Tidningsartiklar
Läs eller lyssna på tre artiklar om Statens rasbiologiska institut.
Artiklar du hittar på den här sidan
Svensk ungdom studieobjekt ur rassynpunkt
Artikeln är publicerad i dagstidningen Dagens Nyheter 6 december 1921.
Svensk ungdom studieobjekt ur rassynpunkt
Nordiskt samarbete på rasbiologiens område. Plan för rasbiologiska institutets första arbetsår.
Brödtext: Svensk ungdom, manlig och, i lämplig utsträckning, kvinnlig, bör göras till studieobjekt ur rasbiologisk synpunkt, framhålles i en skrivelse från rasbiologiska institutets styrelse till universitetskanslern, detta närmast för att vinna nödigt jämförelsematerial.
En sådan allmän antropologisk undersökning bör omfatta, heter det i skrivelsen, beväring, seminarister, studenter, lantbruks- och folkhögskolelever, patienter på sanatorier och eventuellt andra sjukhus, och den bör ske enligt moderna principer och anordnas så att även olika samhällslagers rassammansättning blir belyst. Det erinras i skrivelsen om att prof. G. Retzius på sin tid ivrade mycket härför och önskade att en Anthropologia suecia renovata bleve utarbetad. Tjugufem år äro nu förflutna sedan grunden lades till hans och Fürsts arbete på detta område. Såväl finländska och norska som även danska forskare äro livligt intresserade av att liknande undersökningar måtte göras i de andra skandinaviska länderna, och vissa förberedelser därtill äro redan vidtagna. Genom en sådan efter gemensamt program verkställd forskning kommer Norden att framstå som förebild för hela den övriga världen på detta fält.
Sannolikt torde de nu planerade undersökningarna för sin avslutning kräva en tid av tre till fyra år och någon större vetenskaplig publikation kan i alla händelser ej ställas i utsikt under det första arbetsåret.
I skrivelsen betonas vidare att som det främsta önskemålet vid uppgörande av en plan för statens rasbiologiska instituts verksamhet under dess första arbetsår framstått att fullfölja och utvidga de forskningar som institutets chef. Professor Lundborg, under de senare åren bedrivit i nordligaste Sverge.
Det har gällt att med hjälp med av kyrkoböcker och andra handlingar upprätta stam- och antavlor över hela byars befolkning och över nomadiserande lappar och sedan med dessa tavlor som vägledning rasbiologiskt undersöka den nu levande befolkningen på områdena i fråga. Genom dylika undersökningar kan man hoppas bringa rasbiologiska frågor av särdeles stor betydelse närmare sin lösning, bl.a. sådana rörande den biologiska betydelsen av rasblandningen mellan de olika där boende folken: svenskar, finnar och lappar, utreda orsakerna till den höga lungsotsdödligheten, ävenså vidga vår kunskap om lapsk och finsk demografi, antropologi och morbiditet. Med de penningmedel och hjälpkrafter över vilka institutet nu förfogar kan redan inom ett fåtal år föreligga en översiktlig monografi över befolkning i Norrbottens län.
Flera av de nämnda spörsmålen sammanhängs emellertid nära med liknande inom andra delar av landet, och län efter län bör med tiden i mån av tillgångar utforskas. Närmast i ordningen bör Gottland komma, där professor Lundborg redan planerat och igångsatt undersökningar och där även problem av delvis helt annan art, bland dem betydelsen av släktgiften och orsakerna till den gamla bondeklassens tillbakagång, möta forskaren.
Institutet skall utbilda rasbiologiska forskare.
Brödtext: Enligt ett samtidigt med den här refererade skrivelsen ingivet förslag till stadga för institutet bör detta, såvitt det lämpligen kan ske och ej föranleder intrång i institutets vetenskapliga forskningsarbete, mottaga forskare, företrädesvis inländska, vilka vilja utbilda sig i rasbiologiska arbetsmetoder eller utföra forskningar som falla inom ramen för institutets uppgift. Institutet skall årligen anordna minst tio avgiftsfria rasbiologiska föreläsningar vid Uppsala universitet. De vetenskapliga resultaten av institutets verksamhet böra enligt stadgeförslaget publiceras i form av större verk, avhandlingar eller kortare uppsatser eller meddelanden. Samlingar av primärmaterial, statistiska sammanställningar, släkttavlor, fotografier, preparater o.d. böra förvaras i institutets arkiv, vilket bör inrättas så att det kan tjäna som grundval för ett blivande svenskt rasbiologiskt museum.
En rasbiologisk inventering av hela vårt folk?
Artikeln nedan publicerades i dagstidningen Svenska Dagbladet 5 februari 1923.
En rasbiologisk inventering av hela vårt folk?
Första årsberättelsen från Rasbiologiska institutet.
Specialundersökningar ha ägt rum rörande problemet om tvillingar.
Brödtext: Såsom sin närmaste arbetsuppgift karaktäriserar statens institut för rasbiologi i sin nu ingivna första årsberättelse fullföljandet och utvidgandet av de forskningar, som institutets chef, professor H. Lundborg, under åren närmast före institutets upprättande utfört rörande befolkningen i Norrbotten.
Detta arbete avser att vara första ledet i en allmän rasbiologisk inventering av befolkningen i rikets olika län. Närmast efter Norrbottens län skall följa Gotlands län. För vinnande av nödigt jämförelsematerial men även av andra skäl kommer arbetet under de närmaste åren att omfatta jämväl en allmän antropologisk undersökning av landets ungdom, manlig såväl som kvinnlig. Vid sidan av dessa huvuduppgifter komma även smärre specialundersökningar att företagas. En dylik rörande tvillingar har planlagts och påbörjats, och densamma väntas komma att lämna viktiga bidrag till frågan och arvets och miljöns betydelse för människan.
Professor Lundborg har under fjolåret bedrivit rasbiologiska forskningar i Norrbotten och på Gotland. I Norrbotten undersöktes antropologiskt finska och lapska skolbarn samt en del vuxna i ett flertal byar inom olika socknar. Genealogiska utredningar gjordes även med hjälp av kyrkoböckerna i åtskilliga socknar. Tillsammans med assistenten för fotografi togos vidare en mängd bilder i Jukkasjärvi och Karesuando socknar av lapska och finska rastyper, vilka införlivats med samlingarna. På Gotland utfördes under juni genealogiska utredningar dels på arkivdepåen i Visby och dels i kyrkoarkivet på Fårö, och vidare undersöktes och fotograferades skolungdom och beväring i Visby samt folkhögskoleeleverna i Hemse.
Vid årets slut omfattade det insamlade materialet för antropologisk undersökning av landets ungdom individuella uppgifter för 42 017 personer. För insamling av material till specialundersökningen rörande tvillingar ha av institutet skrivelser utfärdats till pastorsämbetena i Uppsala ärkestift, Linköpings, Strängnäs, Västerås, Luleå och Visby stift. Vid årets slut hade svar inkommit från 647 pastorsämbeten, omfattande uppgifter om 4144 tvillingpar. Dessutom ha i samband med insamlingen av antropologiskt material 29 tvillingar undersökts. Under året ha vidare litteraturstudier angående en- och tvåäggiga tvillingar bedrivits, och en sammanfattande redogörelse för dessa studiers resultat ingivits till institutet.
Det genealogiska arbete under första kvartalet 1922 bestod i komplettering av före institutets tillkomst upprättade stamtavlor över befolkningen i Jukkasjärvi församling i Norrbottens län samt avskrift av ett flertal sådana. Fr.o.m. april hade de genealogiska undersökningarna huvudsakligen inriktats på Fårö församling på Gotland. Då befolkningen därstädes befunnits vara ovanligt stationär, såväl i lokalt som i numerärt hänseende, och ingiftena äro mycket talrika, har institutet planerat registrering av hela befolkningen i denna socken från äldsta tider till våra dagar, såvitt tillgängliga kyrkoarkivalier det medgiva. Till årets slut hade medhunnits registrering av c:a 420 familjer, bosatta på Fårö från tiden omkring 1700 till omkring 1840. Familjernas inbördes släktskapsförhållanden ha utretts och medlemmarnas födelse-, vigsel- och dödsår antecknats, dessutom uppgifter om dödsorsaker och övriga fakta, som kunna vara av rasbiologisk betydelse.
På uppdrag av chefen har bl.a. folkskolläraren A. Ljung i Kiruna upprättat an- och stamtavlor, belysande blandäktenskap mellan finnar och lappar, samt har J. Hallgren, anställd vid arkivdepån i Visby, kompletterat förut befintliga antavlor rörande gotlänningar, som ingått kusingiften, samt rörande en del tuberkulösa patienter.
Passar dig som vill skriva ut
En särartad etnografisk undersökning
Artikeln är publicerad i dagstidningen Svenska Dagbladet 17 augusti 1929.
En särartad etnografisk undersökning
DE SVENSKA LAPPARNAS RASBIOLOGI
Forskningsresultaten skola nu publiceras.
Brödtext: Statens institut för rasbiologi har tillvaratagit ett unikt tillfälle till forskning, nämligen att noggrant undersöka en så särartad och intressant folkgrupp, som de svenska lapparna utgöra. Möjligheten att använda lapparna som forskningsobjekt skulle snart ha varit försutten, om icke institutet fortsatt de undersökningar, som dess chef påbörjat redan före institutets tillkomst. De forskningar, som utförts, ha lämnat ett utomordentligt rikt resultat, som mångsidigt belyser lapparnas släkt- och rasförhållanden, talrika rasblandningsfenomen m.m. Dessa resultat ämnar nu det rasbiologiska institutet publicera. För utgivande i tryck av första delen av det föreliggande arbetet begäres därför i dess riksdagspetita för nästa budgetår ett belopp på 14 000 kr.
Lapparna blanda sig numera i stor utsträckning med den bofasta befolkningen. Korsning mellan lappar och icke lappar har visserligen i någon mån skett sedan långliga tider tillbaka, men under de senaste decennierna har den blivit särskilt intensiv. Härtill kommer, att lapparna i allt raskare tempo börjat bosätta sig, vilket högeligen förändrar deras levnadsvillkor och dem själva. Vissa sjukdomar, i främsta rummet lungsoten, börja göra allt rikligare skördar. Alla dessa förhållanden samverka till att hastigt minska möjligheterna att med framgång vetenskapligt undersöka vår svenska lappstam.
Såsom grundval till undersökningar av denna art är det nödvändigt att lägga ingående demografiska undersökningar. Utan att äga kännedom om arten av rasomsättningen och förefintliga rasolikheter i de skilda delarna av våra lappmarker är det omöjligt att med framgång undersöka lapparna ur medicinskt-biologisk synpunkt. Den officiella statistiken lämnar ingen vägledning till bedömande av lapparnas demografiska förhållanden. De uppgifter, som där lämnas, vilka för övrigt äro synnerligen otillförlitliga, avse lapparnas numerär och ej deras befolkningsrörelse. Institutets första uppgift har därför måst bli en ingående undersökning av lapparnas demografi. Första delen av arbetet ägnas i huvudsak åt deras demografiska förhållanden.
Det mest värdefulla i institutets undersökningar är, att lappbefolkningen studeras generation efter generation. Grupperingar ha företagits efter de skilda individernas härstamning, varvid i främsta rummet hänsyn tagits till det lapska och icke-lapska inslaget i anorna. För detta ändamål har det varit nödvändigt att företaga en omsorgsfull familjeregistrering, med hjälp varav man kan följa den lapska och lappblandade befolkningen med avseende på födelser, dödsfall, giftermål och omflyttning från början eller mitten av 1700-talet.