Lektionsupplägg & övningar

Att öka elevers medvetenhet om hur media påverkar skapandet och upprätthållandet av normer och beskrivningar av verkligheten. Samt insikt i att normer är föränderliga över tid och kan vara olika för olika sammanhang/kulturer. Meningen är inte att relativisera normer utan att försöka ge eleverna förståelse för att vissa normer är begränsande till den grad att människor inte kan åtnjuta sina mänskliga rättigheter.

Vi översköljs i vardagen av påståenden om hur samhället är, hur olika grupper och individer är och det är inte alltid lätt att veta vad som är sant eller falskt. Denna övning ger en möjlighet att öva sig i att se att allt man läser inte alltid är sant. Samt diskutera hur man kan tänka kritiskt och hur man kan förhålla sig till olika källor.

Arbeta i par.

• En elev får söka på nätet eller i tidningar efter information om något osannolikt som avslöjats som sant eller falskt.
• Eleven berättar för sin kamrat om "nyheten".
• Den andra eleven ska själv försöka avgöra om det är sant eller falskt.
• Eventuellt kan den få använda internet för att försöka ta reda på det.

Prata sedan om hur det går att avgöra vad som är sant eller falskt på nätet.

Om det kan passa i gruppen så kan eleverna välja sitt exempel från delningar i deras flöden i sociala medier, tex Facebook, Twitter eller liknande. Detta kan förankra det tydligare i deras verklighet, men rekommenderas inte om det kan bli känsligt eller utpekande.

Idealet med kärnfamiljen växte fram i Sverige under 1900-talet. En kärnfamilj är en kvinna och en man som är gifta och lever tillsammans med sina gemensamma barn. Tidigare i historien var storfamilj vanligt, där tre generationer samsades under samma tak.

Under 70-talet började föräldrar att skilja sig i större utsträckning än tidigare i Sverige. Det började pratas om ensamstående föräldrar, styvfamiljer, bonusföräldrar, plastföräldrar etc. Föräldrar som inte är heterosexuella har funnits länge. År 2003 fick homosexuella adoptera och 2005 blev det tillåtet för lesbiska par att inseminera. Kärnfamiljens ideal blev mindre relevant att eftersträva, men ändå lever idealbilden kvar, inte minst i media och reklam.

Arbeta i grupp eller enskilt.

Bildsökning: gör en bildsökning på ordet "familj". (Alternativt: Titta på reklambilder där familjer framställs.)

Diskutera: Prata om vad det främst är för familjer som visas? Tänk gärna på både vilka konstellationer, vilka som ingår i familjebilden och normer kring kroppsstorlek, hudfärg, funktionalitet, ålder, klass och kön.

Exempel: Ta exempelvis tre bilder och gör en bildanalys av dessa. Utgå från frågeställningarna:

• Hur framställs familjerna?
• Vad gör familjerna på bilderna? Vem gör vad?
• Hur ser de ut? Tänk gärna på normer kring kroppsstorlek, längd, hudfärg, funktionalitet, ålder, klass och kön. Överensstämmer representationen med verkligheten?
• I vilka sammanhang visas dessa bilder - alltså var har de publicerats?
• Hur påverkas vi av bilderna, tror ni?
• Vad är det för norm(er) som skapas genom dessa bilder?

Presentera era resultat för klassen.

Bildsökning: Gör en bildsökning på följande ord, ett i taget: par, kärlek, snygg, resa …

Diskutera: Vilka normer ser eleverna? Vad blir osynligt?

Tänk gärna på både vilka konstellationer, vilka personer/kroppar som visas och vad det kan säga om normer kring kroppsstorlek, hudfärg, sexuell läggning, könsuttryck, funktionalitet, ålder, klass och kön.

Att bli medveten om att det finns olika hinder för olika människor i livet. Vissa kan ha det lättare och slipper kämpa för att nå dit de vill, medan andra måste kämpa mycket eller aldrig får förutsättningar eller möjlighet att nå dit de vill. Det handlar bland annat om makt, diskriminering, handlingsutrymme, (o)rättvisa, privilegier och normer. Det handlar även om att synliggöra strukturer och hur de påverkar individer.

1. Låt deltagarna sitta ner. Det är bra om de sitter i rader (klassisk klassrumssittning).
2. Be alla deltagare att skrynkla ihop tre papper (använd gärna papper som ska till återvinningen).
3. Ställ fram en papperskorg vid främre raden.
4. Be några deltagare i mitten att stå upp och alla de andra att sitta ned.
5. Säg att alla snart ska få kasta sina pappersbollar. De som träffar papperskorgen kommer att få en bra framtid med jobb, pengar och makt.
6. Be sedan alla deltagare att kasta sina skrynklade papper i papperskorgen från den plats de är på.

Det här kommer upplevas som orättvist av deltagarna. ”Varför får vissa vara närmare papperskorgen? Varför får några stå upp? De är ju i vägen för mig när jag ska kasta.” Dessa kommentarer brukar komma fram i och med övningen.

• Samtala med deltagarna om att övningen är orättvis. Att det förstås är mycket lättare för de som sitter nära eller de som står upp att träffa papperskorgen.
• Ta också upp att bara för några sitter nära betyder det inte att de träffar papperskorgen, och att bara för att några sitter längre bak betyder det inte att alla där bak missar papperskorgen.
• Det handlar om olika förutsättningar och strukturer som gör att fler som är långt fram träffar än de som är långt bak. Men på individnivå behöver inte orättvisan märkas, det kan finnas en person långt bak som träffar och någon långt fram som missar.
• Visa därför på vikten av att kunna se strukturer. Det är exempelvis viktigt att kunna se hur diskriminering samverkar och påverkar förutsättningar och möjligheter.
• Samtala också med deltagarna om vad det är som kan göra att människor befinner sig längst fram. Vilka grupper av människor är det som oftast slipper hinder i livet? Vad är det som gör att vissa grupper av människor inte har samma hinder i livet som andra?
• Låt deltagarna skriva ned olika hinder som de tror eller vet finns i deras närmiljö.

OBS! Fastna inte för länge i diskussion kring hinder, då det kan riskera att bli förenklade diskussioner som istället leder till cementering av föreställningar om individen utifrån kategorier.

Att kunna resonera kring normer och att stödja varandra i våra olikheter samt ge eleverna större handlingsutrymme för att våga vara sig själv.

1. Se filmen "Syrrans favoritlåt" , från materialet Machofabriken*.

• Vad händer när någon går utanför lådan?
• Hur vi kan hjälpa varandra att våga gå utanför lådan?

Om du arbetar med personberättelserna i materialet kan du också koppla frågor till avsnitt i materialet:

• Vilka lådor var för snäva eller inskränkande för personen?
• Vilket stöd fick eller tog personen för att bryta mot inskränkande normer?

*Machofabriken är ett utbildningsmaterial om jämställdhet som sätter manlighet i fokus och riktar sig till unga. Materialet består av 17 korta filmer samt en ledarhandledning med interaktiva övningar. Machofabriken är ett samarbete mellan Män för Jämställdhet, Riksorganisationen för Kvinnojourer och Tjejjourer i Sverige (Roks) samt Unizon. Machofabriken har möjliggjorts med medel från Arvsfonden. Utbildningsmaterialet distribueras av Liber. Läs mer på www.machofabriken.se

Att eleverna får granska sina läromedel utifrån ett normkritiskt perspektiv.Att eleverna övar sig på att granska, analysera och ifrågasätta normer och attityder i sina läromedel.

• Dela upp eleverna i grupper.
• Varje grupp får ett eller flera läromedel att granska beroende på omfattningen av materialet.
• Efter granskningen sammanställer varje grupp sina granskningar skriftligt, gärna med både siffror och resonerande analys. Ta gärna ett foto av exemplet.
• Grupperna kan med fördel göra korta redovisningar om sina resultat inför klassen.

• Granska vilka som nämns i läromedlet. Finns det en mångfald av personer med olika bakgrunder och upplevelser som nämns? Räkna exempelvis hur många män respektive kvinnor som står med. Tänk gärna på alla diskrimineringsgrunder.
• Granska vilka som syns i läromedlets bilder. Finns det en mångfald av personer med olika bakgrunder och upplevelser som syns? I vilka sammanhang och roller visas personerna? Granska gärna utifrån flera eller alla diskrimineringsgrunder.

• Granska vilka som nämns i läromedlet. Finns det en mångfald av personer med olika bakgrunder och upplevelser som nämns eller är det mest personer som följer normen? Räkna exempelvis hur många män respektive kvinnor som står med. Ta gärna med alla diskrimineringsgrunder.
• Granska vilka författare ni får läsa. Är det mest kvinnor eller män? Varifrån kommer de flesta författarna? Vilka sexualiteter beskrivs mest i böckerna? Vad handlar böckerna om, finns det en mångfald av personer med olika bakgrunder och upplevelser och öden i urvalet av böcker?

• Granska hur läromedlet tar upp olika sexualiteter. Tas olika sexualiteter upp som något självklart, eller är framställs vissa sexualiteter som annorlunda eller som problem? Vad säger urvalet och tilltalet i texterna som behandlar graviditet och sexuellt överförbara infektioner om rådande normer? Vilka nackdelar finns det med upplägget?
• Granska hur läromedlet beskriver funktionalitet eller olika funktionsvariationer? Vilka normer framkommer utifrån urval och tilltal i texterna? Vilka nackdelar finns det med upplägget? 

• Granska hur läromedlet tar upp olika sexualiteter. Tas det upp som något självklart, eller är det så att vissa sexualiteter tas upp som annorlunda eller som problem? Står det lika mycket om alla olika sexualiteter? Vad säger urvalet och tilltalet i texterna som behandlar graviditet och sexuellt överförbara infektioner om rådande normer? Vilka nackdelar finns det med upplägget?
• Granska vilka som syns i läromedlets bilder. Finns det en mångfald av personer med olika bakgrunder och upplevelser som syns, eller framkommer det en norm utifrån de som representeras? Tänk på alla diskrimineringsgrunder. 
• Jämför eventuellt med tidigare material för att se om det skett en utveckling och i så fall vilken.

• Granska vilka som nämns i läromedlet, både i bokens matematikuppgifter och faktatexter. Finns det en mångfald av personer med olika bakgrunder och upplevelser som nämns eller är det mest personer som följer normen? Tänk på alla diskrimineringsgrunder.
• Granska vilka som syns i läromedlets bilder. Finns det en mångfald av personer med olika bakgrunder och upplevelser som syns eller är det mest personer som följer normen? Tänk på alla diskrimineringsgrunder.

• Granska vilka som nämns i läromedlet. Finns det en mångfald av personer med olika bakgrunder och upplevelser representerade? Vilka gruppers rättigheter tas upp i materialet? Tänk på alla diskrimineringsgrunder.
• Granska vilka som syns i läromedlets bilder. Finns det en mångfald av personer med olika bakgrunder och upplevelser som syns? Tänk på alla diskrimineringsgrunder.

Att ge eleverna tillfälle att resonera kring vad som kan påverka oss människor att engagera oss i olika frågor. Att öka kunskapen om hur engagemang i olika frågor kan variera genom historien och att engagemanget kan väckas på olika sätt.  

1. Presentera listan på anledningar att engagera sig i någon fråga som inte direkt rör en själv. Tips! Presentera gärna varje anledning med ett eget exempel som känns relevant för klassen, t ex i form av en bildpresentation.
   
   - Att något händer i ens geografiska närhet
   
   - Att något händer någon som jag känner
   
   - Att det finns en risk att det också kan hända mig själv
   
   - Att det finns kända personer som själva är berörda och pratar om det
   
   - Att det i media framställs som något akut, oväntat eller spännande
   
2. Låt eleverna välja en av anledningarna som de tror är den främsta orsaken till att folk engagerar sig i frågor som inte direkt rör de själva (det behöver inte vara vad som gör eleven själv engagerad). Tips! Om du vill att valet ska ske utan påverkan från klasskamrater kan de skriva sitt val på lappar med siffra och sitt namn.
   
3. Dela in eleverna i grupper utifrån vilken anledning de valt.
   
4. Grupperna får i uppdrag: att komma överens om en rättvisefråga och göra en kampanj för att få fler engagerade i sin sak, utifrån den anledning de valt. En kampanj kan vara någon form av påverkansarbete, exempelvis en reklamkampanj, ett upprop på sociala medier, ett radioinslag, att sprida en nyhetsartikel etc. Målet är att nå och påverka så många människor som möjligt.
   
5. Låt varje grupp presentera sin kampanj på valfritt sätt för resten av klassen.
   
6. Reflektera: låt eleverna reflektera enskilt och/eller i grupper om tre kring engagemang och påverkansarbete. Vad kan vara svårt när ni vill påverka och förändra inskränkande normer? Vad kan skapa engagemang hos fler?

Syftet med denna övning är att utmana normer på en strukturell nivå och närma sig strategier för att hantera normerna.

Vad innebär det då att jobba med normer på en strukturell nivå?

Språk: exempelvis vara inkluderande med sitt språkbruk (vårdnadshavare istället för förälder eller "mamma och pappa", inte bara han och hon utan också hen också för att inte "köna" fel, använda ordet partner istället för pojk- respektive flickvän)

Pedagogik och undervisning: exempelvis undervisa och samtala om olika familjer och relationer i skolan

Familjebildning: skildra olika sorters familjer och relationer i media (reklam, serier, filmer, debattprogram etc.)

Politiskt: exempelvis genom lagstiftning, förhållningsregler, eller anslå resurser för kompetensutveckling

Myndigheter: exempelvis vilka slags register finns hos Polisen, HBT-certifiera sjukhus och ungdomsmottagningar  

Gör två ganska stora cirklar på golvet med hjälp av två rep eller rita i gruset om ni är utomhus.

Gör en bild som illustrerar zoner/cirklar

Förklara följande för eleverna:

• Röda zonen - den inre cirkeln är den röda zonen. De elever som kliver in i den röda zonen svarar antingen "nej" eller "håller inte med" 
• Gula zonen - cirkeln i mitten är den gula zonen. Här svarar eleverna "Kanske", "delvis", "både ja och nej" 
• Gröna zonen - den yttre zonen är den gröna. Här svarar eleverna "ja" eller "håller med"

(om du vill kan du ta hjälp av "Förhållningssätt - förslag" en bit längre ner på sidan, innan du håller i övningen)

1. Sprid ut er - Eleverna sprider sig jämnt fördelat i rummet.
2. Läs upp frågan - Läraren läser upp ett sammanhang och en fråga som är aktuell för undervisningstillfället - till exempel genom att koppla till något ni läst. Se exempel under "Frågor - Exempel" nedan, eller skriv egna frågor.
3. Välj svar/zon - När eleverna lyssnat igenom lärarens fråga, ska de efter en kort stunds individuell eftertanke, placera sig i någon av zonerna.
4. Diskutera med "grannar" - När de valt zon, börjar de sedan diskutera med den person som står närmast i en annan zon. Eleverna kan diskutera 3-4 stycken i en grupp.
5. Diskutera: a) Vilka svårigheter kan frågan innebära? b) Hur kan frågan lösas? (här kommer eleverna att söka egna alternativ på strategier)
6. Nästa fråga - Därefter tar läraren nästa fråga och börja från 1.

Tips! När eleverna efter att de tagit ställning till några påståenden blivit "varma i kläderna", kan man uppmuntra dem till att börja mingla, det vill säga när de upplever att svaret på den specifika frågan är uttömt i den grupp som de för tillfället hamnat i så kan de förflytta sig i rummet och lyssna på någon annan grupps diskussion och kanske ta sig in i den.

Gör gärna eleverna uppmärksamma på att vara välkomnande i diskussionen, både med hur man placerar sin kropp i relation till någon som tex. står lite utanför, samt med frågor och aktivt lyssnande. Uppmuntra dem gärna till att söka upp den person som de inte diskuterat med ännu.

Använd gärna frågor utifrån böcker som eleverna läst eller ska läsa, nyheter som inträffat, aktuell diskussion om språkbruk, osv.

Katitzi av Katarina Taikon
1969 gav Katarina Taikon ut den självbiografiska boken om den romska flickan Katitzi. I boken skildras tydligt människors okunskap och fördomar om romer. Ett barn som heter Rut anklagar tex Katitzi för att ha stulit hennes spegel för “Alla zigenare tar saker, det vet alla.” Predikant Larsson förklarar för några andra barn att “det ligger i deras [zigenarnas] blod att kunna spela” instrument och att “zigenare vill inte bo i hus” och “tycker inte det är så viktigt att kunna läsa och skriva”. När läsaren längre fram i boken får följa med Katitzi och hennes familj på resa visar det sig dock att verkligheten är annorlunda än den som predikant Larsson berättar. De svenska myndigheterna gör det näst intill omöjligt för Katitzi och hennes syskon att gå i skolan och tvingar familjen att flytta runt i Sverige.

Fråga: Finns det grupper av människor idag som drabbas av begränsande fördomar? Be eleverna utveckla sitt resonemang med exempel.

1969 gav Katarina Taikon ut den självbiografiska boken om den romska flickan Katitzi. I boken skildras tydligt människors okunskap och fördomar om romer. Ett barn som heter Rut anklagar tex Katitzi för att ha stulit hennes spegel för “Alla zigenare tar saker, det vet alla.” Predikant Larsson förklarar för några andra barn att “det ligger i deras [zigenarnas] blod att kunna spela” instrument och att “zigenare vill inte bo i hus” och “tycker inte det är så viktigt att kunna läsa och skriva”. När läsaren längre fram i boken får följa med Katitzi och hennes familj på resa visar det sig dock att verkligheten är annorlunda än den som predikant Larsson berättar. De svenska myndigheterna gör det näst intill omöjligt för Katitzi och hennes syskon att gå i skolan och tvingar familjen att flytta runt i Sverige.

Fråga: Finns det grupper av människor idag som drabbas av begränsande fördomar? Be eleverna utveckla sitt resonemang med exempel.

Filosofen Simone de Beauvoir menar i boken Det andra könet att man inte föds till man eller kvinna, man blir det, det vill säga att manlighet och kvinnlighet är ett slags rollspel utifrån normer om hur en kille eller tjej ska vara, vilken sexualitet en ska ha och och vem en ska bli kär i. I boken Pojkarna skriven av Jessica Schiefauer utforskar de 14-åriga tjejerna Bella, Momo och Kim dessa roller, när de är flickor på dagarna och pojkar på nätterna och där kropp och sexualitet utmanas utifrån normer kring bla kön, sexualitet och sexuell läggning.

Fråga: I läroplanen för gymnasiet står det att “Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet”. Är det möjligt att forma sin egenart och experimentera som ungdomarna gör i boken?

Förslagen nedan är ofta självklarheter för dig som lärare, men om du inte har gjort så många liknande övningar med samma grupp tidigare, så kan det vara bra att sätta förhållningsregler tillsammans inför en sånhär övning. Likadant med riktlinjerna för läraren, som kan vara självklarheter för många. Men om ni inte arbetat så mycket med normer tidigare, så kan dessa vara en hjälp för ökad medvetenhet.

• Låt den som talar få tala till punkt
• Uppmuntra den som inte sagt något genom att fråga “hur tänker du?”
• Försök inte att övertyga andra med din åsikt
• Var medveten om de som finns omkring dig, det vill säga om någon ser ut att stå lite utanför eller känna sig osäker så bjud in personen.
• Respektera den andres åsikter och tankar.
• Tala inte kränkande eller illa om andra människor. Den du talar om kan finnas i rummet utan att du vet om det.

• Håll frågorna/påståendena på en strukturell, bred nivå så att eleverna ges möjlighet att välja om de vill tala allmänt i frågan eller mer personligt.
• Försök hålla dig passivt aktiv, det vill säga på avstånd lyssna vad eleverna diskuterar och vid senare tillfälle ta upp sådant som du reagerar på etc.
• Var alltid medveten om att någon av frågorna/påståendena kan beröra eleven väldigt djupt.
• Eleverna kan uppleva och reagera olika på det som sagts under övningens gång, därför kan det vara en bra idé att de mot slutet av lektionen lämnar ett "exit pass" till läraren, det vill säga individuellt får skriva ner de tankar och reaktioner som dykt upp under övningens gång. Använd gärna funktionen "Anonyma tankar" som finns i ruta (3) under samtliga avsnitt i materialet (läraren behöver registrera sin mailadress först).
• Var medveten om ditt språk så att det blir så inkluderande som möjligt. Till exempel genom att använda ordet “vårdnadshavare” istället för “förälder”, “partner” istället för “pojkvän” respektive “flickvän”.