2021: S'bu Innocent Zikode

Sibusiso (S'bu) Innocent Zikode är född 1975 i Estcourt, Sydafrika. Han växte upp med en ensamstående mamma. År 1997 började han läsa juridik men hade inte råd att fortsätta med studierna. Zikode gick med i ANC, men lämnade kort därefter. Idag är han ordförande för rörelsen Abahlali baseMjondolo som lobbar för att vräkningar och hemlöshet ska upphöra.

Sibusiso (S'bu) Innocent Zikode arbetar för de fattigas rättigheter i Sydafrika. Ett av världens mest ojämlika länder. Han kämpar för rätten till hem och mark för samhällets mest marginaliserade medborgare. Han pekar på de svåra villkor som råder för de som bor i skjul i kåkstädernas fattigaste områden*.

S’bu Zikode leder de fattigas kamp genom rörelsen Abahlali baseMjondolo, som han var medgrundare till för 15 år sedan. Idag har rörelsen 82 000 medlemmar. Tillsammans sätter de ljuset på korruption, maktstrukturer och våld mot de som bor i kåkstädernas slumområden, bland annat genom att driva rättsprocesser och nå ut medialt. För kampen att förändra har Zikode utsatts för hot och våld. Från hans rörelse har 18 medlemmar mördats för sitt engagemang under åren.

Sibusiso (S'bu) Innocent Zikode nominerades till Per Anger-priset av organisationen Afrikagrupperna.

*På engelska kallas dessa områden shack settlements eller informal settlements.

Hur skulle du beskriva situationen för fattiga i Sydafrika idag?
– Ojämlikheterna och fattigdomen fortsätter att dela Sydafrika och ställer de fattiga, särskilt kvinnorna som är mest sårbara, under svåra förhållanden. Det ger upphov till olika former av sociala problem, såsom våld i nära relationer. Vi ser också våld mot migrantsamhällen och andra minoritetsgrupper.

Vilka effekter har covid-19-nedstängningen i kåkstädernas slumområden?
– Covid-19 drabbar de fattiga allra hårdast. De flesta som bor i kåkstäderna är egenföretagare och överlever som dagarbetare. Att tvinga dem att hålla sig hemma har lett till ökad hunger, matbrist och konflikter i hemmet, inklusive könsbaserat våld. Dessutom är det näst intill omöjligt att hålla avstånd i kåkstäderna eftersom trångboddhet är en del av deras natur. Du kan inte heller tvätta händerna eller vidta andra hygienåtgärder när det saknas rent vatten och avlopp.

Hur kan ni bekämpa pandemin med de förutsättningarna?
– Just nu fokuserar vi på att utbilda människor om covid-19-pandemin och vi kampanjar för att få virusets spridningskurva att plana ut. Bland annat innebär det att tillhandahålla vatten och grundläggande sanitet till alla kåkstäder, och att dela ut personlig smittskyddsutrustning till de fattiga.

– Vi försöker också förmå staten att stoppa alla vräkningar i våra städer. I nästa steg kommer vi att fokusera starkt på jämlik och rättvis fördelning av vaccinet, med början hos de mest utsatta.

Vilka är de stora utmaningarna för att fattiga människor ska få ett hem?
– Den stora utmaningen är när vinst och kapital sätts före mänskliga behov. Vi behöver lagar som baseras på att det sociala värdet av land kommer före det marknadsmässiga värdet. Rätten till land bör garanteras i våra grundlagar, precis som rätten till en bostad.

När bestämde du dig för att arbeta för de fattigas rättigheter?
– Det var 1998 när jag lämnade byn där jag växte upp och flyttade till staden Durban för att läsa vid universitetet. Då fick jag upp ögonen för människors levnadsvillkor i fattiga kåkstäder. Jag hade inte råd att studera vidare och flyttade själv till en kåkstad. Där fanns knappt något vatten, ingen elektricitet, inget avlopp och ingen sophämtning. Där och då fattade jag beslutet att engagera mig, att kämpa tillsammans med andra för sociala förändringar.

Har din bakgrund påverkat ditt val av yrke?
– Ja, jag växte upp som scout, och genom scoutlöftet bestämde jag mig för att tjäna mänskligheten. Ledarskapsförmåga och en känsla av rättvisa och ansvar växte inom mig. Varje generation måste finna sitt kall och uppfylla det. Abahlali och jag har hittat vårt kall.

Vad är ditt budskap till unga sydafrikaner?
– Att det är viktigt för varje familj ha ett ställe att kalla ”hemma”.Att varje nations land och rikedom bör delas mellan de som arbetar för landet. Att land betyder allt. Därför bör de arbeta för att återbörda det som ett kulturarv, värna och försvara det för framtida generationer.

Vilken betydelse har Per Anger-priset för ditt arbete?
– Jag tror att Per Anger-priset kommer att skänka legitimitet åt mitt arbete och bidra till att Abahlali blir en nyckelspelare för bostads- och landrättigheter i Sydafrika. Och priset kommer att vara viktigt för att öka säkerheten för Abahlalis ledare och aktivister nu när det internationella samfundet har fått upp ögonen för oss.