e]n strukturell homofobi finns inbyggd i utbildningsväsendet.” .
2009 blev det förbjudet att diskriminera personer på grund av deras könsidentitet eller könsuttryck och ålder. Från och med 1 januari 2015 räknas också bristande tillgänglighet som diskriminering.
Från början fanns det flera statliga ombudsmän som arbetade med diskrimineringsfall utifrån varsin diskrimineringsgrund. 2009 slogs de ihop till en enda myndighet, Diskrimineringsombudsmannen. Orsaken var att man kunde se att diskriminering av olika skäl ofta hänger ihop. Eftersom en person inte bara är sitt kön eller sin etnicitet så kan samma person också bli diskriminerad på flera sätt samtidigt (se även 1979 Audre Lorde). Genom en gemensam myndighet blev det möjligt att ta ett helhetsgrepp kring diskrimineringen.
Diskrimineringslagen finns till för att garantera att alla människor ska ha samma möjligheter i samhället. Alla människor ska ha lika värde och rättigheter enligt svensk grundlag, men verkligheten ser inte alltid ut så. I praktiken finns det vissa grupper i samhället som oftare behandlas sämre och andra grupper som oftare behandlas bättre. Att slippa bli diskriminerad är en mänsklig rättighet enligt FN.
Påtryckningar från FN och EU är en av anledningarna till att diskrimineringslagen har utvecklats och kommit att gälla för fler grupper och omfatta fler områden i samhället.
Likaså blir svenska politiker inspirerade av utvecklingen i andra länder. Sydafrika är ett land som legat i spetsen gällande diskrimineringslagstiftning och var det första landet i världen som skrev in förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning i sin grundlag 1994. En annan orsak till utvecklingen i Sverige är det arbete som aktivister och organisationer har bedrivit för att få till diskrimineringsförbud. Ofta har det varit en lång kamp. Redan 2003 började funktionshindersaktivister att hålla en marsch för att otillgänglighet ska räknas som olaglig diskriminering. Varje år sedan dess har de demonstrerat för den lagändring som blev verklighet 2015.
Diskrimineringens konsekvenser och unga hbtq-personers livssituation
Diskriminering handlar sällan om enskilda elaka eller okunniga personer som behandlar andra dåligt. Snarare är diskriminering en del av ett mönster i samhället, där vissa grupper i samhället får det bättre än andra. Hbtq-personer är en grupp som oftare blir utsatta för diskriminering, våld och sexuella övergrepp jämfört med heterosexuella cis-personer. Unga hbtq-personer är mer utsatta än äldre.
Diskriminering och oro för att kanske bli diskriminerad påverkar självklart människors hälsa och vad de kan göra i livet. De flesta unga hbtq-personer mår bra, men andelen som mår psykiskt dåligt är större än bland unga heterosexuella cis-personer. En fjärdedel av unga homo- och bisexuella kvinnor uppger till exempel att de har försökt ta sitt liv, jämfört med 8 procent av heterosexuella kvinnor. Hbtq-ungdomar är mindre aktiva på fritiden, sportar mindre, dricker mer alkohol, tar oftare droger och upplever oftare att de inte har någon att anförtro sig åt. Hbtq-personer har också lägre förtroende för polisen och personal inom vården än heterosexuella cis-personer, det vill säga för instanser som finns till för att hjälpa personer som mår dåligt eller har utsatts för våld.
Risken för diskriminering, kränkningar och våld gör att en del hbtq-personer inte vågar vara öppna med sin identitet. Det är också vanligt att personer som riskerar att trakasseras eller diskrimineras undviker olika platser eller situationer där de kan utsättas. Det gör att människors liv begränsas och att unga inte alltid kan och vågar göra det de vill eller inte får möjlighet att umgås med andra unga. Hbtq-personer under 18 år kan vara i en extra utsatt situation eftersom de oftast bor tillsammans med sin familj eller andra vuxna som har makt över (och ansvar för) deras liv. Hur familjen och andra vuxna reagerar på ens identitet är givetvis viktigt för hur man mår. Många unga har blivit utsatta av våld eller hot från den egna familjen. Annars är de som utsätter hbtq-personer för våld och trakasserier ofta andra unga. Hälften av alla homofoba hatbrott görs av personer under 20 år. De flesta av förövarna är män.
