Lättläst: Om rasism

På den här sidan finns fem olika avsnitt.

I början av varje avsnitt får du veta:

• Vad avsnittet handlar om
• Varför du behöver känna till det
• Vilka viktiga begrepp som ingår 

 I slutet av varje avsnitt finns frågor till texten du just läst.

Rasism är ett ord som har betytt olika saker
under olika tider.
Många trodde till exempel i början av 1900-talet
att det finns olika raser av människor
och att raserna är olika mycket värda. 
Rasism betyder olika saker för olika människor 
idag också.

Rasismen idag är lite annorlunda 
än rasismen för 100 år eller 200 år sedan.
Det finns alltså olika sorters rasism.
Därför talar vi idag om rasismer.
Antisemitism, antiziganism, islamofobi, afrofobi
och rasism mot samer har olika historiska bakgrund.
Bakgrunden är gamla fördomar om olika folkgrupper. 

Antisemitism är hat och fientlighet mot judar.
Antiziganism är rasism som mot romer.
Islamofobi är fördomar om och fientlighet mot 
religionen islam och mot muslimer.
Afrofobi är rasism, diskriminering och hatbrott 
mot människor från Afrika.

Men det som är gemensamt för all rasism
är hur vissa människor ser på andra 
och hur de är mot andra människor.
De nedvärderar andra grupper av människor.
Att nedvärdera betyder att tycka 
att andra är mindre värda.
Vissa grupper är nedvärderade för sin hudfärg, 
kultur, religion eller för att de är en viss folkgrupp.  

Vi kan bättre förstå de rasistiska tankarna som finns idag
om ras, hudfärg, religion, etnicitet och nationalitet 
när vi har kunskap om rasismen under historien. 

En person kan göra något rasistiskt
utan att vara medveten om att det är rasism.
Rasism finns i olika former som del av samhället.
Det kan vara hur lagar ser ut, hur myndigheter arbetar 
och hur de flesta människorna i ett samhälle gör och tänker. 
Det kallas strukturell rasism.

Strukturell rasism gör så att olika människor  
har olika rättigheter, olika mycket makt 
och har olika möjlighet att påverka samhället.
Människor tänker medvetet eller omedvetet
att personer är del av folkgrupper
och har fördomar om hur dessa folkgrupper är.

Diskriminering av en person 
eller ett hatbrott mot en person
är del av något större, del av samhällets struktur.
På samma sätt är diskriminering på grund av kön,
funktionsvariation och sexualitet strukturell.

I rasism finns tankar och handlingar
som kan vara både medvetna och omedvetna.

Ett sätt att förstå rasism bättre är att titta på 
vad en person gör mot en annan person,
vad samhället gör mot olika personer 
och vilka konsekvenser detta får.
Det kan då vara lättare att se 
vad som får rasistiska konsekvenser.
Extremisters våld och hatbrott 
är mycket enklare att upptäcka 
än någon som blir behandlad illa i sin vardag. 

Världens länder i FN bestämde tillsammans år 1948 
om Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.
Det var den första överenskommelsen om
att alla människor är jämlika och har samma värde.
Länderna ansvarar för att skydda 
alla invånares lika rättigheter.
Det var ett stort ansvar
i en värld med kolonialism, världskrig 
och stora orättvisor. 

Den allmänna förklaringen kallas ibland 
Deklarationen om de mänskliga rättigheterna.
Den beskriver vad varje människa har rätt till
och vilket ansvar varje stat har
för att skydda dessa rättigheter.
Den första rättigheten i deklarationen är
rätten till liv och frihet.

1. Vilka gemensamma drag finns i rasism?
2. Hur kan historia lära oss att motverka rasism?
3. Vad är strukturell rasism?
4. Vad står det i den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna? 

Vad?
Det här avsnittet handlar om hur kolonialismen är en av grunderna i dagens rasism. Det handlar också om ön Sankt Barthélemy i Karibien som var en svensk koloni perioden 1784–1878. 

Varför?
Syftet är att se hur den europeiska kolonialismen ligger till grund för hur vi ser på andra folkgrupper och människor.

Nyckelord?
Kolonialism, slavhandel, Sankt Barthélemy.

Många länder i Europa tog över områden 
i andra delar av världen 
från 1400-talet fram till 1800-talet.
Det kallas kolonialism.
Kolonialismen har påverkat rasismen som finns idag.

De europeiska länderna som tog kolonier
ville ha mark och de naturresurser 
som fanns i andra delar av världen.
Kolonialismen startade också handeln med människor.
Länderna behövde arbetare i kolonierna
och började därför köpa och sälja människor som slavar.
De flesta slavarna kom från västra Afrika.
De skickades med båt över Atlanten 
till Nordamerika och till Sydamerika.

Sverige har haft en koloni i Karibien 
under åren 1784 till 1878.
Kolonin hette Sankt Barthélemy och är en ö.
Ön hade tidigare varit en fransk koloni,
men Sverige fick den i utbyte mot 
att Frankrike fick använda hamnen i Göteborg för handel. 

Sverige sålde ön tillbaka till Frankrike år 1878.
Sankt Barthélemy är fortfarande en del av Frankrike.

Sankt Barthélemy var en populär plats för handel.
De som sålde varor där behövde inte betala tull,
de behövde alltså inte betala någon skatt till Sverige.

Det var också handel med slavar på Sankt Barthélemy.
Slavarna såldes vidare till andra kolonier.
Slavhandeln på ön blev förbjuden år 1847.
Det var senare än i många andra länder.

Människorna som bodde på Sankt Barthélemy 
var indelade i tre olika grupper:  
Vita var de som kom från Europa eller Amerika,
fria färgade kallades de som inte var slavar
och den tredje gruppen var slavar.
Lagarna var olika för de olika grupperna. 
De vita människorna hade mest frihet.

Sverige var alltså med i handeln med slavar över Atlanten. 
Det är en otrevlig del av vår historia
som vi inte kan ändra.
Men det är viktigt att ha kunskap om historien.
Då kan vi bättre förstå hur attityder 
och fördomar startade.

1. Varför tog länder i Europa kolonier i andra delar av världen?
2. Varför startade handeln med slavar?
3. Vad hette Sveriges koloni i Karibien?
4. Varför var Sveriges koloni en bra plats för handel?
5. Vilken grupp människor hade mest frihet i Sveriges koloni?

Vad?
Det här avsnittet handlar om hur den så kallade rasbiologin påverkade hur människor såg på olika folkgrupper.

Varför?
Syftet är visa hur idéer om olika ”människoraser” visades i samhället.

Nyckelord
Rasbiologi, klassificering, sterilisering, rasdiskriminering.

Rasbiologin delade in människor i olika raser
och raserna hade olika värde.

Svenska forskare arbetade på 1700-talet 
med att dela in växter och djur i olika grupper.
En av dem var forskaren Carl von Linné.

Under 1800-talet började forskare också
att dela in människor i olika grupper, raser.
Då startade tankarna om att det var viktigt 
att hålla den egna rasen ren från andra raser.

I Sverige startade det statliga Rasbiologiska institutet i Uppsala 
på 1920-talet.
Institutets uppgift var att hitta orsaker till brottslighet, 
alkoholism, psykiska problem och annat
som staten tyckte var problem för samhället vid den tiden.  
Sverige var på 1920-talet det land i världen 
som forskade mest om rasbiologi.

Rasbiologin delade in människor i olika grupper,
de klassificerades.
Enligt rasbiologin har olika grupper av människor
olika värde för samhället.

Men det var inte bara 
människor som var problem för samhället som klassificerades.
Rasism och rasistiska åsikter påverkade också 
hur institutet klassificerade människorna.
Forskarna skilde också till exempel
vita svenskar från romer, judar, samer 
och människor från andra delar av världen utanför Europa. 

Att bli steriliserad är 
att en person blir opererad så att hen inte kan få barn.
Den svenska staten kunde bestämma under åren 1934 - 1976
om en person skulle bli steriliserad.
Det fanns tre olika anledningar till sterilisering:
• Rashygien eller arvshygien
• Social
• Medicinsk
Det som kallades rashygien eller arvshygien var
att vissa personers ras eller arv inte var tillräckligt bra
för att de skulle få skaffa barn.
Så tyckte staten till exempel om fattiga personer,
personer med funktionsnedsättning och om romer.   
Lagen sa inte att dessa människor 
var tvingade att bli steriliserade,
men i verkligheten var det ett tvång.
Sterilisering var ett vanligt krav 
för att slippa vara inlåst på en anstalt, en institution.  

