
Alla människor!

De mänskliga rättigheterna på 2 minuter
En film om vad FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är och om hur de kom till.Vad är de mänskliga rättigheterna?

Filmen kan visas som en uppstart inför arbete med mänskliga rättigheter och är en bra början om du vill arbeta med alla delarna i materialet.
Om du pratar om mänskliga rättigheter för första gången med din klass kan du börja med att fånga upp deras tankar och kunskaper om ämnet.
Fråga till klassen: Vad tänker ni på om jag säger mänskliga rättigheter?
- Se filmen tillsammans.
- Låt klassen återberätta och kommentera filmens innehåll.
- Fyll i med mer information om FN:s Allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna. Se faktatexten här nedan.
Fakta om FN:s Allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna
• De mänskliga rättigheterna gäller för alla. De slår fast att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är universella och gäller över hela världen, oavsett land, kultur eller sammanhang.
• De mänskliga rättigheterna reglerar förhållandet mellan statsmakten och enskilda människor. De utgör en begränsning av statens makt över individen och slår samtidigt fast vissa skyldigheter för staten gentemot individen.
• Det internationella samarbetet vad gäller de mänskliga rättigheterna har utvecklats framför allt efter andra världskriget. Flera stater hade redan före 1945 egna lagar om medborgarnas rättigheter gentemot staten, men det fanns få internationella regler mellan flera stater.
• Efter andra världskriget växte uppfattningen bland de länder som bildade Förenta Nationerna (FN) att världssamfundet måste ta ett gemensamt ansvar för den enskildes mänskliga rättigheter. Främjandet av de mänskliga rättigheterna utgör därför ett av FN:s mål.
Läs mer om mänskliga rättigheter på regeringen.se.

En vanlig familj
Radioteater om när nazisterna tagit makten i Wien åren 1938-39Lyssna på radioteatern
Radioteatern på teckenspråk

Om berättelsen
En vanlig familj är en 17 minuter lång berättelse skriven av Annika Thor. Berättelsen är förhistorien till romanserien En ö i havet och utspelar sig i Wien 1938-39 när nazisterna tagit makten och de tyska raslagarna implementeras i Österrike.
Vi får följa hur huvudpersonerna, de två judiska flickorna Steffi och Nelli får sina rättigheter inskränkta mer och mer. Till slut tvingas deras föräldrar att fatta ett fruktansvärt svårt beslut: Döttrarna måste skickas bort. Berättelsen är fiktiv - Steffi och Nelli är påhittade personer - men det som drabbade flickorna i berättelsen i form av förbud och inskränkningar av rättigheter var verklighet för den judiska befolkningen i Wien under den perioden.
- Innan ni lyssnar på berättelsen bör du berätta att historien de kommer att lyssna på utspelar sig i Wien 1938-39 precis när de tyska nazisterna tagit makten i Österrike. Fråga eleverna vad de vet om vad nazisterna stod för och vilka grupper som var särskilt utsatta för deras politik
- Lyssna på berättelsen tillsammans
- Prata om vad de tyckte om berättelsen och hur det var att lyssna på den
- Fråga eleverna vilka kränkningar som drabbade flickorna i berättelsen. (till exempel att de fick sitta längst bak i klassrummet, att de fick inte vara på badplatsen, att de fick lämna sitt hus, m.m.)
- Välj ut en av dessa kränkningar att prata lite extra om, till exempel att Steffi och de andra judiska barnen måste sitta längst bak i klassrummet. Exempel på frågor:
- varför skulle de sitta längt bak?
- Tror ni det påverkar kontakten med klasskompisarna? Hur i så fall?
- Föreställ er att alla som är blåögda i er klass var tvungna att sätta sig längt bak. Hur skulle de kännas för a) De blåögda? b) De andra?
- Låt eleverna sitta i par. Skriv ut FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (PDF).
OBS! detta dokument är en förkortad variant. Dela ut en utskrift per par. - Låt eleverna i sina par titta igenom de 30 artiklarna i förklaringen. De ska markera de artiklar som de tycker hänger ihop med den kränkning ni har fördjupat er i.
- Summera i helgrupp. Be eleverna förklara hur de har resonerat.
- Övningen syftar till att få eleverna att fundera över vad artiklarna i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna innebär. Avsluta med att berätta för eleverna att man i arbetet med förklaringen har bestämt att alla artiklar är lika viktiga och att de hänger ihop med varandra. (Den så kallade odelbarhetsprincipen: Alla rättigheter är lika viktiga, inbördes beroende av varandra, ömsesidigt samverkande och en del av samma helhet.)

Gör ett kollage för mänskliga rättigheter
Skapa bilder runt kända citatI den här övningen får du välja ett känt citat som berör mänskliga rättigheter och skapa ett kollage utifrån det.

Exempel på kollage som andra skapat.

Övningar och diskussionsfrågor för klassrummet
Vad betyder alla människors lika värde för oss?Vi lever i en demokrati idag i Sverige. Ingen människa ska diskrimineras eller kränkas pga. vilken grupp den tillhör eller vem den är. Men i praktiken kan det se annorlunda ut.
- Fråga eleverna om de kan komma på exempel från deras egen verklighet när människor inte behandlas som att de är lika mycket värda. (Exempel: mobbning, att man ser ner på den som sitter och tigger, att killar och tjejer behandlas olika, osv.)
- Ställ följdfrågor till de olika exemplen som tas upp. Till exempel:
- Berätta hur du menar?
- Varför tror ni att det är så?
- Hur tror ni det känns? - Diskutera vad man kan göra åt det. Eventuellt kan du välja ut ett av de exempel som barnen tagit upp att prata utifrån.
- Vad kan man göra för att X ska känna sig lika mycket värd?
- Vem/vilka kan göra något?
- Kan du själv göra något? - Låt eleverna arbeta i par. Dela ut dokumentet FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. OBS! Detta dokument är en förkortad variant.
- Be eleverna titta på de olika artiklarna i dokumentet. Låt dem bocka för de artiklar som de tycker hänger ihop med/är relevanta/viktiga för hur vi är mot varandra i skolan. Låt dem redovisa och motivera i helgrupp.
- Har skolan eller klassen nedskrivna regler för hur vi är mot varandra? Du kan då låta eleverna jämföra de mänskliga rättigheterna med dessa regler.
-Kan man koppla reglerna till särskilda artiklar i förklaringen?
-Saknas det något i skolans regler? - Övningen syftar till att få eleverna att fundera över hur värdena i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna kan kopplas till vår vardag. Vissa delar kan kännas mer relevanta för vår egen vardag än andra, men alla artiklar är i grunden lika viktiga. Berätta för eleverna att man i arbetet med förklaringen har bestämt att alla artiklar är lika viktiga och att de hänger ihop med varandra. (Den så kallade odelbarhetsprincipen: Alla rättigheter är lika viktiga, inbördes beroende av varandra, ömsesidigt samverkande och en del av samma helhet.)