Många undersökningar visar att det inom gruppen hbtq-personer är unga transpersoner som är mest utsatta. Exempelvis är hälften av alla unga transpersoner rädda för att gå ut själva och 65 procent har funderat på att ta livet av sig. Det är också dubbelt så vanligt att unga transpersoner har fått negativa reaktioner på sin identitet från vuxna, jämfört med homo- och bisexuella cis-personer.
Jämförelserna av hälsa och utsatthet mellan grupperna homosexuella, bisexuella och heterosexuella påbörjades 2005. Sedan dess har statistiken inte förändrats i någon större utsträckning - skillnaderna mellan grupperna är fortfarande lika stor.
Unga hbtq-personer använder många olika strategier för att hantera sin vardag. Mötesplatser där unga hbtq-personer kan träffa andra med liknande erfarenheter är något som har visat sig vara viktigt för en bra hälsa. Mötesplatser kan vara både fysiska och på internet, det viktiga är att det finns någonstans att få kontakt med andra. Andra faktorer som är bra för hälsan är att ha positiva förebilder i form av andra människor som själva är hbtq-personer, och att få stöd från vänner, familj eller andra vuxna. Det är också viktigt att få hjälp med att förstå att trakasserier och diskriminering beror på omgivningens homofobi och normer i samhället, inte på den egna identiteten.
Heteronormen i skolan
Under början av 2000-talet började svenska forskare studera hur heteronormen ser ut i skolan och vad den får för konsekvenser. Forskningen visar att det som medvetet eller omedvetet framställs som ideal i skolan ofta är ett vitt heterosexuellt medelklasspar med barn. Hbtq-frågor lyfts sällan fram i skolans undervisning, samtidigt som elever generellt förväntas leva heterosexuellt. I sex- och samlevnadsundervisningen får hbtq-personer för det mesta inte tillräcklig kunskap om hur de kan ha bra sex utan risk för oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar. Forskningen visar också att skolan är en av de vanligaste platserna där unga hbtq-personer blir utsatta för trakasserier, men att många lärare upplever att de inte vet hur de kan lyfta hbtq-frågor eller motverka homofobi.
Vad skolan gör spelar roll för hur unga mår. En amerikansk studie visar till exempel att homo- och bisexuella ungdomar generellt mår bättre i skolor som arbetar aktivt mot mobbing på grund av sexuell läggning.
RFSL Ungdoms arbete
När RFSL Ungdom blev en egen organisation 2003 började de arbeta för att förbättra situationen för unga hbtq-personer i skolan. Alex Fridunger och de andra aktivisterna genomförde en granskning av de vanligaste biologiböckerna för högstadiet ur ett hbtq-perspektiv. Resultatet av granskningen visade att de flesta av böckerna var nedvärderande mot hbtq-personer eller innehöll information som var fel. I en bok stod till exempel att homosexualitet var olagligt för personer under 15 år. Flera böcker liknade homosexualitet vid pedofili. Det fanns också böcker som inte nämnde att människor kan vara något annat än heterosexuella. Rapporten fick stor uppmärksamhet i media och flera skolor och förlag bytte ut sina böcker. RFSL Ungdoms arbete påverkade också politiker. Två år efter rapporten gav regeringen i uppdrag åt Skolverket att granska flera skolböcker och hur de skriver om kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning.
Efter biologiboksgranskningen har RFSL Ungdom drivit flera projekt riktade mot skolor, bland annat om normkritisk sex- och samlevnadsundervisning och om hatbrott och normer kring maskulinitet. Sedan 2014 driver de projektet Normkritiska skolgrupper, som stödjer elever som själva vill arbeta med hbtq- och genusfrågor och antirasism i skolan.
