Om undervisningsmaterialet

Klassrumsmaterialet är ett digitalt och interaktivt material. Eleverna får i sina digitala enheter (tex mobiler eller datorer) trycka, tycka, samt läsa historiska case - för att sedan kunna samtala och reflektera kring några frågor demokratin brottas med. Och du som lärare styr lektionen genom att från din dator bestämma vilket moment som visas på elevernas enheter.

Syftet med materialet är att eleverna både ska få öva sin samtalskompetens men även sitt kritiska tänkande genom demokratiska samtal. Detta genom att ta ställning och motivera sin åsikt, möta andras åsikter och reflektera kring andra perspektiv.

De historiska casen syftar till att ge olika perspektiv på vårt samhälle och våra normer samt att inse att demokrati inte är ett statiskt tillstånd. Demokrati inbegriper eviga frågor som ständigt kommer och bör analyseras och därmed omförhandlas.

Materialet består av tre teman som belyser olika perspektiv på demokrati. De tre temana är ”Tycka lika?”, ”Inflytande?”, ”Samma möjligheter?”.

Du som lärare sätter igång en lektion genom att du får en kod som dina elever ska logga in med så att ni kopplas ihop och du kan styra vad som visas på elevernas enheter.

Du väljer därefter vilket tema ni ska jobba med. Alla teman innehåller nedanstående tre moment.

Om ni inte hinner klart under lektionen kan du spara koden och fortsätta vid ett annat tillfälle. Elevernas svar kommer då finnas kvar.

Handlar om att ta ställning i svåra frågor. Eleverna får en svår och tvetydig fråga och tvingas trycka ja eller nej inom 20 sekunder. När alla svarat kommer klassens svar att visas som ett diagram på din lärarvy. Det är nu viktigt att stanna upp och samtala tillsammans kring den svåra frågan och varför man både kan tänka ja eller nej. (Se nedan för tips på följdfrågor.) Detta upprepas tre gånger, alltså det finns tre ”dilemmafrågor” i varje tema.

Syftar till att reflektera över dessa frågor med hjälp av historiska case. Det finns två texter i varje tema och du som lärare avgör hur du vill att detta moment ska genomföras och redovisas. (Se nedan för tips på upplägg.)

Tar fasta på hur vi ska samtal med varandra. På din lärarvy visas frågan: ”Hur ska vi samtala med varandra när vi tycker olika?”. Eleverna skriver, anonymt, in sina svar anonymt på sin enhet (eleverna kan använda mobil, platta eller dator). Elevsvaren på frågan kommer då upp på din lärarvy så att alla elever kan se allas svar. Denna avslutande fråga är den samma i alla de tre temana. Om du vill genomföra fler lektioner med samma kod så kommer de svar som eleverna skrev under föregående lektion ett att visas i lektion två och tre om du väljer att använda samma kod för alla lektioner. (Se nedan för tips på upplägg.)

Det absolut viktigaste att tänka på här är att inte låta eleverna tro att det här är enkla ja-och-nej-frågor. Att kunna ta ställning är viktigt men att reflektera över sin och andras åsikter är det som bör vara i fokus här. Det är därför viktigt att problematisera frågorna och svaren tillsammans. Det finns en risk att detta gör eleverna trötta, rädda, hopplösa då det inte finns något facit eller rätt svar på frågorna. Det är därför viktigt att prata om att demokrati är ”komplext men inte farligt”, demokrati måste få ta tid och att det är ok att det inte finns några snabba och enkla lösningar.

Frågorna kan uppfattas som svåra, abstrakta och oprecisa och det är meningen. Försök att få eleverna att svara på frågan utan att ni först har pratat igenom och förklarat den för mycket. Det är intressantare om de olika tolkningarna av frågan får komma fram i efterdiskussionen, när alla svarat. Det finns annars en risk att man färgar eleverna för mycket i deras ställningstagande.

Efter de svarat och de ser diagrammet på klassens svar kan man be dem förklara sig. Tex. Någon av er som svarat ja/nej, vill du förklara hur du tänkte? Om det är känsligt så kan man ställa frågan lite omvänt; Hur tror ni att de som svarade ja/nej resonerade? Det går också att göra ”bikupor”, eleverna pratar i 2-3/personer grupper, kring både ja och nej resonemangen.

Handlar om polarisering och yttrandefrihetens gränser. Frågorna som eleverna får svara på är:

Är det bra om vi tycker lika?

Följdfrågor man kan ställa:

Om ja: Varför då? För vem eller vad är det viktigt att vi tycker lika? Vem bestämmer vad man ska tycka (tex majoriteten eller politiker eller media m.m.)? Vad händer med dom som tycker annorlunda? Hur ska vi se till att alla tycker lika? Finns det saker som det är extra viktigt att tycka lika i, vilka i så fall?

Om nej: Varför inte? För vem eller vad är det viktigt att vi tycker olika? Hur ska vi kunna enas om något när vi tycker olika?

Ska alla få säga vad de vill i media?

Följdfrågor man kan ställa:

Om ja: Varför då? Finns det några risker med att inte ha några begränsningar, vilka i så fall? Ska det fortfarande finnas begränsningar för det man säger någon annanstans än i media (skolan, torget, arbetsplatsen osv.)?

Om nej: Varför inte? Finns det några risker med att ha begränsningar, vilka i så fall? Vid vad ska man dra gränsen? Vem bestämmer var gränsen går? Vi har redan regler och lagar som begränsar oss, räcker de?

Är demokrati svårt?

Följdfrågor man kan ställa:

Om ja: Varför då? Vad är svårt (tex att lära sig om demokrati eller att utöva demokrati eller att leva i en demokrati)? När/var/hur utövar vi demokrati? Är det jobbigt att det är svårt? Hur kan man göra det lättare?

Om nej: Varför inte? Vad är det som är lätt (tex att lära sig om demokrati eller att utöva demokrati eller att leva i en demokrati)? När/var/hur utövar vi demokrati?

Handlar om inflytande och delaktighet. Frågorna som eleverna får svara på är:

Tror du att du kan göra skillnad?

Följdfrågor man kan ställa:

Om ja: Vad innebär det att göra skillnad? På vilket sätt och i vilka sammanhang? Göra skillnad med sin åsikter eller med sina handlingar- är det någon skillnad? Är det viktigt att känna att du kan göra skillnad, varför - varför inte? När spelar det mest respektive minst roll?

Om nej: Varför inte? Vad innebär det att göra skillnad? Är det lättare7svårare att göra skillnad i form av åsikter än i handling eller tvärt om? Är det viktigt att känna att du kan göra skillnad, varför - varför inte? Finns det sammanhang som är extra viktiga för dig att kunna göra skillnad? Vad skulle behöva förändras för att du skulle känna att du kan göra skillnad?  

Bör det vara enbart experter som styr Sverige?

Följdfrågor man kan ställa:

Om ja: Varför då? Vad är en expert när det handlar om att styra ett land? Finns det några risker med att experter styr, vilka i så fall? Ska dom som inte är experter ha något inflytande, varför- varför inte?

Om nej: Varför inte? Vad är en expert när det handlar om att styra ett land? Finns det några risker med att det inte är experter styr, vilka i så fall?

Är skolan viktig för hur du ser på demokratin?

Följdfrågor man kan ställa:

Om ja: Varför då? På vilket sätt (att du får eller inte får kunskap om demokrati, att du får utöva eller inte får utöva demokrati, att du blir behandlad på ett demokratiskt eller odemokratiskt sätt, m.m.)? Finns det några problem med att skolan är viktig för hur du ser på demokrati, vilka i så fall?

Om nej: Varför inte? Tycker du att skolan borde vara viktig för hur du ser på demokrati, varför – varför inte?  Finns det några problem med att skolan inte är viktig för hur du ser på demokrati, vilka i så fall?

Handlar om relationen minoritet och majoritet. Frågorna som eleverna får svara på är:

Är demokrati rättvist?

Följdfrågor man kan ställa:

Om ja: Varför? Vad är det som gör demokrati rättvist? Är det viktigt att det är rättvist, varför – varför inte? Vad är rättvisa?

Om nej: Varför inte? Vad är det som gör att det inte är rättvist? Är det viktigt att det är rättvist, varför – varför inte? Vad skulle krävas för att du skulle tycka att det är rättvist? Vad är rättvisa?

Innebär demokrati att alla är lika mycket värda?

Följdfrågor man kan ställa:

Om ja: Varför? Vad innebär det att alla är lika mycket värda? Vad i Demokrati bidrar till att alla är lika mycket värda? Hur tar det sig uttryck rent konkret, ge exempel.

Om nej: Varför inte? Vad innebär det att alla är lika mycket värda? Vad skulle behöva förändras, anser du, för att alla ska vara lika mycket värda?

Finns det frågor där majoriteten inte ska få bestämma?

Följdfrågor man kan ställa:

Om ja: Varför? Ge konkreta exempel på frågor där majoriteten inte ska få bestämma. Finns det några risker med att majoriteten inte bestämmer, vilka i så fall? Vad är alternativen?

Om nej: Varför inte? Finns det risker med att majoriteten alltid bestämmer, vilka i så fall?  

Ett sätt att ta sig an denna del är att låta eleverna antingen läsa båda eller bara en historisk text beroende på hur lång tid man har. De kan läsa enskilt och sen återberätta för bänkgrannen samt diskutera om de tänker annorlunda i frågorna och varför/varför inte. Du som lärare kan läsa texterna högt i helklass. Det finns ingen svarsmetod kopplad till denna del utan du som lärare bestämmer hur eleverna ska besvara uppgiften. Du kan be dom skriva ner reflektioner på papper eller skicka in dem digitalt.

Det är viktigt att du som lärare försöker sätta in de historiska berättelserna i sin historiska kontext. Alla texter återger på ett kortfattat sätt händelser som utspelar sig under 1930–40-talet (förutom en text som handlar om rösträtten och spänner över tiden 1920-80-tal). De har alla kopplingar till Sverige. Sverige var en demokrati under denna tid och det texterna försöker visa på är att det inte är givet hur en demokrati kan vara utformad, vilket innehåll den ska ha. Det är heller inte givet hur en människa som lever i en demokrati kan agera, strukturer påverkar handlingsutrymmet. Att läsa dessa texter i förhållande till dilemmafrågorna kan göra att eleverna förstår att demokrati inte är något statiskt utan förändras över tid och rum, och att olika saker i världen påverkar hur vi agerar och fattar beslut både på individ- och strukturell nivå. De historiska exemplen kan hjälpa till att belysa dagens diskussioner om yttrandefrihet, delaktighet och inflytande. Ibland är det lättare att reflektera över sin samtid med hjälp av historien.

Att man ska prata med varandra fast man tycker olika ligger implicit i de demokratiska samtalen, men hur är inte givet. När eleverna enskilt har skickat in sina svar så kommer de att synas på din lärarvy. Man kan nu antingen låta eleverna först prata i bikupor kring de olika svaren som kommit upp och sen lyfta det i helklass. Här kan det vara viktigt att tänka på att elever ofta vet vilket svar ”vi vuxna vill ha”. Försök därför att problematisera och få dem att bli konkreta. Kanske ställa frågor om t.ex. när det är lättast respektive svårast att följa hur vi bör samtala med varandra? Finns det tillfällen då man inte bör ta samtalet, varför - varför inte? Vad finns det för alternativ?

Det är inte alltid lätt att ”leva demokrati” så kanske kan du även komma in på hur deras kloka tankar kan omsättas konkret, rent praktiskt, på de olika arenorna de rör sig i; Ute i samhället, i klassrummet, på ”klasschatten”, på skolgården, i matsalen, på träningen, i omklädningsrummet eller liknande.