Förbered

För att ni ska ha en stadig grund att stå på behövs en gemensam förståelse för vad centrala begrepp i arbetet mot rasism innebär och vad det är ni vill åstadkomma.

Rasism är ett begrepp som har haft olika betydelser i olika tider. Även idag betyder rasism olika saker för olika människor. Inom forskningen finns många olika perspektiv och definition av rasism. Den här vägledningen utgår från en bred förståelse av rasism och visar på olika definitioner och perspektiv. Det betyder att den inkluderar uttryck för rasism på både individ- och samhällsnivå. Vägledningen berör också frågor om begränsande normer och fördomar som kan leda till ojämlikhet och till handlingar som till exempel hatbrott eller diskriminering. Sådana handlingar kan vara både medvetna och omedvetna.

För att kunna förebygga och motverka rasism behövs en förståelse hur rasism kan se ut och hur den kan uttryckas i verksamheten. Ofta kan det uttryckas i olika föreställningar eller normer, och på det sättet vara omedvetet. I arbetet med att utmana våra föreställningar eller normer omkring oss behöver vi ställa frågor till oss själva, om vilka normer var och en själv bär med sig. Med ett normmedvetet förhållningssätt kan vi också arbeta aktivt mot rasism.

Eftersom begreppet rasism används på olika sätt av olika människor kan det finnas risk för missförstånd då vi talar om rasism och hur vi ska arbeta mot rasism. Denna vägledning handlar inte om att hitta “rasister” eller “rasistiska verksamheteter” utan syftar till att synliggöra beslut och vägval som kan bygga på medvetna eller omedvetna föreställningar om olika minoritetsgrupper. Beslut och vägval som kan få negativa konsekvenser för en eller flera minoritetsgrupper. För att ni ska ha en stadig grund att stå på behövs en gemensam förståelse för vad ni vill åstadkomma eller utveckla i er verksamhet. Det kan göras med utgångspunkt i olika begrepp inom eller utanför den egna verksamheten, eller med inspiration från målformuleringar inom olika politikområden.

Här kan ni fylla på med kunskap om centrala begrepp i arbetet mot rasism.

• Hur pratar ni om rasism i er verksamhet? Vilka begrepp använder ni? Finns det en gemensam förståelse för innebörden av dessa begrepp och hur de hänger ihop, eller görs det olika tolkningar inom verksamheten? 

• Vilka centrala begrepp saknar ni en gemensam förståelse för? 

En förutsättning för att kunna bedriva ett systematiskt arbete mot rasism är att det finns rätt kompetens och mandat att genomföra förbättringar och förändringar. Det behövs också resurser avsatta för arbetet och ett konkret och verksamhetsanpassat stöd i genomförandet. Det innebär att det till exempel i budget tydligt uttalas vad som förväntas för att åstadkomma jämlikhet i bemötande och i tillgång till service och tjänster kopplat till olika budgetposter.

Därför behöver arbetet vara förankrat hos ledningen och hos dem som ska delta i processen. För att arbetet ska få genomslag i hela verksamheten behöver det finnas ett aktivt ledarskap genom att ansvariga anger riktningen, sätter ramar för arbetet i form av mätbara mål, tydliggör ansvarsfördelning och resurstilldelning, följer utvecklingen och efterfrågar resultat.

• Finns det redan nu något arbete mot rasism i organisationen? 

• Vem behöver arbetet mot rasism förankras hos? Politisk ledning, högsta ledningen, närmaste chef eller någon annan? 

• Hur skapas tydlighet vad gäller innebörd och ansvar för arbetet mot rasism, i olika delar av organisationen? 

• Finns det tillräckliga resurser avsatta för att arbeta mot rasism och jämlikt bemötande?

En förutsättning för att kunna bedriva ett systematiskt arbete mot rasism är att det finns rätt kompetens och mandat att genomföra förbättringar och förändringar. Det behövs också resurser avsatta för arbetet och ett konkret och verksamhetsanpassat stöd i genomförandet.

Säkerställ resurser genom att bland annat:

• avsätta personella och ekonomiska resurser för arbetet 

• chefer och medarbetare med en aktiv roll i arbetet har rätt kompetens och mandat.  

• genomföra kompetenshöjande insatser mot rasism till ert ordinarie arbete  

•  att det finns kunskaps- och processtöd i arbetet.

Här ska en ifyllningsbar PDF/checklista ligga.

En framgångsfaktor i arbetet är att involvera företrädare för minoritetsgrupper i det civila samhället. Detta för att synliggöra normer och skapa en gemensam förståelse för centrala begrepp i arbetet mot rasism. Målgrupperna för er verksamhet är både rättighetsbärare och experter på sin situation. Deras kunskaper och erfarenheter är viktiga för att kunna identifiera behov och för att synliggöra perspektiv som inte finns arbetsgruppen. Civilsamhället är en bra resurs både i kartläggnings- och planeringsarbetet. Inte minst för att påtala hur åtgärderna påverkar målgruppen. Dessutom finns det lagkrav att involvera de nationella minoriteterna och att konsultera samer, vilket kan vara bra att tänka på.

Det är bra att utveckla långsiktiga relationer med organisationer som representerar synliga minoriteter, då är det lättare att ha ett kontinuerligt utbyte och arbetet att involvera grupper inte så betungande. Det gäller såväl kvinnor som män och även barn eller föräldrar som företrädare för sina barn. Tänk på att skapa tillgänglighet för alla deltagare samt att utveckla alternativa och anpassade metoder för människor att involveras.

• Den europeiska koden är ett verktyg som ska bidra till att skapa en bra miljö för idéburna organisationer när det gäller deltagande i den politiska beslutsprocessen.  Läs mer i MUCF:S publikation Europeisk kod för ideburna organisationers medverkan i beslutsprocessen.
• Samråd med nationella minoriteter. Förvaltningsmyndigheter ska enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (minoritetslagen) ge nationella minoriteter inflytande i frågor som berör dem. Det kan ske genom samråd men också genom andra typer av dialoger, såsom referensgrupper. Läs mer om ni gör ett samråd på sajten minoritet.se

• På vilket sätt skapar ni utrymme för utveckling av er verksamhet genom inflytande och delaktighet av representanter för minoritetsgrupper i det civila samhället?   

• På vilket sätt kan ni skapa förutsättningar för grupper att bidra i arbetet, samt bygga tillit och etablera långsiktiga relationer?