För lärare

Filmen som finns på undervisningssidan är ca 10 min lång och är en filmatiserad sammanfattning av innehållet i texterna. Tanken är att du som lärare ska kunna använda filmen som en introduktion till ämnet eller som ett alternativ till textläsning. Filmen ger inte någon fördjupning i ämnet så beroende på tid och elevgrupp/deltagargrupp kan den med fördel kompletteras med faktatexterna.

• Ett sätt att jobba med filmen är att spela upp en bit, pausa, reflektera och berätta något fördjupande och fortsätta så eller låta eleverna läsa några av texterna vid pauserna.
  
  Förslag på ställen att pausa:
  
  01:28 för fördjupning om slavhandeln. Texterna ”Sverige som kolonialmakt...” och ”Svensk slavhandel” passar som underlag.
  
  04:03 för fördjupning om slavskeppen. Texterna ”Resan på slavskepp...” och ”Svenska slavskepp” passar som underlag.
  
  07:42 för fördjupning om det svenska S:t Barthelemy. Texterna ”Svenska S:t Barthelemy”, ”Slavlagar och rättvisa” och ”Frihet, flykt och rättvisa” passar som underlag.
  
  08:58 för fördjupning om avskaffandet av slavhandeln och slaveriet. Texterna ”Svenska förbud mot slavhandeln” och ”Det svenska slaveriet avskaffas" passar som underlag.
  
• Filmen är relativt kortfattad så förmodligen väcks en del frågor hos dina elever/deltagare. Försök att lämna utrymme för reflektion. Du kan göra ett liknande upplägg som ovan med att pausa filmen och ställa en fråga. Här är det dock bra att vara medveten om att det kan var svårt för eleverna/deltagarna att diskutera nyanserat och välgrundat kring en reflekterande fråga om de inte tidigare fått mer kunskap i ämnet än vad filmen ger. Risken är att diskussionen utgår ifrån förutfattade meningar i stället för kunskap.
  
• I filmen väcks frågor om vad vi vill minnas och vad som händer när vi väljer bort delar av historien. Dessa frågor kan du som lärare med fördel diskutera antingen i början av undervisningsmomentet eller i slutet. Koppla gärna på diskussioner om historien som identitetsskapare, historiemedvetande, historiekultur och historiebruk här.

Texterna är uppdelade i tio kapitel och till vissa finns ljudberättelser som knyter an till fakta som presenterats.

Alla texter är skrivna av Fredrik Thomasson, historiker vid Uppsala universitet, och bearbetade av Forum för levande historia.

De två första kapitlen är lite längre och ger en mer översiktlig information om ”Sverige som kolonialmakt” och ”Svenska S:t Barthélemy”. Dessa två ger en sammanfattning av ämnet. De övriga åtta kapitlen är mer fördjupande i olika delar som till exempel ”Svensk slavhandel” eller ”Frihet, flykt och rättigheter”.

Du kan låta eleverna läsa alla texter om tid och möjlighet finns. Måste du begränsa textläsningen kan du antingen berätta om det som står i de två övergripande texterna och sedan låta eleverna/deltagarna fördjupa sig med hjälp av någon eller några av de andra texterna. Eller göra tvärtom - låta eleverna/deltagarna läsa de två första kapitlen och sedan berättar du något fördjupande från de andra texterna.

Du kan också jobba med texterna ihop med filmen (se ovan), med källövningarna eller tidslinjen (se nedan).

Ett sätt att underlätta läsningen för eleverna/deltagarna är att ge dem instuderingsfrågor så att de lättare kan avkoda vad som är viktigt i texten. Eftersom du som lärare bäst känner den grupp du har framför dig ger vi här inga förslag på instuderingsfrågor, men de bör ligga nära texterna. Du kan avsluta varje textläsning med en reflekterande fråga: ”Vilka tankar och frågor väckte texten hos dig?”

Ljudberättelserna är ett sätt att förmänskliga historien. Att lyfta de individer som drabbades hårt av systemet/strukturer. I materialet finns fyra ljudberättelser. De är placerade i anslutning till texterna för att de behöver kontextualiseras med fakta och bör inte lyssnas på utan förkunskaper.

Berättelserna är hämtade ur Fredrik Thomassons bok Svarta Saint Barthélemy – människoöden i en svensk koloni 1785-1847 (Natur och Kultur, 2022). Berättelserna bygger på domstolshandlingar. När du och dina elever/deltagare lyssnar på berättelserna är det viktigt att ge en förförståelse för att detta specifika källmaterial ger en viss typ av berättelser.

Berättelserna väcker tankar om rättvisa och orättvisa, om hudfärg som social konstruktion, om människosyn och ojämlika livsvillkor, om makt och privilegier. Här är det viktigt att du som lärare inte låter diskussionerna bygga och bekräfta fördomar utan att visa på hur maktsystem och strukturer avgör människors livsvillkor.

I undervisningsmaterialet ingår en bildanalysuppgift och fyra källövningar: Källövningar och bildanalys

Källövningarna är tänkta som ett komplement till texterna och filmen. Det är svårt för elever/deltagare att göra övningarna på ett nyanserat sätt innan de har tagit till sig en mer översiktlig och/eller fördjupande kunskap i ämnet. Vi rekommenderar att eleverna åtminstone har läst de två första kapitlen "Sverige som kolonialmakt" och ”Svenska S:t Barthélemy” på sidan Texter och ljudberättelser som ger översiktlig information. Eller att du som lärare gått igenom textinnehållet på något sätt annat.

Övningarna är källtolkande och av ett relativt enkelt slag. Vi har utgått från olika historiska källor men översatt och moderniserat språket så att de ska bli lättare att läsa källorna. Vi har också försökt undvika ett kränkande språkbruk. Detta för att undvika att diskussionen fastnar i begrepp och flyttar fokus från själva övningen.
Medvetenhet om det kränkande språkbruk som finns i dessa källor är dock viktig. Inte minst eftersom det kränkande språkbruket också synliggör rasismen. Att föra sådana diskussioner med elever/deltagare kan med fördel göras i anslutning till arbetet med materialets andra delar och under strukturerade former.

Källorna är två tidningsartiklar/insändare. De trycktes i två olika tidningar (mer information finns under varje källa i materialet). Vi vet inte vem som skrivit respektive insändare. Ett vanligt sätt för utgivaren att undgå ansvar för textens innehåll var att hävda att den var skriven av en anonym person som skickat in den som en insändare till redaktionen. Det kan alltså vara utgivarna själva som skrivit texterna eller någon annan på tidningen, men som vill vara anonym. När det gäller ”insändare Antibarbarian” är det också möjligt att det är en översättning eller inspirerat från en liknande historia på ett annat språk.

Vill du jobba med en mer omfattande övning i källkritik kopplad till S:t Barthélemy och en övning i historiebruk rekommenderar vi undervisningsmaterialet "Källkritik, historiebruk och rasism" som finns här på vår webbplats:

Till källövningen "Bråket i Gustavia"

Till övningen "Historiebruk i resereportage"

Övningen i bildanalys går att använda som en introduktion till ämnet men bör inte vara det enda eleverna/deltagarna gör för att få kunskap om ämnet utan kompletteras med mer faktakunskaper.

Uppgiften går ut på att eleverna och deltagarna ska analysera en känd tavla vars motiv är hamnen i staden Gustavia på ön S:t Barthélemy. Bilden kan vid en snabb anblick se idyllisk ut, en gatuscen där de människor som avbildas lugnt tycks vara sysselsatta med olika uppgifter. Men om vi tittar närmare på bilden och ställer frågan om vad den berättar om det svenska koloniala samhället, blir den intressantare.

Här nedan följer förslag på hur du som lärare kan hjälpa eleverna att avkoda motivet på tavlan. Du kan även ta hjälp av paragraferna i källövning 4: Reflektionsfrågor till 1787 års svenska slavlag. De ger en tydlig bild av de socio-ekonomiska förhållandena och relationen mellan förslavade, fria svarta och vita människor på ön.

Om man fokuserar på de svarta personerna i tavlan ser man genast att de är sysselsatta med arbete:

Överst till vänster rullar ett par män upp tunnor från en mindre båt. Innehållet kan vara socker vilket ofta transporterades i flytande form eller till exempel alkoholhaltiga drycker. Precis som när det gällde arbetet på land var en stor del av Karibiens sjömän svarta, både fria och slavar.

En kvinna kommer ut från ett hus med en stor bricka på huvudet, kanske bär hon ut mat. Mannen bär ett kärl på huvudet och svarta män ror båten under överinseende av en vit person. Kvinnan som sitter vid staketet ser ut att sälja något, kanske bröd eller kakor. Förslavade människor var förbjudna att sälja saker utan ett skriftligt tillstånd av ägaren. Eftersom förslavade människor inte fick äga något förutsatte man att om en förslavad människa sålde något var det stöldgods. Kvinnan på tavlan var alltså antingen en fri svart kvinna eller en någon som hade tillstånd. Fria svarta kvinnor var ofta entreprenörer och drev till exempel krogar och övernattningsställen.

På kajen tar två svarta män en paus, de har korgar med frukt eller grönsaker, kanske är de på väg till marknadstorget för att sälja varorna för deras ägares räkning. Vid sidan av den vite mannen till häst går en svart man som bär på något. Enligt slavlagen var det förbjudet för slavar att rida i staden.

På kajen går två män bärandes något på huvudet. Det är svårt att avgöra vad det kan vara men eftersom föremålet är ganska litet och de använder båda händerna är det antagligen något tungt. När det gäller de andra svarta människorna på bilden kan vi inte avgöra om de var förslavade eller fria svarta, men i detta fall är det uppenbart att de två männen är förslavade människor eftersom de är hopkedjade.

Efter dem går en man med en piska för att slå männen om de till exempel inte ansågs arbeta tillräckligt fort. Mannen kan vara deras ägare men ännu troligare är att han var en slags övervakare. Sådana personer kallades till exempel ”slavedriver” på engelska och ”contremaître” på franska. Vi vet inte hur vanligt det var att personer var kedjade, men det förekommer att det nämns i dokument i arkiven från ön så konstnären kan ha avbildat en verklig situation.

De flesta av de vita personerna på bilden tycks inte arbeta. Givetvis fanns det vita som arbetade, men i princip utförde de aldrig något kroppsarbete. Vita var handelsmän, tjänstemän och liknande. Allt fysiskt arbete i den svenska kolonin utfördes av den svarta befolkningen.

Målningen ger också en bild av befolkningens sammansättning och öns ekonomi. Ända till slaveriet avskaffades 1847 var öns majoritetsbefolkning svart. Över tid var ungefär 70 procent svarta och 30 procent vita vilket återspeglas i målningen. S:t Barthélemy levde i hög grad på handel vilket är tydligt med tanke på alla förtöjda skepp och aktiviteterna med lossning och lastning i hamnen.

Om eleverna/deltagarna undrar över S:t Barthélemy i dag så kan det vara en poäng att utgå från tavlan och därefter visa denna bild:


Husen på bilden ligger ungefär på samma plats på kajen där byggnaderna finns på målningen. Det vita fyrtornet i bildens övre vänstra hörn ligger nära där man ser den svenska flaggan på höjden i målningen. På denna gata i Gustavia ligger idag exklusiva märkesbutiker.

I dag är ön ett skatteparadis och en exklusiv turistort. En av orsakerna till S:t Barthélemys framgång som lyxdestination finns i avtalet mellan Sverige och Frankrike från 1878. Avtalet innehöll en paragraf där Frankrike lovade att inte försämra invånarnas ekonomiska villkor. Den svenska kolonin var en så kallad frihamn, vilket innebar att befolkningen inte betalade någon skatt till den svenska staten. På grund av Frankrikes löfte till Sverige 1878 är skatterna på S:t Barthélemy fortfarande mycket låga. Ön räknas som Frankrikes enda skatteparadis vilket har gjort den till en populär plats för väldigt rika personer.

Tidslinjen över svensk slavhandel och slaveri ringar in viktiga händelser inom ämnet. Vi har försökt att hålla den kortfattad så att den kan användas för att ge en väldigt översiktlig bild av det historiska förloppet. Den kan användas som en introduktion till ämne för att tidigt i undervisningen ge eleverna/deltagarna en kronologisk uppfattning. Du kan som lärare låta eleverna stanna upp vid något av årtalen och ge dem någon av de fördjupande texterna som passar att läsa då. Du kan också själv fördjupa årtalen genom att berätta mer fördjupande vid olika årtal (utifrån innehållet i texterna).

Kartorna i materialet bidrar inte bara till att ge eleverna/deltagarna en uppfattning om var i världen vi rör oss utan ger även viss övrig information. Det finns fyra kartor.

1. Den första kartan är en översikt över den transatlantiska slavhandeln mellan 1500–1900. Den kan vara en visuell hjälp när du som lärare vill ge en helhetsbild. Den synliggör också mängden av människor som togs från Afrika och vart de fraktades. Ett vanligt missförstånd är till exempel att den transatlantiska slavhandeln framför allt gick till Nordamerika. Som framgår av kartan kom en stor andel av de förslavade människorna till Sydamerika. Det är dock viktigt att inte relativisera eller förminska genom kvantitativa fakta. Slavhandeln och slaveriet var naturligtvis omänskligt vare sig det var 1 eller 1 000 000 människor som drabbades.
   
   Kartan är en modifierad version av den översiktskarta som återfinns i databasen över slavhandeln, Slave Voyages. Databasen bygger på flera olika undersökningar och visar att omkring 12, 5 miljoner fångar lastades på skepp i Afrika. 11 miljoner av dem hamnade i Syd- och Nordamerika och Karibien. För mer information, gå till webbplatsen slavevoyages.org.
   
   
   
2. Den andra kartan visar på svenska S:t Barthélemys närmaste omgivning och vilka kolonialmakter som ägde de omkringliggande öarna. Denna karta kan var en visuell hjälp när du som lärare visar på att Sverige var en kolonialmakt. Den ger också en bild av hur nära vi var de andra kolonialmakterna.
   
   
   
3. Den tredje kartan zoomar in på området där svenska skepp lade till för att köpa förslavade människor. Området ligger i det som idag är Ghana, Togo, Benin och Nigeria. I Ghana låg också den handelsstation som inrättades av svenskar på 1600-talet. Kartan är med i texten Svenska slavskepp. Du kan utgå ifrån den bilden när du vill utgå ifrån den bilden när du vill berätta för eleverna/deltagarna om det.
   
   
   
4. Denna karta som visar det svenska skeppet Fäderneslandets ungefärliga rutt från Sverige, via Portugal och vidare till den västafrikanska kusten och ön S:t Barthélemy, samt tillbaka till Portugal. Även andra skepp åkte ungefär denna väg.
   
   

Materialet som helhet är tänkt att ge elever/deltagare fördjupande kunskaper om ämnet med hjälp av olika källformat. Om det finns tid och möjlighet att använda alla delar i materialet kan du börja med att förbereda klassen på ämnet genom att ta upp hur du har tänkt att undervisningen ska läggas upp och vilka begrepp du kommer använda.

Därefter kan du visa filmen som en introduktion och ta hjälp av tidslinjen och kartor för att förtydliga var och när är vi i historien. Därefter kan eleverna/deltagarna läsa texterna, förslagsvis kapitel ett och två som grund för att sedan kunna fördjupa sig med hjälp av de andra texterna, antingen enskilt, som grupparbete eller i helklass.

Ett alternativ är att göra bildanalysen efter att de läst kapitel ett och två. Källövningarna förutsätter en viss grundkunskap i ämnet så förslagsvis jobbar ni med dem efter textläsningen. Källövningen om slavlagen går med fördel att koppla ihop med texterna ”Frihet och flykt” och ”Slavlagar och rättssystem” och de ljudberättelser som finns i samband med dessa texter.

Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar sitt historiemedvetande och sin historiska bildning. Det blir möjligt genom att eleverna i undervisningen får utveckla kunskaper om historiska förhållanden och historiska begrepp, får insikter i hur historia skapas genom tolkningar av källor samt utvecklar förståelse för hur historia kan brukas i olika sammanhang. På så sätt får eleverna förståelse för hur det förflutna har format nutiden och därmed präglar våra förväntningar på framtiden.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt genom historien och för historiska skeenden som har påverkat nutiden. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna får förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar. Genom att ge perspektiv på långa historiska linjer med relevans för nutiden, såsom levnadsvillkor, migration och makt, ska undervisningen ge eleverna en fördjupad förståelse för hur historisk utveckling präglas av både kontinuitet och förändring.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial. Eleverna ska också ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historiska kunskaper. Arbetet med källor ska även ge eleverna förutsättningar att leva sig in i det förflutna.
Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur historia används i samhället och i vardagslivet. Därigenom ska eleverna få olika perspektiv på hur bruket av historiska berättelser och referenser kan påverka människors identiteter, värderingar och föreställningar.

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

• kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
• förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och
• förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Europeisk kolonisation och slavhandel. Konsekvenser av detta för människor och kulturer samt för det ökade globala handelsutbytet mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.

Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.

Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter.

Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa.

Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda historisk metod och förståelse av hur historia används. Eleverna ska därigenom ges möjlighet att utveckla sin förståelse av hur olika tolkningar och perspektiv på det förflutna präglar synen på nutiden och uppfattningar om framtiden.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin historiska bildning och förmåga att använda historia som en referensram för att förstå frågor som har betydelse för nuet och framtiden, samt för att analysera historiska förändringsprocesser ur olika perspektiv. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förståelse av olika tiders levnadsvillkor och förklara människors roller i samhällsförändringar. Undervisningen ska bidra till insikt i att varje tids människor ska förstås utifrån sin tids villkor och värderingar. Eleverna ska också få utveckla förståelse av nutiden samt förmåga att orientera sig inför framtiden. Historia används för att både påverka samhällsförändringar och skapa olika identiteter. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia, samt möjlighet att reflektera över kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med historiska begrepp, frågeställningar, förklaringar och olika samband i tid och rum för att utveckla förståelse av historiska samhällsförändringar. Att arbeta med historisk metod ska ingå i undervisningen. Det innebär att eleverna ska ges möjlighet att söka, granska, tolka och värdera olika typer av källor samt använda olika teorier, perspektiv och verktyg som förklarar och åskådliggör historiska förändringsprocesser. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att använda digitala verktyg för att söka information från olika medier. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att presentera resultatet av sitt arbete med hjälp av varierande uttrycksformer, såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av digitala verktyg.

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

• Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.
• Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.
• Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.
• Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.

Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter.
Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
Tolkning och användning av olika slags källmaterial i digital och annan form.

Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.

Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial, i digital och annan form, utifrån källkritiska kriterier och metoder.

Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv.

Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.

Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.

Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial, i digital och annan form, utifrån källkritiska kriterier och metoder.

Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter.