Lektionsupplägg om historiebruk och nationalism

Nationalismen växte sig stark i flera av de forna öststaterna. Men ingenstans blev konsekvenserna så förödande som i forna Jugoslavien. Där brukades nationalismen för att påvisa olikheter och fiendskap mellan grupper. Ett centralt inslag i var kopplingar till den egna historien.

Här hittar du ett spel, faktatexter och övningar.

Ett spel som använder en vanlig svensk by och familjerna som bor där för att visa vad som händer mellan olika folk när en konflikt trappas upp och det förflutna påverkar nutiden.

Presentation av spelet (pdf, öppnas i nytt fönster)
Spel: En by som alla andra (pdf, öppnas i nytt fönster)

Övningarna nedan belyser och problematiserar innehållet genom att låta eleven värdera, argumentera, analysera och dra egna slutsatser. Finns i menyn till höger.

Låt eleverna analysera, värdera och argumentera runt följande påståenden.

1. Människan är i första hand styrd av känslor
2. Människan är i första hand styrd av förnuftet
3. Jag är stolt över att vara svensk
4. Det borde inte finnas gränser, alla skulle få röra sig fritt som de önskar
5. Alla som bor i Sverige är svenskar
6. Min nationalitet är en av de viktigaste faktorerna när det gäller skapandet av min egen identitet
7. Mitt lands historia är en av de viktigaste faktorerna när det gäller skapandet av min egen identitet
8. Det är viktigt att vara patriot
9. Man ska ställa upp för sitt land
10. Den historia som presenteras i skolan är korrekt
11. Den historia som presenteras i min lärobok i historia är korrekt

I idrottssammanhang är det vanligt att man hejar på sitt eget land och kanske uttalar sig negativt om motståndarna och deras land.

• Är detta en oskyldig form av nationalism?
• Vilka kan orsakerna vara till att den svenska nationalsången spelas innan en elitseriematch i ishockey i Sverige?
• Vilka andra nationella symboler finns det?
• Har de någon betydelse för er och i så fall på vilket sätt?

Många länder och dess innevånare har en viss syn på sig själva och framför allt på andra länder och dess innevånare. Detta kanske i första hand ska ses som stereotyper och fördomar men det kan vara intressant att fundera över hur man själv ser på detta.

• Hur ser Sverige och svenskarna på sig själva, spelar vi i elitserien eller i korpserien?
• Om vi är bäst på något, vad är det i så fall?
• Hur ser förhållandet ut till våra grannländer, Norge, Finland och Danmark? Är vi storebror eller lillebror?
• Varifrån kommer föreställningar om olika länder och deras befolkning? Utgå från diskussionen ovan.
• Har Sverige någon ärkefiende och i så fall vem och varför?

I ett klassrum finns många olika uppfattningar och åsikter. Vissa diskussioner kan därför bli heta och känsliga, det kan vara så att någon har en personlig koppling till ämnet som behandlas.

• Kan man diskutera vad som helst i klassrummet? Om inte, vilka ämnen är inte acceptabla?
• Undersök läroplan och skollag: Hur ser utrymmet ut när det gäller vad som får behandlas i klassrummet? Är allt tillåtet? Begränsas yttrandefriheten? Vad tycker ni om detta?

• Det kan finnas elever närvarande i klassrummet som har en direkt koppling till en konflikt? Det kan till exempel handla om att man tillhör en av parterna i konflikten? Hur ska man tänka och agera då? Ska man undvika ämnet? Om inte, hur ska man hantera det faktum att ämnet kan röra upp känslor och leda till konflikter?

Källkritiken är en av historievetenskapens viktigaste verktyg. De källor man ska bygga sina slutsatser på måste hålla måttet. Att vara kritisk till information generellt är viktigt då informationen idag är oändlig och samtidigt kan vara svårt att se var den kommer ifrån.

• Hur brukar du göra för att försäkra dig om det någon säger är sant?
• Hur brukar du göra för att försäkra dig om att den information du använder, tryckt och digital, är korrekt?

1. Vad ska du använda källan till?
2. Vem är ansvarig/står bakom källan?
3. Hur, varför och när har källan tillkommit?
4. Försöker författaren påverka läsaren på något sätt?
5. Vilket budskap framkommer i texten? Har boken, tidningen, TV-bolaget eller förlaget en politisk hållning?

Ett sätt att undersöka om en källa är ”vinklad”, det vill säga innehåller värderingar, är att alltid använda fler källor som tar upp ämnet. Genom att jämföra källor med varandra upptäcker man lättare vad som är åsikter och vad som är fakta.

• Analysera en del av din lärobok utifrån frågorna ovan, det kan vara ett kapitel
  eller en annan del?
• Presentera och diskutera vad du kom
  till i grupp eller helklass.

• Om du skulle vara källkritisk mot dina lärare, vad skulle resultatet bli?
• Vilka krav bör man ställa på sin lärare och hur skulle det konkret kunna gå till?

Alla elever i världen läser inte om samma händelser, personer och så vidare när de studerar historia. Vad som fokuseras avgörs bland annat av var i världen man bor. Läs Del 1 text ”Vårt folk har alltid…” – Historia som mening och makt

• Jämför innehållsförteckningen i din lärobok i historia med en från något annat land.
• Vad fokuseras i de olika böckerna?
• Vilka är likheterna och skillnaderna?

• Vilka blir konsekvenserna av att vi har olika fokus i olika kulturer, geografiska områden och så vidare?
• Skulle vi sträva efter att det var mer lika?
• Bör medlemsstaterna i EU ha en gemensam inriktning för innehållet i historieundervisningen?

Undersök vilka kopplingar till historien det finns i din närmiljö. Börja med att undersöka statyer av historiska personer och situationer samt gatunamn med historiska kopplingar. Försök att hitta två till tre exempel.

• Varför har dess personer, situationer lyfts fram?
• Vilka uppfattningar finns kring de, positiva och negativa?
• Om du skulle få resa en staty av eller namnge en gata utifrån en känd historisk person, vem skulle det bli och varför?

Det har i olika tider funnits olika historier kring varifrån svenskarna kommer från början. Det har också varit mer eller mindre viktigt vad svaret på den frågan är.

• Hur förklaras vilka svenskarna är, vilka deras förfäder var och var de kommer ifrån?
• Ryms alla som bor i Sverige idag inom den svenskhet som beskrivs?

• Hur förklaras vilka svenskarna är, vilka deras förfäder var och var de kommer ifrån?
• Rymdes alla som då bodde i Sverige inom den svenskhet som beskrivs?
• Skulle de beskrivningar som finns här kunna användas i en nutida lärobok, varför/varför inte?

Är det viktigt att ha en nationell historia som förklarar vad det innebär att vara svensk, etiopier, korean och så vidare?

• Allt som hänt?
• Allt som hänt och som vi känner till?
• Allt som vi känner till som har hänt och som har bearbetats vetenskapligt?

Historiska händelser är viktiga för många människor, även om de hände för länge sedan långt innan personen fötts. Man brukar säga att historien hjälper till att skapa vår identitet. Historia skapar mening och sammanhang för såväl nationer, samhällen, grupper som enskilda individer.

• Anser du att det finns någon historisk
  koppling till hur du identifierar dig själv?
• Hur påverkar i så fall historien dig och
  din identitet?
• Upplever du att historien skapar mening
  och sammanhang för dig och ditt liv och i
  så fall hur?
• Finns det speciella händelser i historien,
  stora som små, som du upplever som extra viktiga?
• Hur skulle du reagera om det visade
  sig att någon av dessa var osann?

• Låt alla i gruppen läsa upp vad de skrev ovan
• Diskutera likheter och skillnader

Trots att krig i moden tid är välbevakade, med möjlighet till direktsända filmer och snabba rapporter, så står omvärlden ofta lika fullt frågande inför vad som händer. Detta lämnar öppet för olika aktörer inom media och vetenskap att tolka skeenden. Diane Johnstone är en amerikansk forskare och journalist som kan sägas representera ett vänsterteoretiskt perspektiv och som analyserat krigen i Jugoslavien med den infallsvinkel. Hennes antiimperialistiska tolkning av skeendena liknar den serbiska bilden av Jugoslaviens sönderfall under 1990-talet. Hon har inte fått stå oemotsagd i media. En intervju med henne i Ordfront, som publicerades under ”Resa i Jugoslavien”, satte igång en lavin av upprörda debattinlägg i dagspressen.

• Björn Eklund m.fl., Ordfront magasin 7–8/2003, 10/2003
• Maciej Zaremba, DN 2003-11-03, DN 2003-11-14
• Gellert Tamas, Expressen 2003-11-13
• Steve Sem-Sandberg, SvD 2003-11-17

• Vad innebär det att ha ett vänsterteoretiskt perspektiv?
• Vad är en antiimperielistisk tolkning?
• Kan man argumentera som Johnstone gör och vad har hon för grunder för det hon säger?
• Samma frågor kan ställas om den författare som uttalat sig mot Johnstones hypoteser.
• Vilken roll spelar egentligen historien i denna diskussion? Det handlar ju om något som hänt relativt nyligen?

Historia finns överallt. Historiekultur är summan av den historia och de historiska myter som uppträder i ett särskilt sammanhang, som t ex i ett land, samhälle, politiskt parti eller i en religiös grupp.

• Läs stycket ”Vårt folk har alltid…." på den här sidan.
• Vilken historiekultur anser du att du
  tillhör? Är det en eller flera?
• Vilka faktorer lyfter du fram om du skull förklara ”din historiekultur” för någon?
• Upplever du att din historiekultur är
  positiv eller negativ för din egen del?

• Arbeta i grupp och presentera resultaten från det egna arbetet ovan
• Diskutera likheter och skillnader

Undersök hur historia brukas i din närmiljö. Det kan handla om reklam, produktnamn, och inom populärkulturen. Försök att hitta två till tre exempel.

• Varför används historiska referenser? Vad är det man vill förstärka? Hur lyckas man?
• Hur påverkas du av kopplingen?
• Vilken betydelse har det hur mycket kunskap man har kring den historiska kopplingen?

I politiska sammanhang är det mycket vanligt att historien brukas på olika sätt. Leta fram en artikel, ett tal eller liknande som någon politiker hållit och som innehåller referenser till historien.

• Vilka tolkningar görs av historiska händelser, beslut, förlopp och så vidare?
• Vilken poäng vill politikern göra med dessa referenser eller tolkningarna av dem?
• Uppfattar du resonemangen, slutsatserna som trovärdiga? I så fall varför / varför inte?
• Undersök andra tolkningar av samma historiska referenser. De kan vara gjorda av politiker från andra läger, historiker eller journalister. Hur trovärdiga framstår politikerns tolkning utifrån detta?
• Vad hände egentligen? Gör en egen värdering av vad som är den mest sannolika tolkningen.

Undersök och analysera begreppet nationalism utifrån:

• Historiskt ursprung
• Historiska konsekvenser
• Olika typer av nationalism
• Dess roll idag

Dra dina egna slutsatser och presentera din syn på nationalismens roll och konsekvenser igår och idag.

Under det andra världskriget fanns det en serbisk gruppering Chetniks och en kroatisk Utasja. Händelserna omkring detta är än idag aktuellt för serber och kroater.

• Vad hände i Jugoslavien under det andra världskriget? Gör en kronologisk översikt.
• Vilka var Chetniks och vad stod de för?
• Vilka var Ustasja och vad stod de för?
• Vilka är de viktigaste händelserna kopplat till dessa två gruppers aktiviteter under det andra världskriget?
• Hur ser serberna på Ustasja?
• Hur ser kroaterna på Chetniks?
• På vilket sätt är detta viktigt för grupperna än idag?
• Hur värderas dessa händelser i ett mer ”objektivt” perspektiv, till exempel inom historievetenskapen?

De politiska utspelen innan krigen hade ofta kopplingar till historien. Frågan blir då hur politikerna använde historien med ett politiskt syfte.

I materialet i Del 2: Folkmordet i Srebrenica finns ett antal politiska tal från perioden. Tänk på att detta är utdrag ur politikers tal och ett annat utdrag hade kunnat ge ett delvis annat resultat. Reflektera och diskutera dessa utifrån frågorna nedan:

• Vad sa politikerna?
• Vilka händelser tog de upp?
• Vilka känslor spelade på?
• Vilka händelser i samtiden lyfte de fram?

Leta fram något tal som någon politiker höll innan eller i inledningen av något annat krig. Bearbeta det på samma sätt och med samma frågor som ovan.

För att underlätta och systematisera analysen av en konflikt kan en modell för konfliktanalys användas. Sådana finns i de flesta läroböcker i samhällskunskap. Analysen ska fokusera kriget i det forna Jugoslavien och huvudfrågan blir: Varför blev det krig i forna Jugoslavien?

• Hur ser de olika parterna, serber, kroater och bosniaker på orsakerna till kriget? Vilka är skillnaderna och vad beror de på? Här kan fördjupningstexten Offer för historien vara till hjälp.
• Under kriget bedrevs det så kallad etnisk rensnig. Vad är det, vem utförde det och vilka blev konsekvenserna? Finns det konsekvenser av detta kvar i området idag?

Sammanfatta dina kunskaper och argumentera utifrån detta för vad du anser vara de viktigaste orsakerna till kriget.

De olika parterna i konflikten i det forna Jugoslavien hade och har olika bilder av den gemensamma historien. Här kan fördjupningstexten Offer för historien vara till hjälp.
Hur ser serberna, kroaterna och bosniakerna på sin historia?

• Vad visar på den egna gruppens storhet?
• Vilka är de stora oförrätterna?
• Vilken roll spelar religionen?
• Hur ser omvärlden på de olika
  parternas skuld och ansvar och hur
  stämmer detta med parternas egen
  bild? Vilken betydelsekan det ha om
  dessa bilder skiljer sig åt?

• Vilken betydelse kan det ha om ett land och dess innevånare ser sig som offer eller förövare?