Selma Lagerlöf får Nobelpriset i litteratur
Den här sidan är en del av undervisningsmaterialet hbtq, normer och makt.
Om Selma Lagerlöf
Selma Lagerlöf får nobelpriset i litteraturFörfattarna Selma Lagerlöf och Sophie Elkan.
Få texten uppläst
Selma Lagerlöf föddes år 1858 och växte upp på en gård i Värmland. Hon fick inte gå i skolan som sina bröder, men började skriva dikter redan som barn. När hon var liten var hon inte intresserad av hushållsarbete eller broderi och hon ville inte bli sällskapsdam eller guvernant, som var vanligt för kvinnor av hennes samhällsklass. Hon ville helt enkelt inte leva det liv som förväntades av en borgerlig kvinna. När hon var 24 år flyttade hon till Stockholm för att studera, trots att hennes familj var emot det. Förutom att studera kunde Selma Lagerlöf nu ägna sig åt det som var hennes stora passion; skrivandet. Hennes mål var att vara fri och kunna försörja sig själv. Ett par år senare gav hon ut sin första bok, Gösta Berlings saga. År 1909 när hon var 51 år gammal blev Selma Lagerlöf den första kvinnan som fick Nobelpriset i litteratur.
Selma Lagerlöf gav ut ett 30-tal romaner och novellsamlingar under sin livstid. Ett återkommande tema i hennes texter är kärlek. Ofta är kärleken förbjuden. De som älskar varandra i berättelserna måste kämpa för sin kärlek på olika sätt, för att samhället och människor runt dem tycker att kärleken är fel. Att Selma Lagerlöf skrev om förbjuden kärlek kan ha handlat om att hon själv inte levde efter den tidens normer om hur kärlek skulle se ut.
Ni är mycket vacker och jag vet att vi kommer att bli vänner.
När Selma Lagerlöf som ung flyttade till Stockholm började hon att umgås med andra författare och människor inom Sveriges kulturelit. Det var så hon träffade Sophie Elkan, som också var författare. Citatet ovan är vad Selma Lagerlöf sa till Sophie Elkan första gången de träffades.
De som stod Selma Lagerlöf närmast var Sophie Elkan och en annan kvinna som hette Valborg Olander. Selma Lagerlöf bodde tillsammans med Valborg Olander under flera perioder, åkte på resor tillsammans med Sophie Elkan, och skrev hundratals brev till dem båda. I breven uttryckte Selma Lagerlöf sin kärlek till både Sophie Elkan och Valborg Olander. Sin bok Jerusalem tillägnade hon Sophie Elkan; ”min kamrat i liv och diktning”.
Du får lof att veta, att jag älskar dig, äfven om du blir bortskämd af det, veta, att du är min, och du blir aldrig mer fri, så att du kan fara hvart du vill.
Så skrev Selma Lagerlöf i ett av många brev till Valborg Olander. I breven framgår att de hade starka känslor för varandra och att de spelade en viktig roll i varandras liv.
Selma Lagerlöf funderade en del över sin kärlek till både Sophie Elkan och till Valborg Olander. Hon gjorde också flera resor till Köpenhamn, Berlin och Paris, där hon träffade kvinnor som levde i relationer med andra kvinnor. I ett brev till Sophie Elkan skrev hon:
”Jag ser i Köpenhamn så många förhållanden mellan kvinnor att jag måst försöka komma till klarhet med hvad naturen vill med det. (Det är naturligtvis absolut oantastliga kvinnor jag talar om) Därför sätter jag nu definitionen på kärlek så här: behovet att äga en annan för att känna sig ha rätt att lefva. Den ingen älska måste dö. Hvad tror du? (…) min känsla för dig är ej ful. Jag tror aldrig den var det. (…) Och hvarför skulle man så ej kunna älska vem som helst af människor lika högt.”
Att upprätthålla en nära relation med både Sophie Elkan och Valborg Olander verkade dock vara svårt för Selma Lagerlöf. Fler gånger träffade hon Valborg Olander i smyg och i breven skriver Selma Lagerlöf ibland på olika sätt om samma händelser beroende på om det är till Sophie Elkan eller Valborg Olander.
Å kära, du måtte väl inte taga Valborg (…) istället för mig
Trots detta hade Selma Lagerlöf en nära relation till dem båda under hela livet. Hon var en förebild som lyckades bryta mot normer om kön och lagar kring sexualitet.
Selma Lagerlöf och Valborg Olander. Foto: Hvar 8 Dag / TT
Det sista Selma Lagerlöf skrev på innan hon dog 1940 var en biografi över den då avlidna Sophie Elkan. Biografin hann aldrig bli klar. En orsak till att biografin om Sophie Elkan drog ut på tiden var att Selma Lagerlöf inte visste hur hon skulle skriva om deras relation. I anteckningar från tiden då hon arbetade med biografin skriver Selma Lagerlöf om sin osäkerhet inför hur anhöriga skulle uppfatta det om hon skrev som det var. Först år 1944 avkriminaliserades homosexualitet i Sverige.
Reflektionsfrågor utifrån texten
- Selma Lagerlöf uttryckte sin kärlek till Sofie Elkan och Valborg Olander i privata brev till dem. Vilka av dåtidens lagar och normer i samhället begränsade Selma Lagerlöf från att ge uttryck för sin kärlek öppet?
- Selma Lagerlöf hade vissa förväntningar på sig, på grund av att hon var kvinna och kom från en rik familj. Hur tror du att det påverkade Selma Lagerlöfs möjligheter att få leva som hon ville?
- På sina resor i Europa fick Selma Lagerlöf möjligheten att träffa människor hon kunde känna igen sig i och känna gemenskap med. Dessa möten inspirerade Selma Lagerlöf och stärkte henne i sin syn på kärlek och relationer (till Sofie Elkan och Valborg Olander). Vad finns det för olika sätt idag att hitta inspiration och stärkande förebilder? Hur viktigt tycker du/ni det är att hitta andra som ni kan känna gemenskap med? Utveckla era funderingar.
Sant eller falskt
Testa om du minns vad du läste om personen och lär dig merSelma Lagerlöf fick gå i skolan med sina bröder
Selma Lagerlöf uttryckte sin kärlek till två kvinnor
Selma Lagerlöf blev första kvinna att få Nobelpriset i litteratur
Om normer och makt 1909
Selma Lagerlöf får Nobelpriset i litteratur 1909År 1909 blev författaren Selma Lagerlöf den första kvinnan som fick Nobelpriset i litteratur. De böcker hon hade skrivit och blivit känd för var bland annat Gösta Berlings Saga, Jerusalem och Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige.
Selma Lagerlöf hade varit påtalad för Nobelpriset i litteratur flera gånger tidigare, men blivit ifrågasatt av manliga litteraturkritiker och personer inom Nobelkommittén. 1909 blev motståndarna inom Nobelkommittén nedröstade. Att Selma Lagerlöf fick Nobelpriset var en stor och viktig händelse för kvinnorörelsen, som då fortfarande kämpade för att kvinnor skulle få rösträtt. Selma Lagerlöf blev en förebild för många. När hon hade fått Nobelpriset hölls en stor fest för henne på Grand Hotel Royal i Stockholm. 1 200 kvinnor kom på festen för att fira.
På den tid då Selma Lagerlöf levde förväntades kvinnor hålla sig i den privata sfären, det vill säga i hemmet och familjen. De flesta universitet och högskolor var bara till för män. Kvinnor hade inte heller rösträtt före 1921 och kunde inte väljas som politiker. Från och med mitten av 1800-talet kämpade kvinnor över hela Europa för att få rösträtt. I England och USA fanns vissa det kvinnogrupper som använde sig av militanta metoder, till exempel att vägra betala skatt så länge de inte fick rösta, eller att förstöra offentliga byggnader. Den svenska rösträttsrörelsen tog avstånd från sådana metoder. 1903 bildades Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Eftersom kvinnor inte var tillåtna i riksdagen var de tvungna att organisera sig på andra sätt, till exempel genom föreningar. De var också beroende av att samarbeta med män, eftersom det bara var män som kunde rösta igenom ett beslut som gav kvinnor rösträtt. Föreningen genomförde bara en demonstration, 1918, där de hade plakat med bilder på tre personer som inte hade rösträtt. Den ena bilden föreställde Selma Lagerlöf, de två andra en manlig fånge och en manlig mentalpatient.
Selma Lagerlöf bröt mot de förväntningar hon hade på sig som kvinna och blev en offentlig person, både genom sitt författarskap och genom politisk kamp för kvinnors rösträtt, för fred och för flyktingar. Bland annat hjälpte Selma Lagerlöf poeten Nelly Sachs och hennes mamma att fly nazisterna och komma till Sverige 1940. 20 år senare blev även Nelly Sachs nobelpristagare i litteratur.
Det hade troligen varit mycket svårt för Selma Lagerlöf att leva öppet i kärleksrelationer med två kvinnor, med tanke på hur lagar och normer kring kärlek och relationer såg ut i början av 1900-talet. Från 1864 fram till 1944 var homosexuella handlingar kriminella enligt svensk lag. I lagtexten kallades samkönad sexualitet för ”otukt” och beskrevs som något som var ”emot naturen”.
Hvarje gång du är här, försöker jag verkligen kyssa dig, så att jag kunde vara nöjd för ett par dagar, men jag längtar efter dig redan innan du är utom porten.
Så skrev Selma Lagerlöf till Valborg Olander i början av deras förhållande. I ett senare brev till henne 1906 skrev Selma Lagerlöf att hon behövde Valborg Olander som en ”riktig författarhustru”. Det hade förstås varit omöjligt för Valborg Olander att bli Selma Lagerlöfs hustru enligt lag. Att gifta sig på samma sätt som heterosexuella hade de kunnat göra först drygt 100 år senare, år 2009.
Fördjupning om normer och makt
Trots att homosexuella handlingar var förbjudet enligt lag fanns viss acceptans för romantisk vänskap och kärlek mellan kvinnor under 1800-talet och runt sekelskiftet. Det var vanligt att vänner uttryckte romantisk kärlek till varandra, på ett sätt som idag kanske främst förväntas finnas inom traditionella parrelationer. En orsak till att detta inte sågs som otukt var att romantik inte sågs som automatiskt kopplat till sexualitet. Lagen som förbjöd otukt användes också främst på män som älskade eller hade sex med andra män. Detta berodde troligen på att kvinnor på den här tiden inte ansågs vara sexuella varelser på samma sätt som män. Eftersom kvinnors sexualitet förminskades sågs den inte som ett lika stort hot mot heteronormen.
Attityden mot kvinnor som älskade kvinnor blev hårdare i början av 1900-talet. En anledning till det var att vetenskapens syn på homosexualitet ändrades. I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet publicerades ny forskning inom sexologi och psykoanalys. De tyska läkarna och sexologerna Richard von Krafft-Ebing och Havelock Ellis hävdade att homosexualitet var en medfödd defekt och hade biologiska orsaker. Psykoanalytikerna däremot såg homosexualitet som ett fel i en persons psykologiska utveckling. En del av psykoanalytikerna ansåg också att homosexualitet kunde botas och detta synsätt fick allt större genomslagskraft under 20- och 30-talen. Den nya vetenskapen påverkade både allmänhetens syn och kvinnors syn på sig själva. På 30-talet vet vi till exempel att det fanns kvinnor i Sverige som själva sökte sig till psykoterapi på grund av sina begär till andra kvinnor.
År 1990 blev en stor del av alla de brev som Selma Lagerlöf skickade till Sophie Elkan och Valborg Olander tillgängliga för allmänheten. Selma Lagerlöf skriver visserligen i sitt brev till Sophie Elkan att hon inte anser att hennes känslor för Sophie Elkan är fula, men vad vi vet pratar hon heller aldrig öppet om samkönad kärlek. Inte heller i Selma Lagerlöfs romaner och noveller finns något skrivet om kärlek mellan två personer av samma kön. Istället handlar de om kärlek som bryter mot andra normer. I Dunungen förälskar sig bagarflickan Ann-Marie i Teodor, trots att hon redan är förlovad med Teodors brorson. I Bortbytingen tar en mamma hand om en trollunge och älskar det som sitt eget barn, trots att hennes man försöker döda ungen och sedan lämnar henne. Förbjuden kärlek var ett återkommande tema i Selma Lagerlöfs skrivande.
Normbrytande författare i andra länder
Vilka konsekvenser det hade fått om Selma Lagerlöf hade skrivit om kärlek mellan två kvinnor vet vi förstås inte säkert. Däremot så kan vi titta på hur det gick för andra författare under samma tid. I Storbritannien dömdes författaren Oscar Wilde för sin kärlek till en annan man år 1895. Oscar Wilde var känd för sina pjäser, noveller och sin poesi redan under sin livstid. När fadern till en av Oscar Wildes älskare förde fram bevis på hans sexualitet fick det stor uppmärksamhet. Hans vänner uppmanade honom att fly landet, men han stannade kvar. Under rättegången lyfte åklagaren fram en av hans dikter som ett av bevisen för den olagliga kärleken. Dikten hette ”Kärleken som inte vågar uttala sitt namn” (The love that dare not speak its name). Oscar Wilde svarade då med ett tal om hur kärlek mellan män har funnits sedan antikens Grekland men missförståtts och förlöjligats av samhället. Oscar Wilde sattes i fängelse och dog ett par år senare.
Ett annat exempel är författaren Radclyffe Hall, som 1928 försökte publicera Ensamhetens brunn (The well of loneliness). Den handlade om en könsöverskridande person som älskade en kvinna, men Radclyffe Hall åtalades för obscenitet. Boken förbjöds i Storbritannien, men gavs ut i USA några år senare. Den översattes och gavs ut på svenska redan 1932 och kom att betyda mycket för svenska normbrytare.
Under 20-talet i USA växte det fram en nydanande kulturrörelse som kallades för The Harlem Rennaissance. De kreativa kretsarna av författare, intellektuella, musiker och konstnärer som samlades i området Harlem i New York blev en kreativ motkraft till de rasistiska lagar och strukturer som i allra högsta grad levde vidare i USA långt efter slaveriets avskaffande. I kretsarna fanns författare som Langston Hughes och Richard Bruce Nugent, som skrev böcker som innehöll kärlek mellan personer av samma kön. De skrev också om rasism och ville bidra till den blomstrande afroamerikanska kulturen. Sångerskor som Gertrude ”Ma” Rainey och Bessie Smith skrev och uppträdde också med låtar som handlade om samkönade relationer.
Författarna motarbetades på grund av sin hudfärg och använde ofta andra ord i sina texter om samkönad kärlek, så att det inte skulle vara helt tydligt vad det handlade om. Mer tydlig var James Baldwins bok som heter Giovannis Rum, som gavs ut tre decennier senare, 1954. Boken handlar om en erotisk relation mellan två män och var banbrytande eftersom den nådde en stor publik. Baldwin skrev flera böcker som innehöll kritik mot det amerikanska och europeiska samhällets rasism, klasskillnader och förtryck mot homosexuella och bisexuella.
I Sverige utkom Mathilda Roos novell ”Den första kärleken” i samlingen Berättelser och skizzer 1884. Det var troligen den första texten om kärlek mellan två kvinnor, men den fick inte särskilt stor uppmärksamhet, varken positiv eller negativ.
Straffbar sexualitet
Den uppmärksamhet som homosexualitet fick i Sverige kring sekelskiftet handlade istället om brott och straff. I Sverige levde under samma tid som Selma Lagerlöf kulturarbetaren och skriftställaren Nils Santesson. Han dömdes 1907 till tio månaders straffarbete för homosexualitet. "Sedlighetsmålet" som det kallades fick stor medial uppmärksamhet och gjorde begreppet "homosexualitet" känt för fler i Sverige. I och med detta fall publicerades en debattartikel i Dagens nyheter om att homosexuella handlingar borde avkriminaliseras. Det var första gången denna tanke uttrycktes i skrift.
Bara det att vara författare och samtidigt kvinna var svårt under den här tiden. Kritiken mot författande kvinnor generellt var många gånger hård. August Strindberg, som levde under samma tid som Selma Lagerlöf, angrep till exempel henne flera gånger. Han tyckte att kvinnor som hon, som verkade i offentligheten, skrev böcker och hade åsikter, var onormala och inte var riktiga kvinnor. Selma Lagerlöf tillbakavisade kritiken och menade att de manliga litteraturkritikerna inte förstod henne.
100 år senare framställs Selma Lagerlöf på ett självklart sätt som en av Sveriges största författare. Men än idag är det inte i alla sammanhang självklart att hennes kärlek till både Valborg Olander och Sophie Elkan ses som en relevant del av hennes livsberättelse.
Texten är faktagranskad 2015-10-01 av Jens Rydström, professor i genusvetenskap och docent historia som forskar och undervisar vid Centrum för genusvetenskap, Lunds Universitet.
Källor
Del 1 - Selma Lagerlöf får Nobelpriset i litteratur
Edström, Vivi (1991) Selma Lagerlöf. Stockholm: Natur och kultur
Rönnbäck, Josefin (2005) ’Rösträttskampen - ett triangeldrama mellan kvinnor, män och staten’ ub.gu.se hämtad 20150525
Stenberg, Lisbeth (2008) ’Selma Lagerlöfs sista texter: Fragment till en biografi över Sophie Elkan’, i: Lambda Nordica 2008:3
Toijer-Nilsson, Ying (1997) ’Den nya vännen’, i: Red. Vivi Edström, Karl Erik Lagerlöf, Maria Mikolajeva & Ulla Torpe (1997) Selma Lagerlöf och kärleken. Hedemora: Gidlund
Del 3 och 4 - Om normer och makt
Edström, Vivi (1991) Selma Lagerlöf. Stockholm: Natur och kultur
Eman, Greger (1999) ’1907: Det homosexuella genombrottet’, i: Sympatiens hemlighetsfulla makt: Stockholms homosexuella 1860-1960. Red. Göran Söderström. Stockholm: Stockholmia förlag.
Faderman, Lilian (1981) Surpassing the love of men: romantic friendship and love between women fron Renaissance to present. New York
Holm, Birgitta (1996) Kvinnliga kontaktnät och kommunikationsformer 1890-1910. Uppsala
Hirdman, Yvonne (2001) Genus: Om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber
Lång, Helmer (1984). De litterära Nobelprisen 1901-1983. Höganäs: Bra böcker
Munck, Kerstin (2008) 'Selma Lagerlöf - en lesbisk författare?' I: Lambda Nordica 2008:3
Nelson, Emmanuel S. (2002) ’African-American literature, gay male’. I Red. Summers, Claude J. (red.) (2002) The Gay and Lesbian Literary Heritage: A Reader’s Companion to the Writers ans Their Works, from Aniquity to the Present. New York, London: Routledge
Rönnbäck, Josefin (2005) ’Rösträttskampen - ett triangeldrama mellan kvinnor, män och staten’ ub.gu.se hämtad 20150525
Silverstolpe, Fredrik (1982) ”Om kärlekens mångfald och Forels medvetna enfald”. i: Red. Johan Hansson (1982) Homosexuella och omvärlden. Stockholm: Liber Förlag
Stenberg, Lisbeth (2008) 'Selma Lagerlöfs sista texter: Fragment till en biografi över Sophie Elkan' I: Lambda Nordica 2008:3
Summers, Claude J. (2002) ’Wilde, Oscar (1854-1900)’. I: Red Claude J. Summers (2002) The Gay and Lesbian Literary Heritage: A Reader’s Companion to the Writers ans Their Works, from Aniquity to the Present. New York, London: Routledge
Toijer-Nilsson, Ying (1997) ’Den nya vännen’, i: Red. Vivi Edström, Karl Erik Lagerlöf, Maria Mikolajeva & Ulla Torpe (1997) Selma Lagerlöf och kärleken. Hedemora: Gidlund
Övningar & praktisk info
Till denna personberättelse passar följande övningar bra:
Papperskorgen
Syfte
Att bli medveten om att det finns olika hinder för olika människor i livet. Vissa kan ha det lättare och slipper kämpa för att nå dit de vill, medan andra måste kämpa mycket eller aldrig får förutsättningar eller möjlighet att nå dit de vill. Det handlar bland annat om makt, diskriminering, handlingsutrymme, (o)rättvisa, privilegier och normer. Det handlar även om att synliggöra strukturer och hur de påverkar individer.
Gör så här
- Låt deltagarna sitta ner. Det är bra om de sitter i rader (klassisk klassrumssittning).
- Be alla deltagare att skrynkla ihop tre papper (använd gärna papper som ska till återvinningen).
- Ställ fram en papperskorg vid främre raden.
- Be några deltagare i mitten att stå upp och alla de andra att sitta ned.
- Säg att alla snart ska få kasta sina pappersbollar. De som träffar papperskorgen kommer att få en bra framtid med jobb, pengar och makt.
- Be sedan alla deltagare att kasta sina skrynklade papper i papperskorgen från den plats de är på.
Det här kommer upplevas som orättvist av deltagarna. ”Varför får vissa vara närmare papperskorgen? Varför får några stå upp? De är ju i vägen för mig när jag ska kasta.” Dessa kommentarer brukar komma fram i och med övningen.
Samtal om orättvisor, förutsättningar och strukturer
- Samtala med deltagarna om att övningen är orättvis. Att det förstås är mycket lättare för de som sitter nära eller de som står upp att träffa papperskorgen.
- Ta också upp att bara för några sitter nära betyder det inte att de träffar papperskorgen, och att bara för att några sitter längre bak betyder det inte att alla där bak missar papperskorgen.
- Det handlar om olika förutsättningar och strukturer som gör att fler som är långt fram träffar än de som är långt bak. Men på individnivå behöver inte orättvisan märkas, det kan finnas en person långt bak som träffar och någon långt fram som missar.
- Visa därför på vikten av att kunna se strukturer. Det är exempelvis viktigt att kunna se hur diskriminering samverkar och påverkar förutsättningar och möjligheter.
- Samtala också med deltagarna om vad det är som kan göra att människor befinner sig längst fram. Vilka grupper av människor är det som oftast slipper hinder i livet? Vad är det som gör att vissa grupper av människor inte har samma hinder i livet som andra?
- Låt deltagarna skriva ned olika hinder som de tror eller vet finns i deras närmiljö.
OBS! fastna inte för länge i diskussion kring hinder, då det kan riskera att bli förenklade diskussioner som istället leder till cementering av föreställningar om individen utifrån kategorier.
Utanför lådan
Syfte
Att kunna resonera kring normer och att stödja varandra i våra olikheter samt ge eleverna större handlingsutrymme för att våga vara sig själv.
Gör så här
- Titta på filmen Syrrans favoritlåt, från materialet Machofabriken.
- Samtala om normer och deras begränsningar
- Vad händer när någon går utanför lådan?
- Hur vi kan hjälpa varandra att våga gå utanför lådan?
Om du arbetar med personberättelserna i materialet kan du också koppla frågor till avsnitt i materialet:
- Vilka lådor var för snäva eller inskränkande för personen?
- Vilket stöd fick eller tog personen för att bryta mot inskränkande normer?
Hur ser det ut hos oss? En granskning av läromedel
Syfte
- Att eleverna får granska sina läromedel utifrån ett normkritiskt perspektiv.
- Att eleverna övar sig på att granska, analysera och ifrågasätta normer och attityder i sina läromedel.
Gör så här
- Dela upp eleverna i grupper.
- Varje grupp får ett eller flera läromedel att granska beroende på omfattningen av materialet.
- Efter granskningen sammanställer varje grupp sina granskningar skriftligt, gärna med både siffror och resonerande analys. Ta gärna ett foto av exemplet.
- Grupperna kan med fördel göra korta redovisningar om sina resultat inför klassen.
Förslag på läromedel att granska
Läromedel om historia
- Granska vilka som nämns i läromedlet. Finns det en mångfald av personer med olika bakgrunder och upplevelser som nämns? Räkna exempelvis hur många män respektive kvinnor som står med. Tänk gärna på alla diskrimineringsgrunder.
- Granska vilka som syns i läromedlets bilder. Finns det en mångfald av personer med olika bakgrunder och upplevelser som syns? I vilka sammanhang och roller visas personerna? Granska gärna utifrån flera eller alla diskrimineringsgrunder.
Läromedel om svenska
- Granska vilka som nämns i läromedlet. Finns det en mångfald av personer med olika bakgrunder och upplevelser som nämns eller är det mest personer som följer normen? Räkna exempelvis hur många män respektive kvinnor som står med. Ta gärna med alla diskrimineringsgrunder.
- Granska vilka författare ni får läsa. Är det mest kvinnor eller män? Varifrån kommer de flesta författarna? Vilka sexualiteter beskrivs mest i böckerna? Vad handlar böckerna om, finns det en mångfald av personer med olika bakgrunder och upplevelser och öden i urvalet av böcker?
Läromedel i biologi, naturkunskap eller liknande
- Granska hur läromedlet tar upp olika sexualiteter. Tas olika sexualiteter upp som något självklart, eller är framställs vissa sexualiteter som annorlunda eller som problem? Vad säger urvalet och tilltalet i texterna som behandlar graviditet och sexuellt överförbara infektioner om rådande normer? Vilka nackdelar finns det med upplägget?
- Granska hur läromedlet beskriver funktionalitet eller olika funktionsvariationer? Vilka normer framkommer utifrån urval och tilltal i texterna? Vilka nackdelar finns det med upplägget?
Läromedel om sex och samlevnad
- Granska hur läromedlet tar upp olika sexualiteter. Tas det upp som något självklart, eller är det så att vissa sexualiteter tas upp som annorlunda eller som problem? Står det lika mycket om alla olika sexualiteter? Vad säger urvalet och tilltalet i texterna som behandlar graviditet och sexuellt överförbara infektioner om rådande normer? Vilka nackdelar finns det med upplägget?
- Granska vilka som syns i läromedlets bilder. Finns det en mångfald av personer med olika bakgrunder och upplevelser som syns, eller framkommer det en norm utifrån de som representeras? Tänk på alla diskrimineringsgrunder.
- Jämför eventuellt med tidigare material för att se om det skett en utveckling och i så fall vilken.
Läromedel om matematik
- Granska vilka som nämns i läromedlet, både i bokens matematikuppgifter och faktatexter. Finns det en mångfald av personer med olika bakgrunder och upplevelser som nämns eller är det mest personer som följer normen? Tänk på alla diskrimineringsgrunder.
- Granska vilka som syns i läromedlets bilder. Finns det en mångfald av personer med olika bakgrunder och upplevelser som syns eller är det mest personer som följer normen? Tänk på alla diskrimineringsgrunder.
Läromedel om samhällskunskap
- Granska vilka som nämns i läromedlet. Finns det en mångfald av personer med olika bakgrunder och upplevelser representerade? Vilka gruppers rättigheter tas upp i materialet? Tänk på alla diskrimineringsgrunder.
- Granska vilka som syns i läromedlets bilder. Finns det en mångfald av personer med olika bakgrunder och upplevelser som syns? Tänk på alla diskrimineringsgrunder.
