Nomadskolan 1918
Samiska barn kom inte till den nya nomadskolan.
Samer är ett ursprungsfolk från norra Sverige, Norge, Finland och nordvästra Ryssland. Detta område kallas Sápmi. Den svenska staten delade in de svenska samerna i olika grupper, beroende på var de bodde och vad de arbetade med. Bland samerna fanns nomader, det vill säga icke bofasta samer som försörjde sig på renskötsel och följde sina renhjordar på deras vandringar.
År 1882 infördes allmän skolplikt i Sverige, vilket betydde att alla barn mellan 7-14 år skulle gå i skolan. För renägande samer startades speciella skolor som kallades nomadskolor. Men när den nya fasta nomadskolan i Gällivare skulle öppna i november 1918 kom inga barn. I flera andra nomadskolor skedde samma sak.
Din uppgift är att ta reda på:
- Varför ville inte samiska föräldrar skicka sina barn till nomadskolan?
- Vilka källor är lämpliga för att besvara fråga 1? Använd de källkritiska kriterierna för att motivera ditt val av källor.
- Vilka tankar och frågor väcker denna händelse hos dig?
För att svara på frågorn har du ett urval av källor. Sätt nu i gång med att utforska och tolka källmaterialet.
- Tips! Vid sidan av varje källa finns olika hjälpfunktioner. Använd dessa så blir uppgiften lättare att lösa. Lycka till!
Källor om Nomadskolan 1918
Samiska röster
Samefolkets skolfråga
Hushållskåtorna
Lappska skolförhållanden
Röster från skolan
Text av kyrkoherden
Brev från nomadskole-lärarinna
Intervju med nomadskoleinspektör
Röster från svenska staten
Kap 1: Skolor för nomad-undervisningen
Kap 3: Läroämnen, lärokurser & arbetsordning
Kap 6: Lärjungar. Intagning, skolgång...
Motiv.
Fotografier
Skolpojkar i nomadskola
Nomadskola. Samiska barn i skolkåta
Vykort: Nomadskola
Om samtiden 1918
Nomadskolorna
År 1842 infördes allmän skolplikt i Sverige i och med upprättandet av folkskolan. Men det var inte alla barn som kom att gå i just denna slags skola. Under flera årtionden från slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet var barn till renägande och renskötande samer hänvisade till en speciell skolform: nomadskolor. På 1950-talet började staten genomföra reformer för nomadskolorna, vilket bland annat innebar att elevhem infördes. 1962 gjordes skolsystemet om, då folkskolan ersattes av grundskolan. Samtidigt fick samerna rätt att fritt välja skolform. Namnet nomadskolan ändrades några år senare till sameskola. Från och med då kan man säga att sameskolan blev som vilken svensk skola som helst. 1980 fick samerna själva inflytande över samisk utbildning då riksdagen inrättade en sameskolstyrelse med samer i majoritet.
Samerna & Sverige som stat i historien
De gränser som omger Sverige i norr, var under lång tid inte lika klart definierade som de längre söderut. I området Sápmi levde samer, vars kultur och samhälle sträckte sig betydligt längre bakåt i tiden än Sverige som stat. För samerna var gränserna och deras egen tillhörighet till Sverige något konstruerat som inte bottnade i samernas egen kultur och historia. Renägande samer följde exempelvis ofta sina hjordar över riksgränserna. Området Sápmi omfattar delar av Sverige, Norge, Finland och Kolahalvön i Ryssland.
Under 1500-talet började Gustav Vasa bygga upp den svenska statsmakten. Under århundradena som följde växte en alltmer omfattande statlig administration och byråkrati fram. Detta kom ofta att leda till konflikter mellan det ”rikssvenska” och samerna, i såväl kulturella och språkliga, som ekonomiska frågor. Samer har under lång tid utsatts för kränkningar, inte minst i samband med rasbiologins kategoriseringar av ”oönskade grupper” under 1900-talet då bland annat elever i Nomadskolorna användes som studieobjekt.
Samerna är idag en nationell minoritet och räknas som ursprungsfolk i Sverige.
Källor: David Sjögren; Den säkra zonen: motiv, åtgärdsförslag och verksamhet i den särskiljande utbildningspolitiken för inhemska minoriteter 1913-1962. http://www.samer.se/ (2017-09-05). Nationalencyklopedin.