Lagen kom år 1948.
Den förbjuder att hetsa mot folkgrupp,
alltså att tala illa om och sprida fördomar 
om en viss grupp av människor.  
Den svenska bokhandlaren Einar Åberg
spred antisemitisk litteratur och flygblad 
före, under och efter andra världskriget.
Flygblad mot judar blev översatta till många språk
och spreds över världen.
Det var en anledning till att lagen skapades.
Deklarationen om de mänskliga rättigheterna 
Efter andra världskriget visste hela världen om Förintelsen.
Många tyckte då att det måste finnas ett skydd 
för alla människors rättigheter. 
Världens länder kom därför överens om 
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
år 1948.

Världens länder i FN bestämde om FN:s överenskommelse 
om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering
år 1965.
Sverige började följa överenskommelsen år 1972.
Det betyder att Sverige har ansvar att 
ta bort alla lagar som diskriminerar
och att stoppa all diskriminering i det svenska samhället.
Rasistiska organisationer blev förbjudna
och det blev förbjudet att sprida idéer om
att människor är olika mycket värda. 

Svenska rasbiologer studerade kroppar från olika människor
under första halvan av 1900-talet. 
Kropparna har sedan dess varit kvar på museer 
och på olika institutioner.
En del kroppar var samer.
Staten lämnade tillbaka de samiska kropparna 
till samerna år 2019 
efter att ha diskuterat det under många år. 
Samerna har krävt att staten ska betala för begravning.

1. Vad säger rasbiologin om människors värde?
2. Vilken uppgift hade Rasbiologiska institutet?
3. Varför ville inte den svenska staten 
   att vissa människor inte skulle få skaffa barn?
4. Vilken lag fick vi efter att bokhandlaren Einar Åberg 
   spridit antisemitisk propaganda? 
5. Vad kallas skyddet för människors lika värde 
   som världens länder kom överens om år 1948?
6. Vad hade Sverige ansvar för att göra 
   efter att länderna bestämt tillsammans om
   FN:s överenskommelse om avskaffandet 
   ​av alla former av rasdiskriminering?

Vad?
Det här avsnittet handlar om hur myndigheter och stater använt registrering av invånare från särskilda folkgrupper.

Varför?
Syftet är att visa hur myndigheter och stater använt registrering för att kontrollera vissa folkgrupper. 

Nyckelord?
Registrering, Förintelsen, ”utlänningsräkning”, Z-registren 

Nazisterna i Tyskland registrerade alla judar.
Det var tack vare registreringen 
som nazisterna sedan kunde genomföra Förintelsen.
Nazisterna skapade en bild av hur en jude var.
Den bilden var inte sann och var inte den bild 
som judar hade av sig själva.  
Nazisterna undersökte till exempel 
vilka som var medlemmar i judiska föreningar
för att se vem som var jude.
På så sätt blev det lätt för nazisterna 
att bestämma vilka som var judar 
och att skicka dem till getton och koncentrationsläger. 

Svenska myndigheter skapar intyg för arier
Tyskland fick lagar som sa att jude är en biologisk ras.
Lagarna förbjöd äktenskap mellan judar och arier.
Tyskar som bodde i Sverige
började då fråga svenska myndigheter 
om de hade judar i sin släkt. 
Svenska myndigheter översatte nazisternas definition av arier
och skapade ett särskilt formulär för dessa intyg.
Nederländerna och andra länder fick liknande frågor
från sina medborgare. 
Men myndigheterna i Nederländerna svarade 
att de inte hade register över invånarnas ras.

Socialstyrelsen räknade utlänningar
Socialstyrelsen i Sverige registrerade under 1930-talet
judiska utlänningar och flyktingar.
Dessa personer fick en markering i registret 
att de var med i en religiös judisk församling.
I början av år 1939 protesterade studenter i Uppsala, Stockholm 
och i Lund mot judisk invandring i Sverige.
Därför bestämde Socialstyrelsen 
att göra en ”utlänningsräkning”.

Poliser och andra personer från olika svenska myndigheter 
kontrollerade romska läger i hela landet år 1954.
De samlade in information om alla som bodde där
för att få veta mer om det romska folket och hur de levde.
Uppgifterna som samlades in var mycket detaljerade.
Det var information om hälsa, preventivmedel, kultur
och traditioner till exempel.
All information skrevs in ett register 
som kallades Z-registret.
Z är en förkortning av ordet zigenare.
Det ordet användes förr om romer i Sverige.
Men det är ett nedsättande ord som vi inte använder idag.
 
I registret fanns också kommentarer från experter 
om vilka delar av romsk kultur som var acceptabel
och vad som var inte var acceptabelt.
När en romsk familj sökte bostad, arbete eller vård,
kunde den anställde på kommunen titta i registret
innan hen bestämde vilket stöd familjen skulle få.

Arbetsmarknadsstyrelsens medicinska undersökningar
Politiken i Sverige var att alla skulle få ett arbete.
Som en del av den politiken,
betalade myndigheten Arbetsmarknadsstyrelsen
för en medicinsk undersökning av alla romska familjer. 
Undersökningen skulle visa om och hur mycket 
romska män och kvinnor kunde arbeta.
Uppgifterna som samlades in 
var om hälsa, om personen kunde läsa och skriva 
och om familjens historia och bostad till exempel.
Undersökningen var också om personen psykiska hälsa,
sociala förmåga och om hen kunde samarbeta eller inte.
Flera delar av undersökningen 
var mer en undersökning om ras.

Registrering av romer i Sverige 
Tidningen Dagens Nyheter avslöjade år 2013
att polisen i Skåne hade ett register över svenska romer.
Registret hade funnits i flera år.
I det fanns uppgifter om vuxna,
men också om barn och om personer som var döda.
De flesta personerna i registret
var inte misstänkta för något brott.

1. Varför ville nazisterna i Tyskland registrera alla judar?
2. Varför räknade Socialstyrelsen 
   alla utlänningar i Sverige år 1939? 
3. Vad var Z-registret?
4. Vad ville Arbetsmarknadsstyrelsen få veta
   ​med undersökningen av alla romer under åren 1962-1965? 

Vad?
Det här avsnittet handlar om hur lagar använts olika för olika invånare i Sverige.

Varför?
Syftet är att visa hur lagar tidigare gällt för bara vissa grupper i samhället.

Nyckelord?
Medborgerliga rättigheter, demokratiska rättigheter, segregation, diskriminering

Idag har alla medborgare i Sverige
medborgerliga och demokratiska rättigheter.
Alla medborgare i Sverige
fick inte samma rättigheter samtidigt
Några exempel är
att män fick rätt att rösta före kvinnor
och att rika människor fick möjlighet att utbilda sig
innan fattiga fick det.

Vi har haft lagar som talat om vilka invånare 
som ska få gå i skolan,
vem som ska få arbeta med vad,
vem som ska få bo var
och vilket språk som det är tillåtet att tala.

En del lagar har varit påverkade av 
samhällets åsikter om vissa människors religion,
språk, var folkgrupper kommit från och deras kultur.
Vissa lagar har varit rasistiska.
Ibland har meningen med lagen varit ekonomisk.

Samhället har segregerat och diskriminerat 
flera grupper av människor under lång tid. 
De människornas liv har varit svårt 
både socialt och ekonomiskt.
Därför har staten ibland tyckt 
att dessa människor har varit en börda, 
ett problem för samhället.  

I slutet av 1800-talet blev det förbjudet
att tala meänkieli och finska i svenska skolor.
Staten ville att minoriteter skulle anpassa sig 
till majoriteten i det svenska samhället.

Romer har under många hundra år 
inte fått vara del av det svenska samhället som andra.

Myndigheter försökte under första delen av 1900-talet
att hindra romer från att bli folkbokförda i kommunerna.
Att folkbokföra betyder att bli registrerad som invånare.  
När romer inte var folkbokförda var det svårt för dem 
att få pension, barnbidrag och sjukvård.     

Staten tog ända in på 1950-talet 
romska barn från deras familjer
och placerade dem på barnhem
bara för att de var romer.

Många kommuner försökte ända fram till 1970-talet 
att hindra romska barn att gå i skolan
och stoppa romer att få bostäder. 

Fram till 1950-talet
hindrades renskötande samer att bli bosatta på ett ställe.
Andra samer tvingades flytta
från de områden där de levde
till områden som staten bestämt.

1. Vad betyder det att en grupp är en börda för samhället?
2. Varför blev det förbjudet att tala meänkieli och finska
   i den svenska skolan i slutet av 1800-talet?
3. Vad händer om en person eller grupp 
   ​inte får bli folkbokförda i en kommun i Sverige?