Tidslinje över rasbiologin och vetenskapen i Sverige

- publiceras den första upplagan av Systema naturae. I den och efterföljande upplagor (som hela tiden byggs på) delar Carl von Linné in arten Homo Sapiens i olika grupper: Americanus, Europaeus, Asiaticus, Afer och Monstrosi. I de senare upplagorna (framför allt från 1758) knyts varje grupp till olika karaktäristika.

1840 introduceras skallindexet av Anders Retzius. Retzius menar att indexet kan hjälpa till att undersöka och fastställa samband mellan skallstorlek och vissa framträdande karaktärsdrag bland olika folkgrupper. Den svenska befolkningen delas in i två huvudtyper: långskalliga och kortskalliga.

Den första avhandlingen om intellektuell funktionsnedsättning skrivs i Sverige, ”Om cretinism och idioti”. Författare är läkaren och folkbildaren Anton Nyström. Nyström menar att det är skillnad mellan olika ”sinnesslöa” och att vissa är bildbara, andra obildbara.

1902 publiceras ”Svensk antropologi” av Gustaf Retzius. Det är en undersökning som bygger på mätningar av värnpliktiga män. Genom undersökningen anser Retzius sig kunna urskilja olika ”rasdrag” i olika delar av landet.

1909 bildas ”Svenska Sällskapet för Rashygien” i Stockholm. Sällskapet verkar för att rashygieniska perspektiv ska få inflytande över samhället.

1919 turnerar Svenska Folktypsutställningen under devisen ”Känn dig själv, din släkt, ditt folk!” runt i Sverige.

Ladda ner bilden högupplöst.

1922 inrättas ett rasbiologiskt institut i Uppsala med rasbiologen och läkaren Herman Lundborg som chef. Herman Lundborg ger också ut en skrift i Svenska sällskapet för rashygiens skriftserie med titeln ”Degenerationsfaran”

1927 producerar Herman Lundborg och Statens institut för rasbiologi en kortfattad och rikt illustrerad folkupplaga under titeln ”Svensk raskunskap”. Skriften trycks i 11 000 exemplar och sprids till bland annat skolor och bibliotek

1934 publicerar Alva och Gunnar Myrdal boken ”Kris i befolkningsfrågan”. Boken är ett inlägg i en pågående befolkningsdebatt där sådant som låga födelsetal och ökad emigration diskuteras.

1935 påbörjar Befolkningskommissionen sitt arbete. Syftet är att komma till rätta med den sjunkande nativiteten.

1940 ger Gunnar Dahlberg ut boken ”Arv och ras” som tar avstånd från Herman Lundborgs rasteorier.

1956 flyttas institutets forskning till Institutionen för medicinsk genetik vid Uppsala universitet.

1985 inrättas statens medicinsk-etiska råd. Syftet är att ”bevaka tendenser inom medicinsk forskning och behandling som kan påverka respekten för människovärdet”.

Under 2000-talet har medicinsk-etiska frågor fortsatt varit aktuella. I centrum av dessa debatter finns frågor om sådant som genterapi, fosterdiagnostik, kloning, stamcellsforskning med mera. Den medicinska tekniken och kunskapen har gett oss mycket stora möjligheter att idag påverka vilka individer, med vilken hälsa, som föds – samtidigt som respekten för den enskilda människans värde blivit centralt inom lagstiftningen.