För skolaKällkritik, historiebruk & rasismElevsida källkritik

En byggnad med putsat fasad och ett torn.

Moskébygget 1995

Protester uppstod när elverk skulle byggas om till moské.

Protester i samband med moskébygge

I Sverige har vi enligt lag religionsfrihet och runt om i landet finns det många olika religiösa byggnader som används av människor med olika tro.

I början av 1990-talet fick Islamiska förbundet i Stockholm frågan om de ville köpa en gammal elstation i den centralt belägna stadsdelen Södermalm. Byggnaden, som var byggd i början av 1900-talet, hade stått tom länge och skulle kunna göras om till en moské. Islamiska förbundet accepterade erbjudandet, men i väntan på att ombyggnationen skulle starta uppstod diskussioner kring det hela.

Den 10 februari 1995 stängde Stockholms stadshus tillfälligt på grund av säkerhetsskäl. Det hade nämligen förekommit hot och protester som hängde ihop med det planerade moskébygget.

Din uppgift är att ta reda på:

1

Varför protesterade människor i samband med moskébygget?

2

Vilka källor är lämpliga för att besvara fråga 1?

Använd de källkritiska kriterierna för att motivera ditt val av källor.

3

Vilka tankar och frågor väcker händelsen hos dig?

?

Tips!

Vid sidan av varje källa finns olika hjälpfunktioner. Använd dessa så blir uppgiften lättare att lösa. Lycka till!

Källor om moskébygget

För att svara på frågorna har du ett urval av källor här nedanför. Sätt nu igång med att utforska och tolka källmaterialet.

Religiösa & politiska organisationer

Föreningar & stiftelser

Artiklar ur tidningar

Fotografier

Om samtiden 1995

Moskén

Muslimer i Sverige har skilda bakgrunder och det finns många olika sätt att vara religiös och leva i enlighet med Islam. Moskén är muslimernas plats för bön, predikan och utbildning. Muslimer, både kvinnor och män, kan utföra bönen enskilt eller tillsammans med andra, i hemmet eller i moskén. På fredagar hålls det alltid en gemensam bön i moskén som leds av en Imam.

Moskéerna kan se olika ut men det finns några gemensamma drag som återfinns i alla moskéer. Moskén har exempelvis en bönehall, dvs. ett rum för bön. En av bönehallens väggar vätter mot Mecka. Utanför moskén finns oftast en eller flera minareter, dvs. torn för böneutrop. Moskéns kupol symboliserar himlavalvet. Varken minaret eller kupol är obligatoriska men ofta vanliga.

Moskén fyller en social funktion och erbjuder information och kulturella aktiviteter. Därför har ofta moskéer bibliotek, kontors- och lektionssalar etc utöver bönehallen.

Om bygglov

Innan ett bygge ska påbörjas, eller användningen av en byggnad ska ändras, måste det först finnas ett bygglov för att genomföra byggnationen. Ansökan om bygglov skickas till kommunens Stadsbyggnadskontor som gör en utredning som tar hänsyn till omgivning, husets historia och berörda grannar. Bygglov regleras av en speciell lag som heter plan- och bygglagen (PBL). I Stockholm heter nämnden som ansvarar för bygglov Byggnadsnämnden och består av folkvalda politiker. Vem som helst får uttala sig och skicka in sina synpunkter kring bygglov.

Ofta bjuder stadsbyggnadskontoret in sakägare, ex. grannar, personer eller företag som berörs av bygglovet för att få in deras åsikter i frågan. Bygglovet kan antingen beviljas eller avslås, dvs. godkänns eller nekas. Detta kan i sin tur överklagas till länsstyrelsen och då görs en ny utredning och därefter tas ett nytt beslut i frågan. Den som överklagar måste på något sätt vara berörd av beslutet. Länsstyrelsens beslut kan i sin tur överklagas till Mark- och miljödomstolen.

Alla handlingar, ex. skrivelser, överklagelser och andra dokument kring bygglov är offentliga handlingar vilket betyder att vem som helst kan få läsa dem.

Källor: Pia Karlsson & Ingvar Svanberg; Moskéer i Sverige: En religionsetnologisk studie av intolerans och administrativ vanmakt. http://www.stockholm.se/ByggBo/Bygglov/ (2017-05-26). Nationalencyklopedin.