Normkritik blir ett nytt verktyg i arbetet mot diskriminering
Under den tid som Alex Fridunger var ordförande för RFSL Ungdom förändrades organisationen på många sätt. De började fokusera mer på hur heterosexualitet görs till något självklart och normalt och hur hbtq-personer framställs som mindre normala. De diskuterade frågor om makt och normer kring kön och sexualitet, om heteronormen och om cis-normen. Det nya perspektivet kallades för normkritik. Genom normkritiken ville de kritisera strategier som bara fokuserar på hur hbtq-personer blir utsatta och inte på vem som utsätter hbtq-personer eller som tjänar på att hbtq-personer får sämre möjligheter. En annan viktigt del i normkritiken var kopplingen mellan olika normer och maktstrukturer - det som kallas för normsamverkan eller intersektionalitet. Med hjälp av normkritiken tog diskussioner om rasism, klass och funktionsförmåga fart inom RFSL Ungdom. Genom normsamverkan blev det tydligare hur hbtq-personer lever under vitt skilda villkor, beroende på till exempel klasstillhörighet och etnicitet, och hur olika typer av förtryck hänger ihop och måste motverkas samtidigt.
2006 gav Forum för levande historia tillsammans med RFSL Ungdom ut metodmaterialet BRYT! - Om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet. Det var ett av de första materialen i Sverige som använde sig av en normkritisk utgångspunkt. BRYT! fick stor uppmärksamhet och bidrog till att sprida kunskap om normkritik till ungdomsorganisationer, skolor, statliga myndigheter och universitet. Flera organisationer började arbeta normkritiskt kring ungas rättigheter tillsammans med skolor, bland annat Rädda Barnens Ungdomsförbund, LSU – Sveriges ungdomsorganisationer, Diskrimineringsbyrån i Uppsala, Vi Unga, Sveriges Elevråd - SVEA, Sveriges Förenade HBTQ-studenter och RFSL. 2009 rekommenderade Skolverket skolor att ha ett normkritiskt förhållningssätt i sitt arbete mot diskriminering och kränkningar.
Queer
Normkritiken har från början sina rötter i en pedagogisk del av queer-teori och antiförtryckande pedagogik. Begreppet queer kom till Sverige i mitten av 90-talet. På engelska betyder ordet konstig och pervers. I engelsktalande länder hade queer använts som ett nedsättande ord om homosexuella.
På 90-talet bestämde sig ett antal hiv/aids-aktivister i USA för att ta ordet tillbaka och börja använda det om sig själva som något positivt. De ville utmana heteronormen och föreställningen att det skulle vara något negativt att vara ”konstig”. Det var också en markering gentemot gayrörelsen som i många fall strävade efter att framställa hbtq-personer som så ”normala” som möjligt – som personer som vill leva i kärnfamiljer och som ser ut och är ”som vilken tjej eller kille som helst”. Queerrörelsens budskap var att de inte tänkte anpassa sig till normerna för att i normsamhällets ögon då eventuellt anses förtjäna rättigheter. Queerrörelsen ville helt enkelt utmana den makt och de privilegier som gruppen heterosexuella får i samhället.
I Sverige kom begreppet queer först genom forskning och queer som akademisk teori. Forskare inom olika universitetsämnen började forska om heteronormen i samhället och hur personer utmanar heteronormen på olika sätt. Det var inom queerteorin som begreppet heteronorm skapades.
Queer plockades också upp av aktivister i Sverige. Runt 2005 fanns det bland annat en grupp som hette Queer Underground. Genom politiska aktioner, konst och teater och ville de utmana synen på sexualitet och kön. Queer ifrågasätter normer som finns både samhället i stort, inom hbtq-rörelsen och inom jämställdhetspolitiken. Det handlar till exempel om att ifrågasätta normer om vem som räknas som man eller kvinna, utmana förväntningar på att vara monogam, gifta sig och skaffa barn, eller förändra idéer om vilket sorts sex som ses som normalt och bra. En del började också använda ordet queer som ett sätt att beskriva sig själva. Ofta handlade det om en ovilja att placera in sig själv i olika fack: man, kvinna, heterosexuell, homosexuell, bisexuell.
Efter hand har en queer syn på kön och sexualitet kommit att bli en grund i mycket av RFSL Ungdoms och RFSL:s arbete. Alla inom hbtq-rörelsen har dock inte varit och är inte positiva till queer som synsätt.
Idag används ordet queer både om politik, teori och identitet.
Hbtq-personers rättigheter och aktivism under 1990- och 2000-talet
Under 1990-talet och 2000-talet har stora förändringar skett i fråga om hbtq-personers rättigheter, vid sidan av att skyddet mot diskriminering har stärkts. Kampen för likhet inför lagen gällande äktenskap som RFSL började driva redan på 50-talet fick till slut effekt. 1995 fick samkönade par möjlighet att ingå partnerskap och från och med 2009 kan alla par oavsett kön ingå samma typ av äktenskap. 2003 fick samkönade par ansöka om adoption och 2005 fick icke-heterosexuella kvinnor möjlighet att inseminera via den svenska sjukvården. 2013 fick transsexuella rätt att ändra juridiskt kön och genomgå könsbekräftande kirurgi utan att behöva steriliseras.
Bakom lagändringarna finns många år av påverkansarbete. Både innan och efter flera av lagändringarna var det stora debatter bland politiker och i media, med starka röster både för och emot de nya rättigheterna. Lagändringarna har inte varit självklara. När regeringen skulle rösta om partnerskapslagen var det till exempel bara några fler personer som röstade för jämfört med de som röstade emot.
Idag drivs hbtq-frågor inte enbart av ideella organisationer. Flera politiska partier bildade hbtq-grupper under 1990-talet och början av 2000-talet och statliga myndigheter får i uppdrag att arbeta med hbtq-frågor. Hbtq-rörelsen i Sverige har vuxit och blivit starkare. I och med detta har den också fått fler grupperingar, där alla inte håller med varandra om synen på kön och sexualitet, om vad som behöver förändras i samhället och vilka strategier som är bra.
RFSL:s arbete har förändrats under 2000-talet och riktar sig mot fler målgrupper. 2001 inkluderades transpersoner officiellt och 2014 inkluderades queera personer RFSL blev också en uttalat feministisk och antirasistisk organisation vid den här tiden.
Texten är faktagranskad den 2015-09-15 av Jens Rydström, professor i genusvetenskap och docent historia som forskar och undervisar vid Centrum för genusvetenskap, Lunds Universitet.
Källor
Bromseth, Janne (2010) ’Förändringsstrategier och problemförståelser: Från utbildning av den Andra till queer pedagogik’. I: Bromseth, Janne & Darj, Frida (red.) Normkritisk pedagogik - Makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskap, Uppsala Universitet
Bromseth, Janne & Wildow, Hanna (2007) Man kan väl inte läsa om bögar i nån historiebok. Skolors förändringsarbete med fokus på jämställdhet, genus och sexualitet. Stockholm: Stiftelsen Friends
Diskrimineringsombudsmannen (2014) Delar av mönster - en analys av upplevelser av diskriminering och diskriminerande processer. Stockholm: Diskrimineringsombudsmannen
Diskrimineringsombudsmannen (2015) Vad är diskriminering? Senast nedladdad 2015-09-14 http://www.do.se/sv/Fakta/Diskrimineringslagen/Bristande-tillganglighet-...
Folkhälsomyndigheten (2014) Hälsans bestämningsfaktorer.
Fridunger, Alex (2011) ’Inte man. Inte kvinna.’ I: Berg, Veronica & Summanen, Eddie (red.) Det är vår tur nu. Att vara trans i en tvåkönsvärld. Stockholm: RFSL https://www.youtube.com/watch?v=zF-5DBaqokk
Fridunger, Alex (2009) ’Screw you NE! Klanen är min familj’ Wannabe, nr. 17.
http://hbtqstudenterna.se/wordpress/wp-content/uploads/arkiv/wannabe/200...
Göransson, Håkan Gabinus, Flemström, Stefan & Slorach, Martina (2009). Diskrimineringslagen. Stockholm: Norstedts Juridik
Hatzenbuehler, Mark L. & Keyes, Katherine (2013) ’Inclusive anti-bullying policies and reduced risk of suicide attempts in lesbian an gay youth’. Journal of Adolescent Health, vol. 53, nr. 1, Supplement, sid. S21-S26.
HomO (2003) Tystnadens tyranni - om heterosexualiteten som norm och homofobi i skolan. Stockholm: Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning
Kulick, Don (red., 2005). Queersverige. Stockholm: Natur och Kultur
Kumashiro, Kevin K. (2002). Troubling education: Queer activism and antioppressive pedagogy. New York: RoutledgeFalmer
Nationell handlingsplan mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering (2000/2001: 59)
RFSL (2013) Misstro - Om hbtq-personers förtroende för olika samhällsinstanser och vad som behöver göras. Stockholm: RFSL
RFSL Ungdom (2009) Effekter av heteronormen: En studie om utsatthet för sexuella övergrepp, sexuell gränssättning samt utsatthet för hatbrott bland unga hbt-personer. Stockholm: RFSL Ungdom
RFSL Ungdom (2014) Nätverket för normkritiska skolgrupper: RFSL Ungdom. Senast nedladdat 2015-09-14
http://www.rfslungdom.se/normkritiska-skolgrupper
Statens Folkhälsoinstitut (2005) Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsosituation: återrapportering av regeringsuppdrag att undersöka och analysera hälsosituationen bland hbt-personer. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut
Rosenberg, Tiina (2002) Queerfeministisk agenda. Stockholm: Atlas
Rosenberg, Tiina (2006) L-ordet: Vart tog alla lesbiska vägen? Stockholm: Normal
Skolverket (2009) Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier. Stockholm: Skolverket
Swanberg, Linda (2005) ’Läroböcker togs bort efter RFSL-granskning’, Göteborgs-Posten, 6 juni
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.101554-larobocker-togs-bort-efter-rf...
Ungdomsstyrelsen (2010) Hon hen han. En analys av hälsosituationen för homo- och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner. Stockholm: Ungdomsstyrelsen
Utbildnings och kulturdepartementet (2005) proposition 2005/06:38. Trygghet, respekt och ansvar - om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever
Tiby, Eva & Sörberg, Anna-Maria (2006) En studie av homofoba hatbrott i Sverige. Stockholm: Forum för levande historia
Övningar & praktisk info
Till denna personberättelse passar följande övningar bra:
Papperskorgen
Syfte
Att bli medveten om att det finns olika hinder för olika människor i livet. Vissa kan ha det lättare och slipper kämpa för att nå dit de vill, medan andra måste kämpa mycket eller aldrig får förutsättningar eller möjlighet att nå dit de vill. Det handlar bland annat om makt, diskriminering, handlingsutrymme, (o)rättvisa, privilegier och normer. Det handlar även om att synliggöra strukturer och hur de påverkar individer.
Gör så här
- Låt deltagarna sitta ner. Det är bra om de sitter i rader (klassisk klassrumssittning).
- Be alla deltagare att skrynkla ihop tre papper (använd gärna papper som ska till återvinningen).
- Ställ fram en papperskorg vid främre raden.
- Be några deltagare i mitten att stå upp och alla de andra att sitta ned.
- Säg att alla snart ska få kasta sina pappersbollar. De som träffar papperskorgen kommer att få en bra framtid med jobb, pengar och makt.
- Be sedan alla deltagare att kasta sina skrynklade papper i papperskorgen från den plats de är på.
Det här kommer upplevas som orättvist av deltagarna. ”Varför får vissa vara närmare papperskorgen? Varför får några stå upp? De är ju i vägen för mig när jag ska kasta.” Dessa kommentarer brukar komma fram i och med övningen.
Samtal om orättvisor, förutsättningar och strukturer
- Samtala med deltagarna om att övningen är orättvis. Att det förstås är mycket lättare för de som sitter nära eller de som står upp att träffa papperskorgen.
- Ta också upp att bara för några sitter nära betyder det inte att de träffar papperskorgen, och att bara för att några sitter längre bak betyder det inte att alla där bak missar papperskorgen.
- Det handlar om olika förutsättningar och strukturer som gör att fler som är långt fram träffar än de som är långt bak. Men på individnivå behöver inte orättvisan märkas, det kan finnas en person långt bak som träffar och någon långt fram som missar.
- Visa därför på vikten av att kunna se strukturer. Det är exempelvis viktigt att kunna se hur diskriminering samverkar och påverkar förutsättningar och möjligheter.
- Samtala också med deltagarna om vad det är som kan göra att människor befinner sig längst fram. Vilka grupper av människor är det som oftast slipper hinder i livet? Vad är det som gör att vissa grupper av människor inte har samma hinder i livet som andra?
- Låt deltagarna skriva ned olika hinder som de tror eller vet finns i deras närmiljö.
OBS! fastna inte för länge i diskussion kring hinder, då det kan riskera att bli förenklade diskussioner som istället leder till cementering av föreställningar om individen utifrån kategorier.
Vem får plats i lådan?
Syfte
Att kunna resonera kring normer och att stödja varandra i våra olikheter samt ge eleverna större handlingsutrymme.
Gör så här
- Se filmen På golvet om maskulinitetsnormer, från materialet Machofabriken*.
- Dela ut en låda till varje grupp.
- Varje grupp ska bestämma sig för en person som anses ha hög status enligt stereotyper och ideal (anses som bra, cool, snäll, smart, snygg eller liknande).
- Använd post-it lappar och skriv ned egenskaper och kännetecken som den här personen bör ha för att leva upp till idealet. Sätt upp post-it lapparna på lådans sidor.
Samtala om lådan och lapparna
- Kan de flesta passa in i lådan eller känns den trång?
- Finns det lappar som säger emot varandra fastän de är på samma låda?
- Tror du någon kan och orkar leva ett helt liv i en sådan här låda? Kan man överhuvudtaget leva i en låda när alla normer finns som begränsar oss…
- Hur vi kan hjälpa varandra att våga gå utanför lådan?
Låt grupperna jämföra lådor och prata om vikten av att känna att andra inte gör det svårt för en att gå utanför lådan. Prata om hur vi kan peppa varandra att gå utanför förväntningar.
Utanför lådan
Syfte
Att kunna resonera kring normer och att stödja varandra i våra olikheter samt ge eleverna större handlingsutrymme för att våga vara sig själv.
Gör så här
- Titta på filmen Syrrans favoritlåt, från materialet Machofabriken*.
Samtala om normer och deras begränsningar
- Vad händer när någon går utanför lådan?
- Hur vi kan hjälpa varandra att våga gå utanför lådan?
Om du arbetar med personberättelserna i materialet kan du också koppla frågor till avsnitt i materialet:
- Vilka lådor var för snäva eller inskränkande för personen?
- Vilket stöd fick eller tog personen för att bryta mot inskränkande normer?
Hur ser det ut hos oss? En granskning av läromedel
Syfte
- Att eleverna får granska sina läromedel utifrån ett normkritiskt perspektiv.
- Att eleverna övar sig på att granska, analysera och ifrågasätta normer och attityder i sina läromedel.
Gör så här
- Dela upp eleverna i grupper.
- Varje grupp får ett eller flera läromedel att granska beroende på omfattningen av materialet.
- Efter granskningen sammanställer varje grupp sina granskningar skriftligt, gärna med både siffror och resonerande analys. Ta gärna ett foto av exemplet.
- Grupperna kan med fördel göra korta redovisningar om sina resultat inför klassen.
Förslag på läromedel att granska
Läromedel om historia
- Granska vilka som nämns i läromedlet. Finns det en mångfald av personer med olika bakgrunder och upplevelser som nämns? Räkna exempelvis hur många män respektive kvinnor som står med. Tänk gärna på alla diskrimineringsgrunder.
- Granska vilka som syns i läromedlets bilder. Finns det en mångfald av personer med olika bakgrunder och upplevelser som syns? I vilka sammanhang och roller visas personerna? Granska gärna utifrån flera eller alla diskrimineringsgrunder.
Läromedel om svenska
- Granska vilka som nämns i läromedlet. Finns det en mångfald av personer med olika bakgrunder och upplevelser som nämns eller är det mest personer som följer normen? Räkna exempelvis hur många män respektive kvinnor som står med. Ta gärna med alla diskrimineringsgrunder.
- Granska vilka författare ni får läsa. Är det mest kvinnor eller män? Varifrån kommer de flesta författarna? Vilka sexualiteter beskrivs mest i böckerna? Vad handlar böckerna om, finns det en mångfald av personer med olika bakgrunder och upplevelser och öden i urvalet av böcker?
Läromedel i biologi, naturkunskap eller liknande
- Granska hur läromedlet tar upp olika sexualiteter. Tas olika sexualiteter upp som något självklart, eller är framställs vissa sexualiteter som annorlunda eller som problem? Vad säger urvalet och tilltalet i texterna som behandlar graviditet och sexuellt överförbara infektioner om rådande normer? Vilka nackdelar finns det med upplägget?
- Granska hur läromedlet beskriver funktionalitet eller olika funktionsvariationer? Vilka normer framkommer utifrån urval och tilltal i texterna? Vilka nackdelar finns det med upplägget?
Läromedel om sex och samlevnad
- Granska hur läromedlet tar upp olika sexualiteter. Tas det upp som något självklart, eller är det så att vissa sexualiteter tas upp som annorlunda eller som problem? Står det lika mycket om alla olika sexualiteter? Vad säger urvalet och tilltalet i texterna som behandlar graviditet och sexuellt överförbara infektioner om rådande normer? Vilka nackdelar finns det med upplägget?
- Granska vilka som syns i läromedlets bilder. Finns det en mångfald av personer med olika bakgrunder och upplevelser som syns, eller framkommer det en norm utifrån de som representeras? Tänk på alla diskrimineringsgrunder.
- Jämför eventuellt med tidigare material för att se om det skett en utveckling och i så fall vilken.
Läromedel om matematik
- Granska vilka som nämns i läromedlet, både i bokens matematikuppgifter och faktatexter. Finns det en mångfald av personer med olika bakgrunder och upplevelser som nämns eller är det mest personer som följer normen? Tänk på alla diskrimineringsgrunder.
- Granska vilka som syns i läromedlets bilder. Finns det en mångfald av personer med olika bakgrunder och upplevelser som syns eller är det mest personer som följer normen? Tänk på alla diskrimineringsgrunder.
Läromedel om samhällskunskap
- Granska vilka som nämns i läromedlet. Finns det en mångfald av personer med olika bakgrunder och upplevelser representerade? Vilka gruppers rättigheter tas upp i materialet? Tänk på alla diskrimineringsgrunder.
- Granska vilka som syns i läromedlets bilder. Finns det en mångfald av personer med olika bakgrunder och upplevelser som syns? Tänk på alla diskrimineringsgrunder.
Filmerna
Filmerna är en del av Machofabrikens utbildningsmaterial om jämställdhet som sätter manlighet i fokus och riktar sig till unga. Materialet består av 17 korta filmer samt en ledarhandledning med interaktiva övningar. Machofabriken är ett samarbete mellan Män för Jämställdhet, Riksorganisationen för Kvinnojourer och Tjejjourer i Sverige (Roks) samt Unizon. Machofabriken har möjliggjorts med medel från Arvsfonden. Utbildningsmaterialet distribueras av Liber. Läs mer på www.machofabriken.se