Lärarhandledning till Antiziganism i historien och idag

I materialet ingår också folkmordet på romer under Förintelsen. Romer har en egen historia under Förintelsen. Det finns likheter med folkmordet på judar, men det är två skilda folkmord. 

Antiziganism i historien och idag är ett material som ska fungera också för elever med npf (neuropsykiatriska) eller andra specialpedagogiska behov. Utgångspunkten är därför att texten ska vara språkligt tydlig och ha en logisk och tydlig struktur. 
Materialet kan vara en utgångspunkt för vidare diskussioner och innehåller frågor som kan tas upp i klassrummet. 

Varje avsnitt inleds med en beskrivning över vad avsnittet handlar om, varför det är viktigt att veta, vilka nyckelord som används och en fråga att tänka på när texten läses. Ett sätt att använda denna inlednnig är att kolla av med klassen att alla förstår vad, varför, nyckelord och frågan. 

Diskutera gärna syftet och nyckelord innan texten läses. Genom att gå igenom nyckelorden innan varje avsnitt läses störs inte eleverna av nya ord. Det kan finnas andra begrepp i texten som du som lärare också tycker ska tas upp.

Diskutera frågan efter att avsnittet lästs klart. Frågorna kan upplevas som ”stora”, men om de diskuteras i grupper eller i helklass kan de besvaras med hjälp av varandra. När alla avsnitt är lästa kan det vara en idé att repetera frågorna och diskutera svaren igen för att se om någon eller några frågor kan få nya eller mer utvecklade svar.

De ord som är markerade är ord som har en ordförklaring. En ruta med en ordförklaring kommer upp vid ordet. 

I lärarhandledningen finns faktafrågor till varje avsnitt. De är en hjälp för att se att alla förstår textens innehåll och de fakta som finns där. 

När alla avsnitt har lästs av eleverna finns diskussionsfrågor där eleverna med hjälp av de tidigare frågorna och svaren kan diskutera och knyta ihop historia med nutid.  

Om du vill ha mer information finns länkar till webbplatser med fakta om romer och romsk historia längst ner i menyn.

En kort beskrivning av det romska folkets historia från Indien till Europa. Detta första avsnitt är en kortfattad översikt för att det inte ska ta alltför mycket tid att gå igenom, men ändå ge en möjlighet att förstå det romska folkets bakgrund. 

När kom romer till Europa?
Omkring år 1300.

Hur behandlades romer i Nord- och Västeuropa från och med 1500-talet?
Först med nyfikenhet och respekt. Senare fick romer skulden för dåliga saker som hände i samhället. Romer förvisades från flera länder och i de länder de tilläts bosätta sig förbjöds romers språk och kultur.

Vad innebar de idéer om ”människoraser”, som kom under 1700-talet, för romer?
Romer klassificerades och gavs negativa egenskaper. Dessa egenskaper blev fördomar som finns kvar idag.

Detta avsnitt handlar om tiden från när romer kom till Sverige och fram till idag. I denna del finns en kort beskrivning av de fem romska grupper som finns i Sverige idag. Detta för att visa att romer inte är en enda grupp utan består av flera grupper med egna traditioner och dialekter.

Hur behandlades romer av den svenska staten och den svenska kyrkan efter de kommit till Sverige under 1500-talet?
Romer blev utsatta för diskriminering av den svenska staten och den svenska kyrkan. Romer blev utstötta från samhället och var tvungna att bosätta sig eller lämna landet. Präster fick inte döpa eller begrava romer.

Hur påverkades romer i Sverige av vad Statens rasbiologiska institut ansåg om dem?
Romer registrerades, många tvingades sterilisera sig och utsattes för en samhällelig kontroll.

Vilka förändringar skedde i svenska samhället under 1950-, 1960- och 1970-talet?
Rösträtt, romska barn fick börja i svensk skola, samma rättigheter och skyldigheter som andra svenska medborgare.

Varför är det få romer som talar romska?
De har inte fått lära sig språket. Under 1960- och 70-talen ville staten att romer skulle lämna sin gamla livsstil bli en del av svenska majoritetssamhället.

Den första delen av detta avsnitt handlar om romers situation under tidigt 1900-tal och under nazismens styre i Tyskland från 1933 till andra världskrigets början 1939. Texten berättar kortfattat om nazisternas syn på ”människoraser” och de som ansågs vara ”asociala”.

Varför tvingades romer registrera sig hos myndigheter i de länder de var i mellan 1919–1939?
Det var ett led i samarbetet mellan länders polismyndigheter. Det var ett sätt att hålla koll på var romer befann sig.

Vad ansåg nazisterna om romer?
Nazisterna ansåg att romer tillhörde en lägre stående ”ras” än dem själva. Romer ansågs vara ”asociala” ”främmande raselement” och ett hot mot nazisternas tanke om ett enhetligt ”ariskt”, ”rent” och ”sunt” tyskt folk.

Vilka var de ”asociala” enligt nazisterna?
De som var arbetslösa, inte hade någon fast inkomst eller bostad.

Vad innebar Nürnberglagarna, som infördes i Tyskland år 1935, för romer?
Romer tvingades sterilisera sig och förlorade sina medborgerliga rättigheter.

Detta avsnitt, beskriver hur romer från de av Nazityskland ockuperade länderna sattes i getton och koncentrations- och arbetsläger. Men också att de flesta romska offer under Förintelsen sköts av så kallade Einsatzgruppen och andra tyska trupper och begravdes i massgravar. 

Vad hände med de 5 000 romer från Österrike som deporterades under hösten 1941?
De deporterades till det judiska gettot i Łódź där 700 dog i tyfus. De som levde fördes till förintelselägret Chelmno i det ockuperade Polen där de mördades.

Vad hände med romerna i förintelselägret Auschwitz-Birkenau natten mellan 2 och 3 augusti 1944?
De romer som fanns kvar i lägret dödades för att den romska avdelningen skulle stängas. Minst 4 200 människor mördades.

Varför är det svårt att veta exakt hur många romer som mördades under Förintelsen?
Det finns ingen uppgift om hur många romer som fanns i Europa vid den tiden. Många romer var inte folkbokförda på någon särskild ort.

Hur många romer tror forskarna mördades under Förintelsen?
Mellan 220 000 och 500 000 människor.

Detta avsnitt handlar om hur antiziganism uttryckas idag. Avsnittet har fokus på hur romer har behandlats och behandlas idag i Sverige. Tiggare, kriminella nätverk och registrering av romer i Sverige är några av de saker som tas upp.

Vad handlar antiziganism om?
Majoritetssamhällets fördomar, inte om de egenskaper romer har.

Varför har FN och Europarådet kritiserat Sverige i frågan om romer?
Romer i Sverige har blivit utestängda från viktiga delar av samhället.

Vad visade en utredning att delar av antiziganismen i Sverige bygger på?
Hur det svenska samhället är uppbyggt och djupt rotade fördomar i hela samhället.

Varför får inte den svenska staten eller polisen ha register över romer?
Det är etnisk diskriminering. I ett fall 2013 fälldes den svenska staten för detta i domstol.

Varför kommer romer till Sverige för att tigga?
De reser även till andra EU-länder. Många kommer från hemländer där de inte har några medborgerliga rättigheter och behöver en inkomst.

Ingår de som tigger i kriminella nätverk?
Nej, enligt Stadsmissionen och Amnesty är det mycket få som ingår i kriminella nätverk. Utsatta människor riskerar ofta att utnyttjas av kriminella och hamna i kriminella kretsar.

Använd diskussionsfrågorna efter att alla har läst texten. Frågorna de redan besvarat är ett stöd till diskussionsfrågorna. 

De här förslagen till diskussionsfrågor har inga enkla svar, därför kan det vara bra att kolla av så att alla har läst och förstått texten. På det sättet kan fördomar och stereotyper undvikas. Om en fördom eller stereotyp nämns så stanna upp och ifrågasätta och diskutera den.  

1. Varför har romer förföljts eller diskriminerats under så lång tid och diskrimineras även idag?

2. Vem har ansvar för att romer och andra folkgrupper inte ska utsättas för diskriminering?

3. Hur har idén om att människor kan delas in i olika ”raser” påverkat oss idag?

Tiggare är en fråga som kan komma upp under diskussionen. Då är det bra att känna till att tiggeri inte är olagligt i Sverige. Men det finns en diskussion om det då vissa vill göra det olagligt. De kommuner som infört tiggeriförbud eller tiggeritillstånd får bara ha det på avgränsade platser. En följdfråga kan vara att om det införs tiggeriförbud i hela Sverige, på vilket sätt hjälper det dem som tigger? En grundläggande fråga kan var: ”Varför tigger människor?”. Här kan man diskutera grundproblem som kan finnas i olika länder som gör att människor söker efter en bättre tillvaro. Problem som till exempel fattigdom och bristande respekt för grundläggande mänskliga rättigheter.  

I texten nämns fördomar och hur romer utsatts för det. Diskutera i grupper och/eller i helklass om fördomar och om hur de påverkar vårt samhälle idag.

• Vad är en fördom?
• Varför tror ni vi har fördomar?
• Vad finns det för problem med fördomar?
• Är det svårt att sluta ha fördomar?
• Hur kan man göra för att jobba med sina fördomar?
• Varför är det viktigt att vi respekterar och tolererar varandras olikheter?
• Vad innebär det i praktiken och i vardagen att vi respekterar varandras olikheter?