Lättläst faktatext
för elever
om antiziganism i historien och idag
En faktatext i fem avsnitt med frågor till varje avsnitt.
Om innehållet på den här sidan
Det här är en faktatext i fem avsnitt med frågor till varje avsnitt. Texten handlar om romer och antiziganism, som betyder fördomar och hat mot romer. Historiska kunskaper är viktigt för att förstå dagens antiziganism.
I början av varje avsnitt får du veta:
• Vad avsnittet handlar om
• Varför du behöver känna till det
• Vilka viktiga begrepp som ingår
• Vilken fråga du ska få diskutera i slutet av avsnittet
1. En lång historia
Vad?
Det här avsnittet handlar om romanifolkens historia i Europa.
Varför?
Syftet är att du ska förstå antiziganismens historiska rötter som bakgrund till olika romanigruppers situation idag och varför.
Nyckelord
Slavar, folkgrupp, egenskaper.
Fråga
En vanlig fördom om romer är att de är ett kringresande folk som hela tiden reser omkring för att de inte vill stanna på samma plats.
Hur vet vi att det inte är sant?
Från Indien till Europa
De romska folken har flyttat vidare från Indien
under 1000-talet-1500-talet
genom Persien och till det Bysantiska riket.
Persien är idag landet Iran.
Det Bysantiska riket var ett rike runt östra Medelhavet.
Romer flyttade vidare till det Osmanska riket,
som idag är landet Turkiet och till Balkan.
En romsk by i Rumänien 1860. Public by Dieudonné Lancelot
Romer i Europa
Romer började flytta till Europa ungefär år 1300.
Många stannade i det som idag är Rumänien.
Där blev romerna omtyckta som duktiga hantverkare
och musiker.
Kristna hade makten i Rumänien.
De var oroliga för att kunskapen som romerna hade
skulle försvinna från landet
om romerna flyttade till andra områden.
Därför bestämde de som hade makten
att det var förbjudet för romer att flytta.
Romer var inte längre fria människor.
De blev slavar åt de lokala furstarna, klostren
och åt privatpersoner.
Romer var slavar i Rumänien under 500 år.
Det var först år 1856
som slaveriet förbjöds i landet
men det tog längre tid innan det var helt borta i landet.
Bevis för frigiven slav i Rumänien 1848. Public By 1848 Wallachian revolutionary government
Romer möttes till en början med nyfikenhet och respekt
Romer som inte bodde i Rumänien var fria.
Det finns gamla dokument som berättar
att romer flyttade till städer i norra och västra Europa
under 1500-talet.
I början var människorna i städerna nyfikna
och de visade romerna respekt.
Men senare började människorna säga
att dåliga saker som hände var romernas fel.
Människorna sa också att romer var spioner åt fienden.
Romer blev alltså anklagade på samma sätt
som judar blivit anklagade.
Många romer tvingades flytta
En del länder förbjöd romer att bo där.
I andra länder fick romer fortfarande bo,
men deras språk och kultur var förbjudna.
Varför romer var tvingade att flytta
Romer har varit ett folk som tvingats flytta
från en plats till en annan.
Men det har inte varit ett sätt att leva
som de själva valt.
Romer har blivit bortjagade.
Det har varit förbjudet i många områden
för romer att bo.
De flesta yrken var förbjudna för romer att arbeta med.
Därför var de tvungna att hitta andra sätt att tjäna pengar.
Ett sätt var att tillverka saker
som de kunde sälja på marknader i olika städer.
Flera tjänade pengar på musik och dans
eller med att spå i händer.
Nya idéer om människans utveckling
Under 1700-talet kom idéer om hur människan utvecklas.
Vetenskapsmän sa
att en del folk är mer utvecklade än andra folk.
Carl von Linné var en svensk vetenskapsman.
Han var en av de vetenskapsmän
som delade in människan i olika så kallade ”raser”.
Indelningen gjordes utifrån vilka världsdelar
som grupperna bodde.
Vetenskapsmännen sa
att varje grupp hade olika typiska egenskaper.
Egenskaperna blev typiska för en folkgrupp.
Enligt vetenskapsmännen var romer en folkgrupp
med flera negativa egenskaper.
Så är det inte, men fördomarna spreds
och började användas för att
behandla folkgrupper olika.
2. Romer i Sverige
Vad?
Det här avsnittet handlar om romers situation i Sverige historiskt och idag.
Varför?
Syftet är att du ska förstå romanifolkens historia och bakgrunden till romers situation i Sverige.
Nyckelord
Diskriminering, utvisa, lösdriveri, assimilering, aktivism, nationell minoritet, medborgerliga rättigheter, majoritetssamhälle, romska språk.
Fråga?
Nazisterna började sitt folkmord med att registrera alla romer. De gjorde på samma sätt med judarna.
Varför då?
Romer, Södra folkparken-Västberga folkpark, södra Stockholm. Källa: Wikimedia
Romer i Sverige
30 romska familjer kom till Stockholm år 1512.
Familjerna fick mat och någonstans att bo.
Så står det i ett gammalt protokoll från staden.
Det är den första informationen om romer i Sverige.
Senare i historien
var romer inte lika välkomna i vårt land.
Diskriminering
Den svenska staten och kyrkan diskriminerade romer
under flera hundra år efter 1500-talet.
Präster fick inte döpa eller begrava romer.
Riksdagen diskuterade
att alla romer skulle utvisas från Sverige.
Romer fick inte vara med i samhället som andra.
Men de val de hade
var att bo på ett ställe där de inte var accepterade
eller att lämna landet.
Romer fick bara ha jobb som staten bestämde
och måste vara bofasta.
Olika lagar har använts för att kontrollera de många fattiga
människorna i Sverige fram till 1900-talet.
Tvingade att bo på ett ställe
Även om mycket var förbjudet för romer
och att många blev förföljda
så fortsatte en minoritet av romer att bo i Sverige.
I mitten av 1700-talet blev det förbjudet för romer
att invandra till Sverige.
Lagen sa att romer som bodde i landet
var tvungna att bo kvar på en plats.
Men det fanns inga bostäder för romer.
Under 1800-talet fick Sverige en lag mot lösdriveri.
Lösdriveri är att vandra omkring
och inte ha en bostad eller ett fast arbete.
Straffet för lösdriveri var tvångsarbete.
Romska grupper i Sverige
Romer är inte ett folk utan ett namn
för flera olika grupper.
I Sverige har staten och ett romskt råd
beslutat att det finns fem romska grupper.
De fem grupperna är:
- Resandefolket eller resanderomer
- Finska romer
- Svenska romer
- Utomnordiska romer
- Nyanlända romer
Men det inom dessa finns flera undergrupper.
Resandefolket eller resanderomer
De kom till Sverige redan på 1500-talet
och är den grupp romer som funnits hos oss längst tid.
Resandefolket har rest runt i Sverige
och sålt varor och tjänster som andra svenskar
inte kunde göra eller inte ville göra själva.
Andra var bofasta och arbetade
med olika yrken där de bodde.
Finska romer
Finska romer (eller kalé) kom till Sverige
tillsammans med andra finländare
för att arbeta från 1950-talet.
Under åren 1914–1954 var det förbjudet för romer
att invandra till Sverige.
När förbudet togs bort
var det många som kom tillbaka till Sverige
eftersom landet behövde fler arbetare.
Gruppen kommer ifrån de romer
som under tidigare århundraden tvingats
flytta från Sverige till Finland,
som då var en del av Sverige.
Svenska romer
Svenska romer (främst kelderasha-romer)
kom till Sverige i slutet av 1800-talet
från Rumänien till Ryssland till exempel.
Romerna var fria medborgare
och inte längre slavar i Rumänien.
Men de var mycket fattiga
och diskriminerade i samhället.
I Ryssland skedde våldsamma attacker mot romer
och många tvingades att flytta bland annat till Sverige.
Kelderasha betyder kopparslagare
och gruppen arbetade bland annat som kopparslagare
fram till mitten av 1950-talet i Sverige
Utomnordiska romer
De utomnordiska romerna
(bland andra lovara, urli och gurbeti) kom till Sverige
från olika delar av Europa från slutet av 1960-talet.
De flesta kom till Sverige när landet
behövde arbetskraft under 1970-talet och 1980-talet.
Nyanlända romer
Nyanlända romer kan komma från olika romska grupper.
Många kommer från Balkan.
Där var det krig mellan åren 1991 – 2001
och många tvingades att fly.
Balkan är länderna på Balkan-halvön vid Medelhavet.
Albanien, Bulgarien, Kroatien och Montenegro till exempel.
Romernas språk
Romska (eller romani chib) är ett samlingsnamn
på alla olika dialekter och språk
som romer talar.
Alla språk förändras och utvecklas över tid.
Så är det också med romernas språk.
Språkforskning visar att rötterna till språket
finns i Indien, men det finns ord från många olika språk.
1900-talet i Sverige
Romer har sedan de kom till Sverige
varit en utsatt grupp.
Att vara utsatt betyder att inte ha samma skydd
eller rättigheter som andra människor.
Rasbiologin påverkade fördomar
Rasbiologi var en del av naturvetenskapen.
I början av 1900-talet fanns det människor som trodde
att rasbiologin kunde bevisa
att olika folkgrupper hade särskilda egenskaper.
Rasbiologiska institutet startade i Uppsala år 1922.
Institutet skulle ta reda på hur olika raser
kunde påverka den svenska befolkningen.
Idag vet vi att det inte finns olika raser.
Vi vet att rasbiologerna använde rasistiska myter
som del av sin vetenskap.
Men för hundra år sedan påverkade sådana idéer
den svenska politiken mycket.
Romer registrerades.
De blev tvingade till sterilisering.
Samhället kontrollerade dem utan att visa respekt.
Romer fick inte stanna
längre än tre veckor på samma plats.
Därför kunde de inte få fast arbete, bostad
eller sjukvård
och de romska barnen kunde inte gå i skolan.
Romer hade därför ofta yrken
som passade för att resa från en plats till en annan.
Yrkena var till exempel musiker, kopparslagare
och ägare av tivoli.
Förbud mot invandring
År 1914 kom en ny lag som förbjöd invandring
för romer och andra utlänningar,
som de trodde skulle ha svårt att klara av att tjäna pengar
och leva i Sverige.
Den lagen togs bort år 1954.
Då öppnades gränserna till de andra nordiska länderna.
Romskt läger. Besök av välgörenhetskvinnor. Digitalmuseum/Sundsvalls museum
Under den tiden var det två världskrig i Europa
Tiden mellan världskrigen var en orolig tid.
Ekonomin var mycket dålig och i flera länder
fick extrema partier makten
som hade politik långt åt höger.
Dessa partier ville skydda det egna landet
och det egna folket.
Romer blev förföljda.
Många skickades till koncentrationsläger
och blev sedan mördade under andra världskriget.
Men Sverige ville inte ta emot några romska flyktingar.
Kartläggning och registrering
Den svenska staten bad polisen att göra
flera kartläggningar av romer
och att registrera romer under 1900-talet.
Under 1950-talet - 1960-talet var det kartläggningar
för att romer skulle få det bättre i Sverige.
Polisen registrerade information om
personens namn, ålder, familj,
var de bodde, om de bodde på ett ställe eller flyttade
och hur de tjänade pengar.
I kartläggningarna har romer kartlagts och registrerats
av de som bestämmer i samhället.
Anledningarna har till exempel varit för att
samla information, kontrollera och övervaka romer
eller för att integrera eller inkludera romer.
Oavsett anledning har det inneburit att romers rättigheter
och personliga integritet i många fall har kränkts.
Skolplansch, troligen från 1930-talet beskriver ”De fem olika människoraserna”. Bildkälla: Kungliga biblioteket, tillverkad av Gleerups universitetsbokhandel.
Rösträtt
En person måste vara mantalsskriven i en kommun
för att få rösta i val i Sverige.
Att vara mantalsskriven betyder
att ha en bostad i en kommun
och att bo kvar där under en längre tid.
I många kommuner var det förbjudet för romer
att stanna en längre tid.
Det var förbjudet också
för de romer som var svenska medborgare.
Men lagarna ändrades i slutet av 1950-talet
och då fick romer rätt att rösta.
Skolan och aktivism
Vissa romska barn fick inte ordentlig utbildning i Sverige
förrän på 1960-talet -1970-talet som alla romska barn
fick gå i samma skola som andra barn.
Romer hade då arbetat under lång tid
för att deras situation i Sverige skulle bli bättre.
Romska aktivister under 1960-talet
krävde romers rätt att gå i skolan
och romers rätt till bostad.
Aktivisterna ville också
att de skulle få ha sitt språk och sin kultur
och att de inte skulle bli diskriminerade.
Romer och det svenska samhället
Romer har inte haft samma rättigheter
som andra medborgare.
De har inte haft medborgerliga rättigheter.
Lagar och regler har hindrat romer
från att kunna bo kvar på ett ställe.
Därför har inte romer haft sjukvård, mödravård,
skola och pension som andra medborgare.
Under 1950-talet ville den svenska staten att
romer skulle assimileras.
Det betyder att anpassas
och tvingas byta kultur och språk,
för att vara som alla andra i ett samhälle.
Alltså lämna sitt gamla sätt att leva
och bli en del av det svenska samhället.
Under 1980-talet började en del tycka
att assimilering var fel och att samhället istället
ska ta till vara olika kulturer och under 1990-talet
blev mångkultur ett ideal.
Romers rättigheter
Under mycket lång tid har myndigheter
och många människor tyckt
att romer varit ett problem.
Misstänksamhet och fördomar fanns kvar.
Därför har utvecklingen av rättigheter för romer
gått långsamt.
Författaren Katarina Taikon är en av dem
som har kämpat för romers rättigheter.
Hon krävde att romer skulle få rätt till utbildning,
bostad och arbete som andra svenskar.
Så blev det också.
Men diskrimineringen fortsatte.
En nationell minoritet
År 2000 blev romer en av Sveriges
fem nationella minoriteter.
Det betyder att de romska grupperna
kan behålla sin identitet och kultur.
De romska språken blev minoritetsspråk
som ska få skydd att finnas kvar.
Den romska flaggan. Foto: Privat.
3. Nazisternas syn på romer
Vad?
Det här avsnittet handlar om hur nazisternas idéer om ”raser” ledde till Förintelsen.
Varför?
Syftet är att du ska bli medveten om vad rasistiska idéer kan leda till.
Nyckelord
Första världskriget, nazister, medborgerliga rättigheter, Nürnberglagarna, ”arier”, koncentrationsläger.
Fråga?
Varför ska vi säga ”romer” och inte ”zigenare”?
Rasbiologen Robert Ritter (till höger) och en av hans assistenter tar blodprov på en okänd tysk sintikvinna. Fotografiet togs 1936 som dokumentation av forskningsarbetet. Källa: Wikimedia Commons/Bundesarchiv
Det fanns antiziganism i hela Europa
vid början av 1900-talet.
De som hade makten bestämde lagar
mot romernas sätt att leva.
Lagarna kunde vara om att inte få sätta upp tält
eller att hästar inte fick beta i ett visst område.
Många romer och judar var soldater i den tyska armén
under första världskriget åren 1914-1918.
Det fanns romer och judar också
i andra länders arméer som var på Tysklands sida
Under samma tid blev kringresande romer fångar i läger
i många andra länder för att de var romer.
Romer var tvingade att registrera sig hos polisen
i europeiska länder under åren mellan världskrigen,
alltså åren 1919-1939.
Tyskland hade registrerat romer
redan från början av 1900-talet.
Olika ”raser”
Nazisterna tog makten i Tyskland år 1933.
De delade in människor i ”raser”
och ville ha ett samhälle med bara ”rena raser”.
Den ”bästa rasen var arier”.
Det var den ”ras” som tyskarna själva var.
Alla andra ”raser” var mindre värda.
Nazisterna tyckte att det romska folket
och det judiska folket var mindre värda.
Nazisterna sa att romer var ”främmande raselement”
och att de därför var ett hot mot ett ”ariskt, rent
och sunt tyskt folk”.
Många romer levde som kringresande
och var mycket fattiga.
Nazisterna kallade romer som bodde i Tyskland
och som inte hade arbete, inkomst eller bostad
för ”asociala”.
Nazisterna tyckte att de kostade mycket pengar
för det tyska samhället
och placerade därför romerna i koncentrationsläger
för ”asociala grupper”.
Rasbiologisk undersökning av romsk kvinna Foto: Bundesarchiv
Nürnberglagarna
Nazisterna skapade nya särskilda nya lagar år 1935.
De kallas Nürnberglagarna.
Lagarna hade olika förbud för de grupper
som nazisterna tyckte var mindre värda.
Romer förlorade sina rättigheter som medborgare.
De var också tvingade att sterilisera sig.
Nazisterna fick människorna i Tyskland att tro
att romer, judar och andra folk som inte var ”arier”
var ett hot mot det tyska folket och det tyska samhället.
Nazisterna började samla romer i läger
efter att Nürnberglagarna hade skapats.
Lägren blev sedan arbetsläger
där romer arbetade som slavar åt nazisterna.
Bilden visar hur människor skulle delas in enligt Nürnberglagarna. Foto: Public domain
4. Romer under Förintelsen
Vad?
Det här avsnittet handlar om romer under Förintelsen.
Varför?
Syftet är att du ska förstå hur folkmordet på romer kunde hända.
Nyckelord
Deportation, Förintelsen, folkmord, diskriminering, andra världskriget, de mänskliga rättigheterna.
Fråga?
Varför tog det så lång innan folkmordet på romer erkändes?
Nazisterna fick makten i Tyskland år 1933.
De började direkt skapa lagar för de grupper
som nazisterna inte tyckte passade i det tyska samhället.
När lagarna kom var det redan mycket våld
mot dessa grupper.
Det var till exempel accepterat
att trakassera och misshandla romer.
Många som inte var nazister tyckte att det var okej
att diskriminera och behandla romer illa.
Fördomar och misstänksamhet mot romer
hade funnits under mycket lång tid.
Nazisternas propaganda sa
att romer var ett hot mot Tyskland och det tyska folket.
Efter det blev romer deporterade,
alltså skickade till koncentrationsläger.
Andra världskriget
Andra världskriget startade år 1939
när den tyska armén gick in i Polen.
Nazisterna hade inom ett år
ockuperat stora delar av flera europeiska länder.
I maj 1940 deporterade nazisterna 2 800 romer
från Tyskland till arbetsläger i Polen.
Romer i länder som Tyskland ockuperat
sattes i fängelse eller tvingades att flytta.
Många romer placerades i getton,
i arbetsläger eller i koncentrationsläger.
Ett exempel är de 5 000 romer från Österrike
som flyttades med tvång under hösten 1941
till det judiska gettot i staden Łódź i Polen.
700 romer dog av sjukdomen tyfus i gettot.
De som överlevde skickades senare
till förintelselägret Chelmno i Polen.
Där blev de sedan mördade.
Många romer dog i getton och läger.
Men de flesta blev skjutna av tyska soldater.
När Tyskland började kriga mot Sovjetunionen år 1941
hade Tyskland särskilda trupper.
Trupperna kallades Einsatzgruppen.
Einsatzgruppen fick order att mörda kommunister,
judar och andra som nazisterna tyckte var ett hot.
Många romer blev därför mördade.
Romer i staden Asperg i Tyskland deporterades 22 maj 1940. Foto: Bundesarchiv / Wikimedia commons
Den romska avdelningen
Nazisterna bestämde i december 1942
att alla romer som fanns kvar i Tyskland
skulle skickas till koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau.
Där hade nazisterna skapat
en särskild avdelning för romer.
22 000 romer från olika fångläger i Tyskland, Polen
och Österrike skickades till Auschwitz-Birkenau.
Hälften av dem dog av svält och sjukdomar.
I lägret fanns romer som varit soldater i Tysklands armé
under första världskriget.
När nazisterna försökte avrätta de första romerna i lägret
gjorde dessa romska soldater motstånd.
Därför flyttade nazisterna
alla fångar som var unga och starka män.
Kvar i lägret var kvinnor, barn och äldre män.
Lägrets ledning bestämde att stänga lägret sommaren 1944.
Alla romer i lägret skulle därför dödas.
Den 2 augusti 1944 mördades 4 200 romer i Auschwitz.
De mördades med giftig gas.
Den 2 augusti är därför en minnesdag
för det romska folkmordet.
Den romska avdelningen i Auschwitz -Birkenau. Foto: Public domain
Folkmordet på romer
Romer har blivit förföljda i Tyskland
och i andra europeiska länder under lång tid
innan nazisterna tog makten i Tyskland år 1933.
Vi vet inte exakt hur många romer
som fanns i Europa innan andra världskriget.
Vi vet inte heller hur många romer
som mördades under kriget.
Men forskarna säger
att mellan 220 000 och 500 000 romer mördades.
Sverige och många andra länder visste redan
under andra världskriget att judar var förföljda
och att de mördades.
Men det var okänt under lång tid
att det var folkmord på romer också.
Efter kriget fick många länder
tillbaka lagar som diskriminerade romer.
Romer som överlevt koncentrationslägren
blev därför tvingade att bo i särskilda läger.
Erkännandet av folkmordet
Romer försökte få ersättning via domstol
för att de hade blivit förföljda
och tvingats till koncentrationsläger.
Men domstolarna sa att det som hänt romerna
var för att de varit ”asociala”,
inte för att de var romer.
Det tog 35 år innan Västtyskland sa
att det varit ett folkmord på romer också.
Då var många av de romer som överlevt lägren döda.
Men några romer kunde till slut
få ekonomisk ersättning från den västtyska staten.
Det har inte funnits kunskap om
vad som hände det romska folket under Förintelsen.
Därför har romer fortsatt att vara en grupp
som är diskriminerad
och som det finns många fördomar om.
Det behövs mer forskning
och ökad kunskap om romerna.
Vi får inte glömma det som hänt
för att vi ska kunna stoppa fördomar och diskriminering.
De mänskliga rättigheterna
ska vara lika för alla människor.
5. Antiziganism idag
Vad?
Det här avsnittet handlar om hur romer kan bli bemötta i dagens samhälle .
Varför?
Syftet med det här avsnittet är att du ska lära dig om romers situation i Sverige idag.
Nyckelord
Majoritetssamhälle, register, EU-medborgare.
Fråga?
Hur märker man om det finns antiziganism i ett samhälle?
Antiziganism är fördomar som majoritetssamhället har,
alltså fördomar som en majoritet i samhället har.
Det är inte romers egenskaper.
Ordet antiziganism kommer från ordet ”zigenare”.
”Zigenare” är ett negativt ord.
Romer har inte samma rättigheter
som alla andra i de europeiska samhällena.
De har inte samma rätt att få gå i skolan,
få sjukvård, ha en bostad eller ett arbete.
De har inte rätten att vara medborgare som andra.
Antiziganism är negativa fördomar om romer som grupp.
Det är negativa stereotyper på samma sätt
som fördomar om gruppen judar.
Sverige har fått kritik
Antiziganismen är stark även i det svenska samhället.
Romer får inte bostäder, utbildning, arbete,
hälsovård eller sjukvård som andra svenskar.
Sverige har fått kritik från Europarådet
och från Förenta Nationerna, FN
för detta.
Romer blev en nationell minoritet i Sverige år 2000.
Efter det har staten gjort
flera utredningar om romers situation i vårt land.
En utredning visade
att fördomarna om romer finns i hela samhället.
Romer är inte en grupp
Romerna i Sverige är flera olika grupper.
Varje grupp har en egen kultur
och en egen dialekt av språket.
Romer är alltså inte en folkgrupp,
de är flera grupper.
Många vill bli kallade romer.
Men det vill inte alla.
Det är därför viktigt att ha kunskap om
vad romer kallar sig själva.
Om det är kelderash, arli, kale, lovara,
eller resande till exempel.
Diskriminering i Sverige
Diskrimineringen av romer i Sverige
är vanliga i olika situationer i vardagen.
Det kan vara när romer är i affärer, i restauranger
eller är på offentliga platser.
Diskrimineringen påverkar romerna
att inte ha förtroende för samhället.
Det är därför svårt för romer att behålla och utveckla
sin kultur och sin identitet.
År 2013 berättade media
att polisen i Skåne hade ett register för romer.
Fler än 4 700 romer i hela Sverige fanns i registret
med namn, personnummer och adress.
Både vuxna och barn var registrerade.
Detta är olagligt.
Den svenska staten blev stämd för etnisk diskriminering,
alltså diskriminering på grund av folkgrupp.
Alla som fanns i registret fick ekonomisk ersättning.
Romska EU medborgare
Många av de människor som ber om pengar i Sverige
kommer från Rumänien och Bulgarien.
De reser till andra länder i EU för att tjäna pengar.
I länderna de kommer från är de diskriminerade
och de har inga medborgerliga rättigheter där.
De är mycket fattiga.
Nästan ingen av de som ber om pengar i Sverige
är med i kriminella organisationer.
Tidningarna skriver ofta om kriminella nätverk
och handel med människor.
Det är större risk för människor
som är diskriminerade och mycket fattiga
att bli del av kriminella aktiviteter.
Men det är ovanligt.
Tiggande kvinna. Foto: Piqsels