propaganda
”Propaganda – risk för påverkan” är ett digitalt klassrumsmaterial för åk 7-9 och gymnasiet. Genom att studera propagandans mekanismer samt förstå vad som gör oss människor mottagliga för påverkan kan vi bli bättre på att behandla manipulerande budskap som vi möter i vår vardag.
Du som lärare kan läsa mer under ”För läraren”. Du som elev får mer information om varje del av materialet under fliken ”Mer information”.
Materialet består av fyra olika delar som behandlar olika perspektiv på propaganda och påverkan. Varje del består av två till tre steg.
FÖR LÄRARENDel 1: Om propaganda
Denna del består av 2 steg.
Del 1: Om propaganda
Här får du reflektera över vad propaganda är och lyssna på hur olika forskare ser på begreppet. Begreppet propaganda är starkt laddat och har använts på olika sätt genom historien. Genom att fundera på vad du själv tänker att ordet betyder och ta del av olika definitioner så kan du få en fördjupad förståelse för begreppet och fenomenet ”propaganda”.
Denna del består av två steg.
- ”Ordmolnsövning” där du visar hur du ser på begreppet propaganda.
- Film: ”Vad är propaganda?” om hur begreppet används och om olika forskares syn på propaganda.
När du arbetat klart med denna del scrollar du ner till ”Del 2: Socialpsykologi”.
Nedan kan du se ett exempel på hur ett ordmoln kan se ut:
Forskare i filmen:
Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, Stockholms universitet.
Lasse Dencik, professor emeritus i socialpsykologi, Roskilde universitet.
Christian Christensen, professor i journalistik, Stockholms universitet.
Karin Kvist Geverts, fil. Dr. i historia, forskningssamordnare, Forum för levande historia.
Definitionen av propaganda som nämns i filmen:
”A deliberate attempt to persuade people to think and behave in a desired way.” - Philip Taylor, professor i kommunikationsvetenskap, ur “Munitions of the Mind - a history of Propaganda from the ancient world to the present era”, Manchester, 2003.
-
Skapa ett ”ordmoln” som visar hur du ser på vad propaganda är.
Diskutera två och två: Vilka ord hör bäst ihop med propaganda?
Du kan förstora orden, flytta eller vrida på dem.
Ladda ner din bild.Del 2: Socialpsykologi
Denna del består av 3 steg.
Del 2: Socialpsykologi
Här får du veta hur vi människor fungerar när vi tar in och värderar information och vad som gör oss extra mottagliga för påverkan. Kunskap om mänsklig psykologi används inom t.ex. reklam eller politiska kampanjer och i denna del får du lära om några av de vanligaste knepen för att påverka. Kännedom om mänsklig psykologi och insikt om vanliga retoriska knep kan hjälpa dig att behandla information mer medvetet.
Denna del består av tre steg.
1. Ta ställning till en moralisk fråga.
2. Film om hur vi människor fungerar när det handlar om påverkan.
3. Lär om vanliga knep som används för att påverka människor.När du arbetat klart med denna del scrollar du ner till ”Del 3: Propaganda i Nazityskland och Sovjetunionen”.
Illustrationer knepen: Yvette Gustafsson.
Underlag och faktagranskning till filmmanus om socialpsykologi: Armita Golkar, post dr. i psykologi, Karolinska institutet.
Förutom knepen som är baserade på olika forskningsunderlag och sammanställda av Forum för levande historia.-
Svara på frågan genom att välja tumme upp eller tumme ner.
Tycker du att det kan vara rätt att ljuga eller undanhålla fakta för att övertyga andra om en mycket viktig fråga?
-
-
Det finns en del ”knep” som ofta används för att påverka människor.
Här är några sådana som är bra att känna till och känna igen.
Upptäck och läs mer genom att klicka på boxarna.
Diskutera två och två: Kan du känna igen de här knepen?
Var möter du dem? Vilket eller vilka knep tror du är extra effektiva för den som vill påverka dig?-
UPPREPNING
UPPREPNING
Det sägs att om en lögn upprepas tillräckligt många gånger blir den en sanning. Upprepning av budskap gör att vi minns dem, därför är det ett vanligt knep till exempel inom politiken. Att gilla och dela på sociala medier skapar också repetition.
-
Desinformation
Desinformation
Desinformation kan användas för att stärka det egna budskapet eller försvaga motståndarens. Det kan handla om rena lögner eller om information som är så vinklad och förvrängd att den blir direkt felaktig och missvisande.
Demonisering
Demonisering
Demonisering handlar om att förstöra motståndarens rykte. Det kan göras genom att svartmåla personen, förlöjliga den eller lyfta misslyckanden. Eller att kombinera olika sätt för att nå maximal effekt. Karikatyrer används ofta.
-
Korta meningar och slogans
Korta meningar och slogans
För att människor ska förstå, komma ihåg och sprida budskapen underlättar det om de är korta och snärtiga. En slogan samlar kärnan i ett budskap med hjälp av bara några få ord. En bra slogan sätter sig i folks medvetande och sprider sig själv.
-
Kändisar
Kändisar
De vi ser upp till vill vi identifiera oss med. Därför har vi lätt att ta till oss ett budskap presenterat av en idol. Kändisar används ofta i reklam. På samma sätt går det att påverka politiskt genom att låta kända personer föra fram ett budskap.
Drömbild
Drömbild
Att måla upp en drömbild av samhället kan vara ett starkt sätt att påverka. ”Tänk hur bra det vore om inte…” kan resonemanget börja. Om en grupp människor upplevs stå i vägen för drömmen kan de framställas som ett hot.
-
Förenkling
Förenkling
Verkligheten är komplex. För att nå ut med ett budskap är det vanligt att förenkla verkligheten genom att utelämna vissa fakta och förstärka andra. Att måla upp en svartvit bild där inga nyanser får plats kan leda till att grupper ställs mot varandra.
-
Experter och statistik
Experter och statistik
Siffor och statistik signalerar trovärdighet och objektivitet. Att låta en expert med en fin titel uttala sig ger också tyngd åt budskapet. Men statistik kan vara missvisande. Även om siffrorna är korrekta är det bra att fundera över vad de kan berätta.
-
Rädsla
Rädsla
Bilder och budskap som spelar på en människas rädsla är ett effektivt sätt att påverka. Instinkten vid rädsla är att skydda sig. Det kan handla om att måla upp hotbilder som riskerar att bli verklighet om inte en viss politik genomförs.
Sympati
Sympati
Ett vanligt retoriskt knep är att visa bilder och förmedla budskap som skapar empati eller sympati. Särskilt starka känslor kan triggas om någon som uppfattas som hjälplös och oskyldig lyfts fram som offer. Barn eller djur används ofta för att väcka sympati.
Vi & Dom
Vi & Dom
Här handlar det om att spela på människans grupptänkande och behovet av ett ”vi” och en yttre fiende, ett ”dom”. Det här gör det lätt att skylla misslyckanden och allt ont på någon annan. ”Dom” kan framställas som annorlunda eller farliga.
-
Försköning
Försköning
Att till exempel använda ordet ”föryngringsområde” om ett kalhygge är en förskönande omskrivning. Den som vill föra fram ett budskap som kan uppfattas som negativt kan på det här sättet försöka skapa en mer positiv bild hos mottagaren.
-
Del 3: Propaganda i Nazityskland och Sovjetunionen
Denna del består av 2 steg.
Del 3: Propaganda i Nazityskland och Sovjetunionen
Här får du lära om propagandan i Nazityskland och Sovjetunionen och analysera propagandabilder från 1920- och 30-talen. I bildanalysövningen får du använda den kunskap om vanliga knep för att påverka som du fick i förra delen. Genom att studera och analysera propaganda två diktaturer i historien kan vi bli bättre på att upptäcka manipulerande budskap vi möter i vår vardag.
Denna del består av två steg:
1. Två bildspel om propagandan i Nazityskland respektive Sovjetunionen
2. BildanalysövningOm du behöver titta på knepen igen medan du gör bildanalysövningen så finns de här samlade i en pdf.
När du arbetat klart med denna del scrollar du ner till ”Del 4: Vårt informationssamhälle”.
Underlag och faktagranskning bildspel Nazityskland och propagandan: Stéphane Bruchfeld, idéhistoriker, Uppsala universitet.
Underlag och faktagranskning bildspel Sovjetunionen och propagandan: Johan Dietsch, fil.dr. i historia, Lunds universitet.
Källor bilder:
Poster med text: Krossa kapitalismen eller bli krossad under den. Viktor Deni (1919) / Granger Historical Picture Archive / Alamy Stock Photo
Tidningsomslag med familj. United States Holocaust Memorial Museum, courtesy of The Wiener Library for the study of the Holocaust & Genocide
Tidningsomslag ”60 000 Riksmark”. Deutsches Historisches Museum, Berlin / A.Psille
Poster på Stalin med ung pojke. Golub P.S (1949) / World History Archive / Alamy Stock Photo.*Poster, tack käre Stalin för vår underbara barndom. Hulton archive, via Getty images.
M. Gurevich, A. Igumnov, 1932, Kuznetskstroi: Den socialistiska jätten. International Institute of Social History
Poster med två sovjetiska arbetare. Vera Sergeyevna Korableva (1930) / Heritage Image Partnership Ltd / Alamy Stock Photo
Hitlerporträtt med texten: Ein Volk, ein Reich, ein Führer! United States Holocaust Memorial Museum-
Titta igenom bildspelen.
-
Analysera propagandabilderna från Nazityskland (de två till vänster) och Sovjetunionen (de två till höger).
Välj bild genom att klicka på den.-
Nazityskland 1930-tal. Bildtext:: "NSDAP säkrar folkgemenskapen". "Folkkamrater. Vänd er till lokalavdelningen om ni behöver råd och hjälp".
Diskutera två och två:
Vilket budskap ser du i denna bild? Vem vill man påverka med bilden? Skriv ner dina tankar.
Vilka knep har använts? Markera knepen du hittar på bilden med pennan. Du kan dra streck till, eller ringa in särskilda delar på bilden.
Ladda ner din bild.Förenkling
Vi och dom
Upprepning
Sympati
Demonisering
Försköning
Drömbild
Kändisar
Experter och statistik
Rädsla
Desinformation
Korta meningar och slogans
-
Nazityskland 1930-tal. Bildtext: "60 000 Riksmark kostar denne ärftligt sjuka person folkgemenskapen under sin livstid. Folkkamrat, det är dina pengar också". Omslag från Nazistpartiets raspolitiska tidskrift Neues Volk.
Diskutera två och två:
1. Vilket budskap ser du i denna bild? Vem vill man påverka med bilden? Skriv ner dina tankar.
2. Vilka knep har använts? Markera knepen du hittar på bilden med pennan. Du kan dra streck till, eller ringa in särskilda delar på bilden.
Ladda ner din bild.Förenkling
Vi och dom
Upprepning
Sympati
Demonisering
Försköning
Drömbild
Kändisar
Experter och statistik
Rädsla
Desinformation
Korta meningar och slogans
-
Sovjetunionen 1919. Bildtext: "Död åt kapitalet - eller död under kapitalet".
Diskutera två och två:
Vilket budskap ser du i denna bild? Vem vill man påverka med bilden? Skriv ner dina tankar.
Vilka knep har använts? Markera knepen du hittar på bilden med pennan. Du kan dra streck till, eller ringa in särskilda delar på bilden.
Ladda ner din bild.Förenkling
Vi och dom
Upprepning
Sympati
Demonisering
Försköning
Drömbild
Kändisar
Experter och statistik
Rädsla
Desinformation
Korta meningar och slogans
-
Sovjetunionen 1936. Bildtext: "Tack käre Stalin för vår lyckliga barndom".
Diskutera två och två:
Vilket budskap ser du i denna bild? Vem vill man påverka med bilden? Skriv ner dina tankar.
Vilka knep har använts? Markera knepen du hittar på bilden med pennan. Du kan dra streck till, eller ringa in särskilda delar på bilden.
Ladda ner din bild.Förenkling
Vi och dom
Upprepning
Sympati
Demonisering
Försköning
Drömbild
Kändisar
Experter och statistik
Rädsla
Desinformation
Korta meningar och slogans
-
Del 4: Vårt informationssamhälle - Algoritmer och filterbubblor
Denna del består av 3 steg.
Del 4: Vårt informationssamhälle
Denna del består av tre steg:
1. Bildspel om vårt informationssamhälle
2. Film: ”Det dolda hotet” om hur algoritmer skapar ”filterbubblor” åt oss på nätet.
3. Övning där du ska ange vilka kanaler du får nyheter och information ifrån.Underlag till bildspel Vårt informationssamhälle: Christian Christensen, professor i journalistik, Stockholms universitet.
-
Titta igenom bildspelet.
-
-
Varifrån får du nyheter och information?
Ange dina kanaler i rutorna nedan. Sätt de viktigaste längst upp.
Diskutera två och två:
Har ni samma kanaler?
Hur påverkar era kanaler er syn på världen?
Är det viktigt att ta in information från flera kanaler? Varför/varför inte?
Ladda ner din bild.Du
-