Propaganda - risk för påverkan
Dagligen möts vi av budskap som försöker få oss att tycka, känna eller göra på ett visst sätt. Här får du lära dig hur propaganda fungerar och varför vi lätt påverkas. Du får också verktyg för att tänka kritiskt.
Materialet består av fyra delar som behandlar olika perspektiv på propaganda och påverkan.
Om propaganda
Vad är propaganda för dig? Vad är propaganda för forskarna?Propaganda handlar om att medvetet påverka vad en person tycker eller gör. Begreppet är starkt laddat och har använts på olika sätt genom historien.
Här får du reflektera över vad propaganda är och lyssna på hur olika forskare ser på begreppet.
Vad är propaganda för dig?
Gör ett ordmoln som samlar ord du tycker hör ihop med propaganda.
Vad är propaganda för forskarna?
Forskare i filmen
Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, Stockholms universitet.
Lasse Dencik, professor emeritus i socialpsykologi, Roskilde universitet.
Christian Christensen, professor i journalistik, Stockholms universitet.
Karin Kvist Geverts, fil. Dr. i historia, forskningssamordnare, Forum för levande historia.
Definitionen av propaganda som nämns i filmen
”A deliberate attempt to persuade people to think and behave in a desired way.” - Philip Taylor, professor i kommunikationsvetenskap, ur “Munitions of the Mind - a history of Propaganda from the ancient world to the present era”, Manchester, 2003.
Socialpsykologi
Om vad som gör oss extra mottagliga för påverkanHär får du veta hur vi människor fungerar när vi tar in och värderar information.
Kunskap om mänsklig psykologi används till exempel inom reklam eller politiska kampanjer. I den här delen får du lära dig några av de vanligaste knepen för att påverka. Kännedom om mänsklig psykologi och insikt om vanliga retoriska knep kan hjälpa dig att behandla information mer medvetet.
Avsnittet om socialpsykologi består av tre steg.
1. Ta ställning till en moralisk fråga.
2. Film om hur vi människor fungerar när det handlar om påverkan.
3. Lär dig vanliga knep som används för att påverka människor.
Kan det vara rätt att ljuga för att övertyga andra om en viktig fråga?
Se andras svar inom parantes.
Så fungerar vi när vi tar in information
Illustrationer knepen: Yvette Gustafsson.
Underlag och faktagranskning till filmmanus om socialpsykologi: Armita Golkar, post dr. i psykologi, Karolinska institutet.
Förutom knepen som är baserade på olika forskningsunderlag och sammanställda av Forum för levande historia.
Knep för att påverka människor
Det finns en del ”knep” som ofta används för att påverka människor. Här är några sådana som är bra att känna till och känna igen. Upptäck och läs mer genom att klicka på bilderna här nedanför.
Var möter du dem? Vilket eller vilka knep tror du är extra effektiva för den som vill påverka dig?
Propaganda i historien
Analysera propagandabilder från Nazityskland och SovjetunionenI den här bildanalysövningen får du använda den kunskap om vanliga knep för att påverka som du fått i avsnittet om socialpsykologi (här ovanför). Genom att studera och analysera propaganda från två diktaturer i historien kan vi bli bättre på att upptäcka manipulerande budskap vi möter i vår vardag.
Om propaganda i Nazityskland
En kort introduktion
Analysera propagandabilder från Nazityskland
Klicka på bilderna nedan för att se dem större och analysera dem.
Om propaganda i Sovjetunionen
En kort introduktion
Analysera propagandabilder från Sovjetunionen
Klicka på bilderna nedan för att se dem större och analysera dem.
Underlag och faktagranskning bildspel Nazityskland och propagandan: Stéphane Bruchfeld, idéhistoriker, Uppsala universitet.
Underlag och faktagranskning bildspel Sovjetunionen och propagandan: Johan Dietsch, fil.dr. i historia, Lunds universitet.
Källor bilder:
Poster med text: Krossa kapitalismen eller bli krossad under den. Viktor Deni (1919) / Granger Historical Picture Archive / Alamy Stock Photo
Tidningsomslag med familj. United States Holocaust Memorial Museum, courtesy of The Wiener Library for the study of the Holocaust & Genocide
Tidningsomslag ”60 000 Riksmark”. Deutsches Historisches Museum, Berlin / A.Psille
Poster på Stalin med ung pojke. Golub P.S (1949) / World History Archive / Alamy Stock Photo.*Poster, tack käre Stalin för vår underbara barndom. Hulton archive, via Getty images.
M. Gurevich, A. Igumnov, 1932, Kuznetskstroi: Den socialistiska jätten. International Institute of Social History
Poster med två sovjetiska arbetare. Vera Sergeyevna Korableva (1930) / Heritage Image Partnership Ltd / Alamy Stock Photo
Hitlerporträtt med texten: Ein Volk, ein Reich, ein Führer! United States Holocaust Memorial Museum
Vårt informationssamhälle
Om algoritmer och filterbubblorVärlden har aldrig haft så mycket information som just nu. Internet, sociala medier och smarta telefoner ger enorma möjligheter, men ställer samtidigt krav på vår förmåga till kritiskt tänkande.
Gränsen mellan information och påverkan, mellan fakta och åsikter, har blivit otydligare. Och ny teknik ger nya möjligheter att påverka.
Den information vi får vid sökningar på nätet eller via sociala medier är individuellt anpassad via så kallade algoritmer. Algoritmerna ger oss information som passar våra åsikter och sållar bort sådant vi inte gillar. Då skapas så kallade "filterbubblor".
Filterbubblor förklarat på 2 minuter
Fundera över
- Varifrån får du nyheter och information?
- Vilka kanaler är dina viktigaste?
Diskutera två och två
- Tar ni del av samma kanaler?
- Hur påverkar era kanaler er syn på världen?
- Är det viktigt att ta in information från flera kanaler? Varför/varför inte?
