Lärarhandledning

"Vad tycker ni?" Elever är vana att få diskutera och vädra sina åsikter i skolan. Förmågan att kunna reflektera, värdera och argumentera är viktig. När det gäller frågor om normer och rättigheter så är det inte en åsiktsfråga. Det finns lagar och styrdokument som tydligt anger att vi ska arbeta för att upprätthålla mänskliga rättigheter. Forskning och statistik visar att det finns diskriminering, trakasserier, hatbrott och ojämlikhet (se DO, MUCF, BRÅ, Skolverket, mfl.). Det är med andra ord något vi vet. I det här undervisningsmaterialet ges eleverna många tillfällen att reflektera, analysera, värdera och samtala. Däremot bör de inte erbjudas tillfälle att argumentera för inskränkningar av sådant som är fastställt i grundlag, diskrimineringslagstiftning och skollag. Det får inte ges utrymme till kränkande åsikter om olika människor och grupper. Det är i så fall ett ifrågasättande av de demokratiska principerna.

Tidigare år har det exempelvis hänt att lärare låtit elever öva argumentation genom att diskutera om homosexuella skulle få adoptera eller inte (även långt efter att detta lagstadgats år 2003).

Det finns många problem med detta exempel. Till exempel att:

• Läraren då ber elever ifrågasätta en sedan lång tid antagen rättighet som dessutom är specifik till en grupp (homosexuella) vars skydd mot diskriminering också är lagstadgat
• Läraren pekar ut homosexuella relationer som något som andra ska ha rätt att tycka till om. Jämför om läraren skulle låta elever diskutera om blonda människor ska få adoptera barn eller inte.
• Läraren då utgår från att alla elever i klassen är heterosexuella och ska diskutera om ”de andra homosexuella” som alltså inte antas finnas i klassrummet.
• Läraren inbjuder till en diskussion som låter kränkningar få uttryckas fritt i klassrummet.

Tips! Istället kan ni diskutera vilka egenskaper en bra förälder behöver. Samt att i många olika tillfällen synliggöra att familjer ser ut på många olika sätt. En familj kan se ut på oändligt många sätt, det kan vara två mammor, två pappor, en mamma, en mamma och en pappa och så vidare.

När en tar upp viktiga frågor som rör minoriteter och normbrytare finns det en risk att peka ut vissa grupper. Det kan handla om hbtq-frågor som sexualitet och könsöverskridande identitet eller andra frågor som etnicitet, religion, funktionalitet, ekonomisk- och kulturell status. Om betoningen läggs enbart på att berätta ”om” grupper eller personer som bryter mot normen förstärks maktskillnaderna mellan de som tillhör normen och de som inte gör det.

Om läraren exempelvis ber elever att ”rita en normbrytare” så hamnar fokus lätt på stereotypa beskrivningar av utseende och personlighetsdrag. Detta blir ofta en nidbild och har snarare en kränkande effekt på elever eller människor som ser ut så istället för att stärka dem, även om efterföljande diskussion betonar att dessa föreställningar är felaktiga.

Tips! Istället kan uppgiften vara att rita hur normen ser ut och diskutera med eleverna om de känner någon som lever upp till idealbilderna, för att därefter visa hur orealistiska de är och att de innehåller motsägelsefulla egenskaper. Övningen ”Normer i media” kan också användas för att synliggöra olika normer och kan varieras genom valet av sökord för bildsökningarna.

”Det är ju upp till dig.”

Det är lätt hänt att ojämlikhet bortförklaras som individuella val, med kommentarer som ”den har själv valt att…” Ett exempel kan vara att ”i just vårt fall är det bättre att kvinnan tar ut det mesta av föräldraledigheten och mannen endast en månad” eller ”hon vill vara med de som är lika henne själv, det är upp till henne om hon har vänner här eller inte”.

Det är viktigt att se att individen inte är opåverkad av de strukturella mönster och normer som skapar ojämlikhet. Det är också viktigt att som lärare och vuxen ta sitt ansvar för att skolan ska vara jämlik och inte överlämna ansvaret till eleverna med förklaringen att allt är egna val. Då reduceras ojämlikhet till att handla om individuella val och indirekt till individuella tillkortakommanden.

Tips! För att få in ett strukturellt perspektiv i diskussioner och individens val kan läraren använda statistik eller visa på tydliga tendenser för att synliggöra och ifrågasätta normer och dess inverkan på individens val.

”Idag ska vi ta upp den här minoriteten…”

För att lyfta fram de som vanligtvis inte lyfts fram händer det att skolor och lärare har speciella teman, dagar eller kvällar där just en grupp lyfts fram inför alla närvarande. Problemet är att det kan förstärka skillnader och känslan av att vara avvikande.

”Idag ska vi ta upp den här minoriteten…”

För att lyfta fram de som vanligtvis inte lyfts fram händer det att skolor och lärare har speciella teman, dagar eller kvällar där just en grupp lyfts fram inför alla närvarande. Problemet är att det kan förstärka skillnader och känslan av att vara avvikande.

Om du tar upp en viss kultur/religion eller sexualitet en gång som ett extra tema i undervisningen kan detta stärka känslan av att det är något avvikande och i värsta fall ”konstigt” som tas upp en gång, men att den ”riktiga” och viktiga undervisningen och kunskapen egentligen handlar om annat.

Tips! Inkludera olikheter i undervisningen på ett självklart och återkommande sätt i de exempel du tar upp, när du väljer material och arbetssätt. Det handlar om att inkludera istället för att addera.

Det finns många som relativiserar människors upplevelser och erfarenheter. Det finns förstås oftast något exempel på någon eller några som haft det värre, men det tar inte bort upplevelsen från den som också är utsatt. Det är viktigt att ta upplevelser och erfarenheter på allvar och inte råka relativisera dem och därmed förminska dem.

Tips! Stoppa när elever relativiserar eller förminskar. Hänvisa till lagstiftningen som är tydlig med att skolan ska arbeta för att främja jämlikhet för alla.

”Du är ju från Chile, vad tycker chilenare…?"

Det är givetvis absurt att tänka sig att en elev eller någon annan ska kunna representera alla andra inom en viss grupp, nationalitet, kultur, sexualitet osv. Tyvärr är det fortfarande vanligt att enskilda personer blir utpekade som representanter och att exempelvis lärare ber en elev att berätta om hur det egentligen är att vara muslim. Det är bara normbrytarna och minoriteterna som får de här frågorna. Det är inte så vanligt att fråga om hur det egentligen är att vara heterosexuell eller ”svensk”.

Om elever på egen hand vill få sin erfarenhet hörd eller sedd så är det en annan fråga, då är det viktigt att bejaka de egna levda erfarenheterna och att inte förminska dennes behov av att tillhöra eller definiera sig själv. Om en elev exempelvis vill använda pronomenet hen så ska det respekteras. Kommentarer som att ”nämen inte ska vi väl kalla dig för hen, när du ju är en tjej” osynliggör hens behov av att bli omnämnd med pronomen hen.

Tips! Låt eleverna vara individer med sina egna erfarenheter, de ska inte behöva stå till svars för alla andra som kan ha vissa likheter med dem. Elever som vill markera identitet och tillhörighet söker bekräftelse för det.

”Det är ju politiskt, det kan vi inte ta upp med eleverna.”

Det går inte att undvika saker som exempelvis värdegrunden för att det kan uppfattas politiskt. Eftersom alla lärare är ålagda att följa läroplanen och skollagen måste alla lärare arbeta utifrån värdegrundsuppdraget. Det spelar ingen roll om det finns elever, föräldrar, personal eller politiska partier som tycker att det är för politiskt eller t.o.m. fel. Alla skolor ska enligt lagen arbeta främjande för jämlikhet och Skolverket rekommenderar att använda normkritisk pedagogik som ett verktyg för att uppnå detta.

Tips! Om du får klagomål angående ett värdegrundsarbete som främjar alla människors lika värde och rättigheter så hänvisa till lagstiftningen. Arbeta med ett normkritiskt perspektiv och låt det genomsyra undervisningen.

”Men det är väl inte rättvist om inte alla får samma mat?”

Likabehandling är egentligen ett konstigt uttryck om en ser till ordets uppbyggnad. Det handlar förstås inte om att alla ska behandlas likadant, utan om att ge alla lika möjligheter, förutsättningar, rättigheter och skyldigheter. Alla elever kan exempelvis inte äta samma mat (t.ex. av allergiska, religiösa eller kulturella skäl).

Tips! Tänk på att det finns massor av skäl till att låta olikheter komma fram och inkluderas. Alla är inte likadana och har inte samma behov eller förutsättningar. Skolan ska möta de olikheterna så att den verkligen lever upp till att vara en skola som är öppen och välkomnande för alla.

”Jag är rädd att säga eller göra fel.”

Det är viktigt att våga ta upp saker även om du själv kanske inte har så goda kunskaper kring ämnet. När det handlar om frågor kring normer och värdegrund så kan det göra stor skillnad för elever som upplever ett utanförskap om en lärare tar upp det på ett ödmjukt och välvilligt sätt.

Om du har möjlighet att vara öppen med dina egna brister eller privilegier så kan det också lyftas som exempel för att visa på normen, vad lärare fått lära sig på universitet eller högskola, och på vikten av att ibland ifrågasätta urvalet i den egna undervisningen. Det går förstås att utforska kunskap tillsammans med elever.

Att visa på egna kunskapsluckor kan öppna upp för fler att bli intresserade. Vi behöver avdramatisera arbetet med normkritik. Jämför till exempel med historia. Du kanske själv inte kan allt som någonsin har hänt i historien, men då är det okej att tillsammans med eleverna ta reda på detta. Tänk på samma sätt när ni arbetar med normer. Var ärlig, säg att du inte vet eller berätta hur det var när du växte upp. Tillsammans med eleverna kan du sedan leta efter kunskap. Materialet HBTQ, NORMER & MAKT erbjuder gott om exempel som kan fördjupa förståelse och kunskap kring normer och rättigheter.

Tips! Var ärlig och medge om du har gjort eller sagt något som kan upplevas som kränkande. Be om ursäkt och gör rätt nästa gång. Alla kan göra misstag och vi kan lära oss av dem. Om lärare vågar visa sina misstag och lära sig av dem ökar chansen att eleverna vågar göra likadant.

”Hur ska jag kunna prata om sånt?”

Det är tyvärr vanligt att rädsla stoppar lärare från att ta upp kunskaper om annat än normen och från att ge andra exempel än de normativa. Det kan handla om rädsla för att inte ha tillräckliga kunskaper eller rädsla för att elever eller en själv kan bli utsatt för kränkningar, hot och våld. Det kan även handla om rädsla för att uppfattas som någon som tycker att alla normer är fel och att alla ska vara likadana.

Inom forskningen kring normkritisk pedagogik diskuterar exempelvis Kevin Kumashiro fyra olika infallsvinklar för att undervisa om ”olikhet”. De hänger ihop och det är därför viktigt att få med alla infallsvinklar för att inte stanna vid bara en aspekt: ”undervisning för de andra”, ”undervisning om de andra”, ”undervisning som är kritisk till priviligiering och andrafiering” samt ”undervisning som ändrar studenter och samhället” (Kumashiro, 2002, 31-71).

Tips! Våga ta upp frågor kring normer, privilegier och makt. Att göra misstag kan leda till utveckling om vi är öppna för att analysera vad som hände. Det viktigaste är att försöka erbjuda fler möjligheter till fler personer att vara den de vill vara. Syftet är inte att ta bort eller förbjuda det som följer normen, utan att ifrågasätta sådant som inskränker folks rättigheter och möjligheter.

”Alla kan ju ha på sig byxor, men killar kan ju inte ha klänning.”

Många lärare menar att de inte har något problem med ojämställdhet för att tjejerna i deras klasser är tuffa och bra på att ta plats. Jämställdhet ses av många som en kvinnofråga och historiskt har det främst drivits av kvinnor då det handlade om att kvinnor skulle få samma rättigheter som män i samhället.

Ser vi tillbaka på utvecklingen i Sverige så är det framförallt den kvinnliga genusramen som har förändrats. Kvinnor har börjat förvärvsarbeta, bära byxor, fått formell tillgång till alla yrken m.m. När det gäller den manliga genusramen så har den inte förändrats lika mycket. Att det finns ett större motstånd mot att killar och män går utanför genusramen hänger ihop med att hetero- och cisnormer inte ifrågasätts.

Heteronormen medför att alla antas vara heterosexuella och att det anses som det naturliga sättet att leva. Cisnormen medför att alla antas ha ett definierat kön som de fötts med, är bekväma med och inte vill ändra på. Heteronormen leder till att män som går utanför genusramen förlorar i status och antas vara homosexuella. Det är vanligt att genus och sexualitet blandas ihop.

Om normerna inte synliggörs och ifrågasätts är det svårt att skapa jämställdhet och att förändra genusramarna. Detta gör att förändringsarbetet lätt inriktas på att förändra ”tjejers” genusram eftersom det anses enklare och mindre farligt. Den egentliga problematiken med ojämställd maktfördelning angrips sällan.

Tips! Synliggör och prata om heteronormen och cisnormen med eleverna. Ifrågasätt heteronormen genom att ta exempel i undervisningen där kärlek, familjer och vänskapsrelationer ser ut på många olika sätt. Ett sätt att vara inkluderande är att alltid använda orden partner och förälder, istället för könsbestämma dem. Att använda könsneutrala ord öppnar för fler möjligheter. Anta inte heller att alla är bekväma med att passa in på ”han eller hon”, fråga istället om vilket pronomen de vill använda.

”Jävla bög!”

Om någon blir kränkt och den dessutom ser att läraren inte reagerar blir den dubbelt kränkt. I en sådan situation är det viktigt att du som lärare alltid stoppar kränkningar som du lägger märke till. Säg exempelvis: ”stopp”, ”nej” eller ”Jag tillåter inte kränkningar, du och jag får prata mer efter lektionen”.

I klassrummet ska lärarens fokus alltid vara att stoppa kränkningen och inte tillåta vidare diskussion som kan fortsätta att kränka. Efter lektionen kan du prata med eleven. Att exempelvis använda någons sexualitet på ett nedlåtande sätt är aldrig okej, oavsett var det sägs. Som lärare måste du även stoppa kränkningar som sker i korridoren och på andra platser. Ofta är det just på dessa platser som kränkningar sker. Även där ska fokus vara på att stoppa kränkningen och prata med den som kränker.

Om en elev kränker dig som lärare genom att säga ”jävla bög” eller liknande är det viktigt att se det som samma struktur och reagera på samma sätt som om det var sagt direkt till en elev. Det är en kränkning både mot läraren och elever och måste stoppas och sedan tas upp med den som kränkte. Det är bra att koppla in berörd mentor, klasslärare eller liknande.

När ordet bög eller flata används negativt signalerar det att det skulle vara något dåligt att vara homosexuell. Om jag upptäcker att jag är en av dem som använder ordet bög som om det vore något negativt, så kan jag sluta med det. Om jag ser att andra människor kallar varandra för ”jävla bög” så måste jag säga ifrån.

Ordet bög görs ibland om till ett adjektiv och kan användas i exempelvis: "vilka bögiga skor du har". Där kan eleverna uppleva att det de säger inte är kränkande eftersom de inte säger att någon är bög. Där är det viktigt att du som lärare också säger stopp och påpekar att sexualiteter, etniciteter eller kulturer inte är adjektiv och inte ska användas så eftersom det förstärker stereotyper och upplevs som kränkande.

Tips! Kom ihåg att arbeta förebyggande. Ta hjälp av ett normkritiskt perspektiv i din undervisning och planering. Använd exempel i din undervisning där olika sexualiteter, könsidentiteter och könsuttryck finns med på ett positivt och självklart sätt. Det kan exempelvis vara i en familj, i olika exempel på yrkesroller, inom kärleksrelationer eller vänskap.

”Men jag är inte historielärare.”

Det här undervisningsmaterialet använder sig av historien för att lyfta fram frågor och kunskap om normer och rättigheter. Det är gjort för alla lärare på högstadiet och gymnasiet oavsett ämne. Hela materialet är anpassat efter läroplanen för högstadiet och gymnasiet. Att använda exempel på hur rättigheter och normer sett ut och förändrats i olika historiska sammanhang kan skapa en större förståelse och medvetenhet om dagens samhälle. Materialet ger elever ökade förutsättningar för att analysera, förstå och samtala om samtiden.

Tips! Använd historien för att visa på att det är möjligt att förändra! Följande frågor kan användas för att diskutera orättvisor:

• Hur ser det ut? (använd statistik och forskning för att synliggöra strukturer)
• Hur kommer det sig? (använd historien för att förklara skeenden och utveckling)
• Hur kan vi förändra? (hitta strategier och goda exempel från historien och låt eleverna ge sina exempel)

Historia, i ämnets syfte finns exempelvis följande:
Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden. […]Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.

[…] Därigenom ska eleverna få olika perspektiv på sina egna och andras identiteter, värderingar och föreställningar.

Exempel på kopplingar till olika delar av det centrala innehållet:
Historia åk.7-9:

Demokratiseringen i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.

Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.

Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Samhällskunskap, i ämnets syfte finns exempelvis följande:
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Exempel på kopplingar till olika delar av det centrala innehållet:
Samhällskunskap åk.7-9:

Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.

Hur normuppfattning och lagstiftningen påverkar varandra.

Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund.

Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Historia, i ämnets syfte finns exempelvis följande:
Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna […]. Eleverna ska därigenom ges möjlighet att utveckla sin förståelse av hur olika tolkningar och perspektiv på det förflutna präglar synen på nutiden och uppfattningar om framtiden.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin historiska bildning och förmåga att använda historia som en referensram för att förstå frågor som har betydelse för nuet och framtiden, […]. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förståelse av olika tiders levnadsvillkor och förklara människors roller i samhällsförändringar. Undervisningen ska bidra till insikt i att varje tids människor ska förstås utifrån sin tids villkor och värderingar. Eleverna ska också få utveckla förståelse av nutiden samt förmåga att orientera sig inför framtiden. Historia används för att både påverka samhällsförändringar och skapa olika identiteter. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia, samt möjlighet att reflektera över kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning.

Exempel på kopplingar till olika delar av det centrala innehållet:
Historia kurs 1b och 1a1:

Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel […] mänskliga rättigheter, jämställdhet.

Olika historiska frågeställningar och förklaringar kring långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel […] olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster. (Står bara i Hi 1b.)

Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.

[…] Betydelsen av historia i formandet av identiteter.

Historia kurs 2:

Tematiska fördjupningar kring historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen, till exempel lokalhistoria, global migration och kulturmöten, olika historiska världsbilder, synen på jämställdhet och människors värde samt resursutnyttjande och människors förhållande till naturen.

Samhällskunskap, i ämnets syfte finns exempelvis följande:
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter.

[…] Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Exempel på kopplingar till olika delar av det centrala innehållet:
Samhällskunskap kurs 1b och 1a1:

De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.

Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.

Samhällskunskap kurs 2b:

Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor.