Propaganda – risk för påverkan

Ämnet samhällskunskap i grundskolan syftar till att ge eleverna kunskap om hur individ och samhälle påverkar varandra. I LGR 11 betonas att eleverna ska utveckla en helhetssyn på samhället på samhällsstrukturer där bland annat sociala, politiska och mediala aspekter är centrala. Vidare ska eleverna utveckla förståelse för hur åsikter och intressen uppstår och kommer till uttryck samt hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen. Dessutom tillägger skolverket i den reviderade kursplanen 2017 att eleverna ska ges möjlighet att förstå digitaliseringens betydelse för samhällsutvecklingen och den personliga integriteten. I syftestexten till ämnet samhällskunskap i LGR 11 beskrivs även hur eleverna ska ges verktyg att hantera information i vardagsliv och studier samt kunskap om hur man söker och värderar information från olika källor.  Eleverna ska vidare ges verktyg att kritiskt granska olika samhällsfrågor och samhällsstrukturer samt utveckla kunskaper om samhällsvetenskapliga begrepp och modeller.

Ämnet samhällskunskap syftar också till att eleverna utvecklar förtrogenhet med samt reflekterar kring värden och principer kopplade till de mänskliga rättigheterna, de demokratiska processerna och arbetssätten. Avslutningsvis ska eleverna genom samhällskunskapen ges möjlighet att utifrån egna erfarenheter och aktuella händelser i ett öppet meningsutbyte pröva sina ställningstaganden gentemot andra uppfattningar.

Sammanfattningsvis kan materialet bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att:

• Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar.
• Analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv.
• Söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
• Reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Webbmaterialet om propaganda kan kopplas till följande centrala innehåll  i ämnet samhällskunskap, årskurs 7-9:

• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
• Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
• Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Det finns klara kopplingar mellan webbmaterialet om propaganda och syftestexten till ämnet historia på grundskolan. I texten beskrivs hur eleverna ska utveckla kunskaper om historiska sammanhang och förhållanden samt hur historia och historiska berättelser kan användas för olika syften i samhället och vardagslivet. Därigenom ska eleverna få perspektiv på sin egen och andras identiteter, värderingar och föreställningar. Vidare ska eleverna utveckla en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. I historieämnet ska eleverna också komma i kontakt med historiskt källmaterial och utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källorna som grund för historisk kunskap.[4]

Sammanfattningsvis kan materialet bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att:

• Kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap.
• Reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv.

Webbmaterialet om propaganda kan i ämnet historia i årskurs 7-9 kopplas till följande centrala innehåll:

• Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
• De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.  
• Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Det finns tydliga kopplingar mellan propagandamaterialet och syftestexten till ämnet svenska på grundskolan. I styrdokumentet beskrivs hur eleverna genom svenskämnet ska utveckla förmågan att bearbeta olika slags texter samt hur man söker och kritiskt granskar information från olika källor. Vidare beskrivs i syftestexten att undervisningen ska bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på får konsekvenser för en själv och för andra människor. Således ska eleverna även ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket i olika sammanhang och medier.

Sammanfattningsvis kan materialet bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att:

• Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.
• Söka information från olika källor och värdera dessa.

Webbmaterialet om propaganda kan kopplas till följande centrala innehåll  i ämnet svenska, årskurs 7-9:

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Texter i digitala miljöer med länkar och andra interaktiva funktioner.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
• Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andramedier och i olika sammanhang.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Det finns flera beröringspunkter mellan propagandamaterialet och ämnesplanerna i samhällskunskap i gymnasieskolan. Ämnet syftar till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sina kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. I syftestexten finns dessutom en skrivelse om att eleverna ska utveckla kunskaper om hur samhället påverkas av digitalisering. Vårt komplexa samhälle med ett stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver också att eleverna utvecklar ett kritiskt förhållningssätt, fastslår styrdokumentet. Förhållningssättet innebär bland annat att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmågan att dra slutsatser utifrån informationen.

Sammanfattningsvis kan materialet bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att:

• Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse för dagens samhälle samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
• Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

• Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
• Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.

• Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

• Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik.
• Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
• Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
• Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.

• Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till matfördelning och ekonomiska villkor.
• Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor.

• Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället.
• Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor.

Ämnet historia på gymnasiet syftar bland annat till att eleverna genom historiska begrepp, frågeställningar och förklaringar ska utveckla förståelse av historiska samhällsförändringar.  Vidare betonas arbetet med den historiska metoden där bland annat granskning, tolkning och värdering av olika typer av källor ingår. Dessutom beskrivs i syftestexten att eleverna ska utveckla förståelse för olika tiders levnadsvillkor. Eleverna ska utveckla sin förmåga att förstå nutiden samt orientera sig inför framtiden. Vidare beskrivs hur eleverna i historieämnet ska utveckla sin förmåga att förstå och värdera hur olika människor och grupper har använt historia för att påverka samhällsförändringar samt skapa identiteter.[8]

Sammanfattningsvis kan materialet bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att:

• Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.
• Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.
• Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.[9]

• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
• Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial, i digital och annan form, utifrån källkritiska kriterier och metoder.
• Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter.

• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
• Tolkning och användning av olika slags källmaterial i digital och annan form.
• Hur individer och grupper använt historia i samband med aktuella konflikter och samarbetssträvanden.

• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
• Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial, i digital och annan form, utifrån källkritiska kriterier och metoder.
• Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv.

• Tematiska fördjupningar när det gäller historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen, till exempel lokalhistoria, global migration och kulturmöten, olika historiska världsbilder, synen på jämställdhet och människors värde, moderna mediers framväxt samt resursutnyttjande och människors förhållande till naturen.
• Granskningar och tolkningar av historiskt källmaterial, till exempel arkivmaterial, pressmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av historiska frågeställningar.

Det finns klara kopplingar mellan propagandamaterialet och ämnet svenska i gymnasieskolan. I syftestexten beskrivs hur eleverna ska utveckla förmågan att läsa och arbeta med olika typer av texter samt utveckla kunskaper om hur man kritisk granskar information. I det reviderade styrdokumentet betonas även digitaliseringens språkpåverkan och man beskriver att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla förmågan att orientera sig, läsa, och sovra i en vidgad digital textvärld.[14]

Sammanfattningsvis kan materialet bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att:

• Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.[15]

• Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.
• Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.

• Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk granskning av texter. Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Normer och stildrag som hör till dessa texttyper. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter.