2016: Abdullah al-Khateeb

Redan som 17-åring började Abdullah al-Katheeb arbeta med mänskliga rättigheter. Först som ideell medarbetare för fritidsaktiviteter vid SOS-Barnbyar i Damaskus. Han är också en av grundarna av Palestinian League for Human Rights – Syria, ett nätverk som övervakar och dokumenterar palestinska flyktingars situation i Syrien.

Sedan upproret mot diktaturen i Syrien inleddes 2011 har Abdullah al-Khateeb blivit en allt starkare röst för de fredliga protesterna för demokrati och mänskliga rättigheter. Listan över brott mot mänskliga rättigheter i Syrien är lång. Det handlar, förutom dödande och tortyr, om sexuella övergrepp, kidnappningar och tvångsförflyttningar. Alla i konflikten, Assadregimens styrkor, IS och Nusra-fronten anklagas för att ha begått dessa brott.

Det uppskattas av FN att över 400 000 personer har dödats och att minst sex och en halv miljon människor har flytt sina hem.

Abdullah al-Khateeb verkar främst i stadsdelen Yarmuk i Damaskus, där över 200 000 palestinska flyktingar bodde innan den folkliga resningen mot Assad-regimen. Hans arbete sträcker sig över en rad olika områden. Urbant jordbruk för att få fram mat, psykosocialt stöd till barn och ungdomar som drabbats av kriget och utbildning av unga människorättsaktivister i södra Damaskus.

Abdullah al-Khateeb lever under konstant hot och måste hålla sig gömd. Hittills har han klarat sig undan både kidnappningsförsök och skjutattentat riktat mot honom. Hans far har fängslats av Assad-regimen på grund av sonens aktivism.

Abdullah dokumenterar ständigt det som sker runt honom. Dels för det ska fungera som framtida vittnesmål men även som ett sätt att uthärda den fruktansvärda situationen.

Hur startade ditt engagemang för mänskliga rättigheter?

– Det var ingen särskild händelse som låg till grund för mitt engagemang, snarare en rad händelser som jag bevittnat i Mellanöstern och Nordafrika. Framför allt är det kvinnor och barn som drabbas av de systematiska kränkningarna.

Vad tänker du om Per Anger-priset?

– Jag tror att priset kommer att ha en mycket positiv inverkan på mina ytterst utmattade och energitömda kollegors engagemang. Personligen hoppas jag verkligen att priset, med den internationella exponering det ger mig, också kommer att minska risken för att min far mördas i syriska regimens fängelse.

Var får du din styrka och drivkraft från?

– Det finns många källor som inspirerar mig i min beslutsamhet och ger hopp. Glädjen när jag ser barn delta i sommarklubben och får möjlighet att vistas i barnvänliga/säkra områden.

I Södra Damaskus försöker Abdullahs mamma och yngre bror att överleva belägringen.

Har du någonsin tänkt på att ge upp?

– Jag kan inte förneka att frestelsen att ge upp, drabbat mig flera gånger. Dessa tankar är alltid närvarande, särskilt de gånger då gruppmedlemmar och vänner har dödats.

Hur ska villkoren för de mänskliga rättigheterna i Syrien bli bättre i framtiden?

– Jag anser att högsta prioritet är att åtala krigsförbrytare och de som begått brott mot mänskligheten i en internationell domstol. Förutom att öka stödet till människorättsgrupper och människorättsförsvarare är det viktigt att fortsätta att bjuda in aktivister till internationella sammankomster, där de i anföranden kan leverera förstahandsvittnesmål om vad detta krig gör med dem!

Hur tror du att dina och dina kollegors situation kommer att se ut om fem till tio år?

– I början av revolutionen hade vi en hel del hopp och drömmar. De förluster som syrierna måste uthärda är bortom förståelse för vem som helst. Mina personliga förluster kommer att förändra mitt liv för alltid, men den här verkligheten kommer också stärka mig att fortsätta göra det jag gör. Jag tror verkligen att ett liv som inte levs efter principerna om rättvisa och rättigheter, inte är värt att leva.