Kunskapsöversikt om erfarenheter av rasism

Den här rapporten sammanställer kunskap om människors erfarenheter av rasism i kontakt med svenska myndigheter och andra offentliga verksamheter. Kunskapsöversikten inbegriper totalt 523 vetenskapliga artiklar, böcker, bokkapitel och rapporter som publicerats mellan januari 2016 och maj 2021. Samtliga studier berör rasism, en teknologi som sorterar och rangordnar människor utifrån stereotypa föreställningar om ras, etnicitet, kultur, nationalitet eller religion.

Studierna i kunskapsöversikten är indelade i tre urvalsnivåer: en övergripande urvalsnivå (A) som inbegriper samtliga insamlade rasismstudier, en generell urvalsnivå (B) med studier som berör myndigheter och offentliga verksamheter, och en specifik urvalsnivå (C) med studier om människors erfarenheter av rasism i kontakt med dessa samhällsinstitutioner.

Urvalsnivå A består till viss del av historiska studier (7 %), men merparten handlar om rasism i dagens Sverige (93 %). Studierna utgörs av vetenskapliga artiklar (59 %), antologikapitel (16 %), rapporter (16 %), doktorsavhandlingar (6 %) och akademiska böcker (3 %). De bygger framför allt på kvalitativa metoder som intervjuer och textanalys (82 %), men inbegriper även enkätstudier och andra kvantitativa undersökningar (18 %). Sammantaget ger de 523 studierna en övergripande bild av hur rasism återfinns på olika områden och samhällsnivåer.

Urvalsnivå B inbegriper 195 studier som berör rasism inom samhällsinstitutioner som skola och förskola (21 %), regering/riksdag (13 %) och Polisen (12 %). Sammantaget tyder detta generella kunskapsläge på att människor även drabbas av rasism genom svenska myndigheter och andra offentliga verksamheter.

Urvalsnivå C innehåller 16 studier som dokumenterar människors erfarenheter. I mötet med Polisen återfinns rasistiska praktiker som rasprofilering, våld och trakasserier. Det finns indikationer om stereotypisering av ungdomar på HVB-hem. Studier om medborgares kontakt med socialtjänsten pekar på försummelse, misstänkliggörande och trakasserier. Inom skolområdet visar studier att elever stereotypiseras och utestängs av skolverksamheten, och på universitetet återfinns liknande erfarenheter. Studier om rasism inom vårdområdet talar om stereotypisering och bortprioritering som ett hälsoproblem i Sverige.

Det aktuella kunskapsläget indikerar alltså att det finns erfarenheter av rasism i kontakt med svenska myndigheter och andra offentliga verksamheter. Samtidigt är bilden ofullständig. Endast ett fåtal myndigheter/verksamheter har undersökts och det saknas komparativa och longitudinella studier, metaanalyser och internationella jämförelser, samt forskning om hur rasism samverkar med andra maktordningar. Kunskapsläget implicerar att återskapandet av rasistiska praktiker – inom och genom svenska myndigheter och andra offentliga verksamheter – är ett fenomen som är väl belagt men fortfarande outforskat.

This report concerns people´s experiences of racism in contact with public institutions in Sweden. It is based on a literature review that comprises 523 scientific articles, books, book chapters, and reports, published between January 2016 and May 2021. All studies concern racism, a technology that orders and grades people based on stereotypical conceptions of race, ethnicity, culture, nationality, or religion.

The selection of studies comprises three levels: an overarching level (A) with all identified studies of racism in Sweden, a general level (B) concerning racism in public institutions, and a specific level (C) focused on people’s experiences of racism in contact with these institutions.

Selection level A – the complete selection of 523 studies – consists partly of historical analyses (7 %), but primarily concerns racism in Sweden today (93 %). The selection includes scientific articles (59 %), chapters in anthologies (16 %), reports (16 %), doctoral dissertations (6 %) and academic books (3 %). The studies are mainly based on qualitative research methods like interviews and text analysis (82 %), but also include survey studies and other quantitative inquiries (18 %). The overarching picture emerging from this state-of-the-art is that racism in contemporary Sweden recurs at different areas and societal levels.

Selection level B consists of 195 studies that concern racism in public institutions. They focus primarily on Swedish school and day care services (21 %), the Government/Parliament (13 %), and the Police (12 %), and signal altogether that racism is operating through public institutions in Sweden today.

Selection level C holds 16 studies that document people’s direct experiences of racism. These experiences include racial profiling, harassment, and physical violence in contact with the Police. The studies also document experiences of suspicion and neglect in contact with the social services, as well as signs of racist stereotyping at residential care homes. In both higher education and health care systems, the studies document experiences of stereotyping and exclusion.

The literature review concludes that racism in Sweden continues to operate through public institutions. Yet knowledge about this operation is still incomplete. Most institutions have not been examined at all, and there is a lack of comparative and longitudinal studies, meta-analyses, international comparisons, as well as analyses of how racism interacts with other power asymmetries in the Swedish society. In conclusion, documented evidence about racism in public institutions designates a vast research field that is largely unexplored.