Undervisningsmaterial om rasism

På sidan finns fem olika avsnitt. I början av varje avsnitt får du veta:

• Vad avsnittet handlar om
• Varför du behöver känna till det
• Vilka viktiga begrepp som ingår 

 I slutet av varje avsnitt finns frågor till texten du just läst.

Vad?
Det här avsnittet ger en beskrivning av olika former av rasism. Det innehåller också en förklaring av FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Varför?
För att förstå de olika formerna av rasism som finns.

Nyckelord?
”Raser”, afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi, rasism mot samer, de mänskliga rättigheterna.

Rasism är ett begrepp som har haft olika betydelser i olika tider. Även idag betyder det olika saker för olika människor. Under början av 1900-talet trodde många att människor kunde delas in i olika ”raser” och att vissa ”raser” var mer värda än andra. Idag är förståelsen om rasism svårare att överskåda.

Dagens rasism i Sverige kommer från början från mycket gamla föreställningar om olika folkgrupper. Rasismen i dag skiljer sig skiljer sig från rasismen för 100 eller 200 år sedan. I dag har det blivit vanligt att tala om rasismer. Detta för att göra det tydligt att till exempel afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi och rasism mot samer kommer från olika historiska processer. 

• Afrofobi är ett samlingsbegrepp för rasism, diskriminering och hatbrott mot afrikaner och människor av afrikansk härkomst.
• Antisemitism är ett samlande begrepp för hat och fientlighet mot judar.
• Antiziganism är rasism som riktas mot romer. Antiziganismen har sin grund i fientliga föreställningar om romer som grupp.
• Islamofobi är ett samlande begrepp för fördomar om och fientlighet mot islam och muslimer.
• Rasism mot samer kan vara diskriminering och kränkande behandling av detta urfolk. 

Rasism har flera gemensamma drag, det handlar om ett nedvärderande sätt att se på eller behandla vissa människor. De behandlas som mindre värda än andra grupper i samhället. Vissa grupper nedvärderas på grund av sin hudfärg, kultur, religion eller att de tillhör en viss folkgrupp. Historisk kunskap om rasism hjälper till att öka förståelsen för de föreställningar som finns idag om ”ras”, hudfärg, religion, etnicitet och nationalitet.

En rasistisk handling behöver inte alltid vara en medveten handling av en person. Rasism kan finnas i olika former som en del av samhällets struktur. Det kan vara hur lagar ser ut, hur myndigheter arbetar och hur majoritetssamhället gör och tänker. Det kallas för strukturell rasism. 

Strukturell rasism gör så att olika människor har olika rättigheter, olika mycket makt och har olika möjlighet att påverka samhället. Människor tänker medvetet eller omedvetet att personer är del av folkgrupper och har fördomar om hur dessa folkgrupper är.

Diskriminering av en person eller ett hatbrott mot en person är del av något större, del av samhällets struktur. På samma sätt är diskriminering på grund av kön, funktionsvariation och sexualitet strukturell.

Rasism innehåller föreställningar och handlingar som kan vara både medvetna och omedvetna. Ett sätt att förstå rasism är att se på vad en person gör mot en annan person , vad samhället gör mot olika personer och vilka konsekvenser detta får.

Det kan vara lättare att se att vissa handlingar får rasistiska konsekvenser än andra. Extremisters våld och hatbrott är enklare att se än kränkningar i vardagen.  

År 1948 enades världens länder genom FN i Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Det var den första globala överenskommelsen som slog fast alla människors värdighet och jämlikhet. Att enas kring staternas skyldigheter gentemot världens invånare var ett stort åtagande – i en värld präglad av kolonialism, världskrig och sociala orättvisor. I deklarationen står det vad varje människa har rätt till och vilket ansvar varje stat har för att skydda dessa rättigheter. Den första rättigheten i deklarationen är rätten till liv och frihet. 

1. Vilka gemensamma drag finns i rasism?
2. Hur kan historia lära oss att motverka rasism?
3. Vad är strukturell rasism?
4. Vad står det i den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna? 

Vad?
Det här avsnittet handlar om hur kolonialismen är en av grunderna i dagens rasism. Det handlar också om ön Sankt Barthélemy i Karibien som var en svensk koloni perioden 1784–1878. 

Varför?
Syftet är att se hur den europeiska kolonialismen ligger till grund för hur vi ser på andra folkgrupper och människor.

Nyckelord?
Kolonialism, slavhandel, Sankt Barthélemy.

En av orsakerna som ligger till grund för dagens rasism är att europeiska länder tog över stora landområden runt om i världen från 1400-talet fram till 1800-talet. Det kallas för kolonialism och innebär att ett land erövrar ett landområde som ligger utanför sitt eget land. De europeiska länderna ville komma år naturresurser och mark som fanns i andra delar av världen. Med kolonialismen kom handeln med människor. De europeiska kolonisatörerna behövde arbetare i kolonierna och började köpa och sälja människor som slavar. De flesta människor som såldes som slavar kom från Västafrika och skickades med båt över Atlanten till Nord- och Sydamerika. 

Sveriges koloni hette Sankt Barthélemy och är en ö som ligger i östra Karibien. Kolonin var svensk under perioden 1784–1878. Ön var en fransk koloni innan Sverige bytte till sig den mot att Frankrike fick använda hamnen i Göteborg för handel. År 1878 såldes ön tillbaka till Frankrike och är fortfarande en självstyrande del av Frankrike.

Sankt Barthélemy användes som handelsplats för olika varor eftersom Sverige inte tog ut någon tullavgift. Det handlades även med slavar på ön. De slavar som kom till Sankt Barthélemy såldes vidare till andra kolonier. Slaveriet avskaffades officiellt på ön år 1847 vilket är ganska sent jämfört med andra länder. 

De som bodde på Sankt Barthélemy delades in i grupper, ”vita” som var från Europa eller Amerika, fria ”färgade” människor, det vill säga de som inte var slavar, och slavar från Afrika eller Karibien. Olika lagar gällde för olika människor och de ”vita” var de som hade mest frihet. 

Vi kan inte förändra det som varit, men den historiska kunskapen kan bidra till att vi förstår hur en del attityder och föreställningar har uppkommit.

1. Varför började europeiska stater kolonisera områden utanför sitt eget land?
2. Varför började slavhandeln?
3. Vad hette Sveriges koloni i Karibien?
4. Varför var Sveriges koloni en bra plats för handel?
5. Vilken grupp hade mest frihet i Sveriges koloni

Vad?
Det här avsnittet handlar om hur den så kallade rasbiologin påverkade hur människor såg på olika folkgrupper.

Varför?
Syftet är visa hur idéer om olika ”människoraser” visades i samhället.

Nyckelord
Rasbiologi, klassificering, sterilisering, rasdiskriminering.

Rasbiologin utgick ifrån att det går att dela in människor i olika ”raser”, där vissa är mer värda än andra. På 1700-talet låg svenska forskare långt framme i att kategorisera och dela in växter och djur i olika grupper. Carl von Linné var en av de mest framstående forskarna. Under 1800-talet började forskare dela in även människor i olika kategorier och grupper. Tankar om att bevara det egna folkets ”renhet” växte fram under denna tid.  

Under 1920-talet grundades det Rasbiologiska institutet i Uppsala. Institutets uppgift var att hitta orsaker till brottslighet, alkoholism, psykiska problem och annat som då ansågs vara ett samhällsproblem.

Inom rasbiologin ansågs det att människor hade olika värde för samhället. Det var inte bara de som ansågs vara ett samhällsproblem som klassificerades av institutet. Det gjordes även på rasistisk grund. Forskarna särskilde vita svenskar från romer, judar, samer och människor från andra kontinenter än Europa.

Att steriliseras eller att bli steriliserad innebär att en persons förmåga att få barn tas bort med medicinsk hjälp. Mellan 1934–1976 kunde den svenska staten bestämma om en invånare i landet skulle kunna få barn eller inte. Tre olika grunder fanns för sterilisering: rashygienisk/arvshygienisk, social eller medicinsk. 

Det som kallades rashygien/arvshygien handlade bland annat om människor som ansågs olämpliga att föra människosläktet vidare genom att skaffa barn. Det gällde främst fattiga människor och personer med funktionsnedsättningar, men även romer. Det stod aldrig ordet tvång i lagarna, men i praktiken var det ett tvång. Det vanligaste var krav på att gå med på sterilisering för att slippa sitta kvar på en anstalt.

År 1948 införde Sverige en lag som förbjuder hets mot folkgrupp. Före, under och efter andra världskriget spred den svenske bokhandlaren Einar Åberg antisemitisk litteratur. Flygblad som hetsade mot judar översättes till många språk och spreds över världen. Bland annat för att hindra spridningen av dessa flygblad infördes lagen hets mot folkgrupp.

Efter andra världskriget visste hela världen om Förintelsen. Många tyckte att det behövdes ett starkare skydd för individens universella mänskliga rättigheter. År 1948 kom världens länder överens om FN:S allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. 

År 1965 antogs FN:s överenskommelse om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering. 
Sverige började följa överenskommelsen år 1972. Sverige tog därför ansvar för att förbjuda diskriminerande lagar och diskriminering i hela svenska samhället. Organisationer som arbetar för rasism skulle förbjudas och det blev straffbart att sprida idéer grundade på teorier om ”överlägsna raser”. 

Skelettdelar som svenska rasbiologer studerade under första halvan av 1900-talet har sedan dess förvarats på olika museer och institutioner. Kvarlevorna tillhörde bland annat samer. 

Staten lämnade tillbaka många  av dessa kvarlevor år 2019 efter många år av förhandlingar. Samerna krävde att staten betalade för begravning.

1. Vad bygger rasideologin på för idé om människors värde?
2. Vad var Rasbiologiska institutets uppgift?
3. Varför ville inte den svenska staten att vissa medborgare skulle kunna få barn?
4. Vilken lag kom till efter Förintelsen och att Einar Åberg spridit antisemitisk propaganda?
5. Vad kallas det skydd för individen som världens länder kom överens om 1948?
6. Vad innebar FN:s överenskommelse om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering för Sverige? 

Vad?
Det här avsnittet handlar om hur myndigheter och stater använt registrering av invånare från särskilda folkgrupper.

Varför?
Syftet är att visa hur myndigheter och stater använt registrering för att kontrollera vissa folkgrupper. 

Nyckelord
Registrering, Förintelsen, ”utlänningsräkning”, Z-registren.

En tidig händelse i det som ledde fram till Förintelsen var att alla judar registrerades så nazisterna kunde se vem som var jude och inte. Nazisterna skapade en bild av hur en jude ”var” som långt ifrån stämde med judars bild av sig själva. I Tyskland använde nazisterna till exempel familjers medlemskap i judiska föreningar för att se vem som hade judiskt släktskap. Detta gjorde att det var lätt för nazisterna att skilja ut judar och skicka dem till getton och koncentrationsläger för att till slut mörda dem.

År 1935 införde Nazityskland lagar som definierade ”jude” som en biologisk ”ras” och som förbjöd äktenskap mellan judar och ”arier”. Tyskar började då fråga de svenska landsarkiven för att få intyg om att de inte hade några judar i sin släkt. De svenska myndigheterna översatte nazisternas definition av ”arier” och tog fram ett särskilt formulär för dessa intyg. Nederländerna och andra länder fick liknande förfrågningar. Nederländska myndigheter meddelade att de inte hade register över befolkningens ”ras”.

Under 1930-talet registrerade Socialstyrelsen judiska utlänningar och flyktingar genom att markera personer på deras registreringskort att de tillhörde en religiös judisk församling. År 1939 gjorde Socialstyrelsen också en stor ”utlänningsräkning”. Syftet var att dämpa de upprörda stämningar som var i landet efter att studenter i Uppsala, Stockholm och Lund hållit möten mot judisk invandring i början av 1939. 

År 1954 gick svenska poliser och andra myndighetspersoner runt till romska boplatser i Sverige och samlade in personuppgifter om alla som befann sig där. Registreringen var del av en insats som gjordes i hela landet. Syftet var att få en bild av det romska folkets struktur och levnadsförhållanden. Detaljerade uppgifter samlades in om allt ifrån medicinsk status till användningen av preventivmedel och kulturella traditioner och sätt. Registren innehöll också expertuttalanden om vilka delar av romsk kultur som var acceptabel och vad som var levnadsvanor som kunde göra det svårt att anpassa sig. När en romsk familj sökte bostad, arbete eller vård kunde offentliganställda titta i det så kallade Z-registret och med hjälp av uppgifterna bedöma vilken nivå på samhällsinsats som kunde ges. Z är en förkortning av det ord som förr användes om romer i Sverige, men som idag uppfattas som nedsättande.

En del av den svenska arbetsmarknadspolitiken var att alla skulle få arbete. Som en del av det betalade arbetsmarknadsstyrelsen en stor medicinsk undersökning av alla romska familjer. Det skulle utredas hur arbetsföra romska män och kvinnor var. Undersökningarna hade delar som kan sägas var  rasundersökningar. Det samlades in information om alltifrån medicinsk status, läs- och skrivkunnighet och historia till familje- och bostadssituation. Det undersöktes också om psykisk status, inklusive starkt värderande uppgifter om ”social grundinställning” och ”samarbetsvilja”.

År 2013 avslöjade tidningen Dagens Nyheter att polisen i Skåne under flera år hade fört ett register över svenska romer. Registret innehöll uppgifter om vuxna, men också om barn och de som inte längre levde. De flesta av de registrerade var inte misstänkta för något brott.

1. Varför ville nazisterna att alla judar i Tyskland skulle registreras?
2. Varför gjorde Socialstyrelsen en ”utlänningsräkning” år 1939?
3. Vad var de så kallade Z-registren?
4. Vad ville arbetsmarknadsstyrelsen få reda på genom undersökningar av romer 1962–1965?

Vad?
Det här avsnittet handlar om hur lagar använts olika för olika invånare i Sverige.

Varför?
Syftet är att visa hur lagar tidigare gällt för bara vissa grupper i samhället.

Nyckelord?
Medborgerliga rättigheter, demokratiska rättigheter, segregation, diskriminering.

Alla invånare i Sverige fick inte de medborgerliga och demokratiska rättigheter vi har idag samtidigt. Till exempel fick män rösträtt före kvinnor och de rikare samhällsklasserna fick möjlighet att utbilda sig före de fattiga.

Det har funnits många lagar som styrt vilka invånare som ska få gå i skolan, vem som ska få arbeta med vad, vem som ska få bo var och vilket språk som ska få pratas. En del lagar har berört grupper av människor baserat på religion, språk eller hur man sett på gruppers ursprung och kultur. I vissa fall har lagarna varit uttalat rasistiska. I andra fall har meningen med lagarna varit ekonomisk. Många av de grupper i samhället som har utsatts länge för segregation och diskriminering har också haft det socialt och ekonomiskt svårt. Därför har de grupperna ibland setts som en börda för samhället.

I slutet av 1800-talet förbjöds det att tala meänkieli och finska i svenska skolor. Orsaken var att staten vill ”anpassa” minoriteter till majoritetssamhället.

Romer har under århundraden stängts ute från det svenska samhället på olika sätt. Under första hälften av 1900-talet försökte lokala myndigheter hindra många romer från att folkbokföra sig i kommunerna. En lokal myndighet är till exempel kommun eller region. När romer inte fick folkbokföra sig blev det svårt för dem att få pension, barnbidrag och sjukvård. Långt in på 1950-talet hände det att staten tvångsomhändertog barn bara för att de var romer. Romers möjlighet till skola och boende motarbetades av kommunerna fram till 1970-talet.

Fram till 1950-talet hindrades renskötande samer att bli bosatta på ett ställe och att bruka jorden på samma sätt som andra invånare. Andra samer tvingades flytta från de områden där de levde till områden som staten bestämt.

1. Vad betyder det att en grupp är en börda för samhället?
2. Varför förbjöds det att tala meänkieli och finska i svenska skolan i slutet av 1800-talet?
3. Vad händer om en person eller grupp inte får folkbokföra sig på en plats?