Snubbelstenar

Snubbelsten eller på tyska Stolperstein är ett projekt initierat av den tyske konstnären Gunter Demnig för att hedra de judar, romer, politiska motståndare till nazismen, homosexuella, Jehovas vittnen och eutanasioffer som fördrevs eller förintades av nazisterna 1933–1945.

En snubbelsten ("Stolperstein") är ett minnesmärke i form av en gatsten. Stenarna är gjorda av betong med en ovansida av mässing, de har en inskrift med ett offers namn och placeras i trottoaren framför offrets sista bostad. Demnig kallar Snubbelstenarna "ett konstprojekt för Europa". 

Cirka 75 000 stenar med namn på offer för nazismens förföljelse och utrotningspolitik finns utplacerade i bland annat Tyskland, Sverige, Österrike, Ungern, Tjeckien, Nederländerna, Belgien, Norge och Danmark. 

I Stockholm finns tre snubbelstenar nedlagda. Dessa snubbelstenar skiljer sig andra stenar, i andra länder. De är nedlagda på tre adresser i Stockholm som inte var personens sista adress. Personerna bodde på adressen en kortare tid innan de blev utvisade och tvingades lämna Sverige. Detta finns som en diskussionsfråga i materialet.

De personer som stenarna berättar om är valda från det underlag som historikern Olof Bortz tog fram för Forum för levande historia. Han hittade fyra historier med Stockholmsanknytning som hade en adress knuten till personberättelsen samt en ansökan om uppehållstillstånd.

Diskutera med eleverna med utgångspunkt i den inledande texten om vad som får ta plats och vad som inte ta plats i det offentliga rummet.

Innan besöket vid snubbelstenarna behöver eleverna få en bakgrund till hur bland annat flyktingpolitiken såg ut i Sverige under 1930-talet. Det kan med fördel göras genom att ni gemensamt går igenom presentationen (powerpoint) nedan.

PowerPoint att ladda ner (pdf)

Du som pedagog kan antingen låta eleverna ge sig ut på egen hand med hjälp av de arbetsblad som finns till varje person. Eller så kan du själv guida eleverna till de olika platserna med hjälp av informationen och uppgifterna i arbetsbladet. Texterna i arbetsbladen är identiska med texterna som finns i navigeringen under respektive person (Curt Moses, Erich Holewa och Hans Eduard Szybilski).

• Läs om personen.
• Reflektion över vad eleverna tänker på när det har hört personens livsöde.
• Eleverna räknar ut hur gammal personen blev.
• Moment där eleverna arbetar med platsen genom att ta en bild av snubbelstenen och adressen, jämför platsen med äldre fotografier och beskriver platsen.
• En fråga som handlar om det är rätt att uppmärksamma platsen med en snubbelsten. Tanken är att en sten ska läggas ned vid personens sista adress. Detta är inte fallet i Stockholm vilket gör att konstprojektet frångår ursprungstanken i Stockholm.
• Eleverna får diskutera vad vi kan lära oss av berättelserna. Och om de är viktiga för oss idag.

Arbetsblad till Curt Moses

Arbetsblad till Erich Holewa

Arbetsblad till Hans Eduard Szybilski

Efterarbete är viktigt oavsett om du leder arbetet vid snubbelstenarna eller om eleverna har utforskat platserna på egen hand. Att knyta ihop arbetet med att fortsätta att prata om historiebruk och vilka berättelser som får ta plats och inte får ta plats i det offentliga rummet är önskvärt. Om eleverna har fotograferat vid platserna kan de redovisa detta samt berätta om personen samt vad det har kommit fram till när de har reflekterat över uppgifterna.

I grundskolans kursplan i historia kommer materialet och arbetet med snubbelstenarna kunna beröra nationalismen, diktaturer, demokrati, politiska ideologier, Förintelsen samt historiebruk.

I gymnasieskolans kurs H1B, samt övriga kurser i historia, kommer materialet beröra mänskliga rättigheter, diktaturer, folkmord, konflikter.