Att tänka på inför undervisningen

Att undervisa om Sveriges deltagande i den transatlantiska slavhandeln och slaveriet innebär att undervisa om en del av Sveriges historia som inte getts någon större plats i läromedel. En utmaning kan därför vara att det saknas bra undervisningsmaterial. Många menar att det beror på att Sverige inte velat lyfta den delen av historien eftersom det krockar med bilden av Sverige som ett humanitärt land där mänskliga rättigheter respekteras. Andra menar att det inte haft en stor plats i undervisningen eftersom Sveriges deltagande i slavhandeln och slaveriet var en marginell företeelse.

Oavsett ståndpunkt kan sådana hållningar ha bidragit till brist på kunskap, dåligt underbyggd kunskap och därmed en svårighet att förmedla kunskap. Detta material syftar till att försöka fylla lite av de bristerna.

På senare år har ny forskning kommit fram som placerar Sverige – inte som en stor kolonialmakt – men som en del av en större historia av kolonialism och rasism, där Sverige i sin människosyn och behandling av de människor som förslavades varken var bättre eller sämre än andra länder. Det är en historia som än i dag påverkar människor med afrikanskt ursprung i hela världen. Inte minst eftersom de tankar och föreställningar som möjliggjorde och legitimerade kolonialismen lever kvar. Att synliggöra slaveriet och den transatlantiska slavhandeln kan därför ses som en pusselbit i arbetet med att förebygga och motverka afrofobi i dag.

Genom att få en bred historiekunskap kan vi lättare avkoda det som händer i dag och hur vi kan påverka skeenden. Genom att reflektera och tänka oss in i olika perspektiv kan vi öka vår förståelse för andras erfarenheter. Detta material syftar till att ge en pusselbit till en del av en större historia.

De källor vi oftast har att tillgå i detta ämne är förhållandevis ensidiga. De skriftliga dokument som finns kvar är till exempel skeppens lastlistor, domstolsprotokoll, guvernörens rapporter, kungens order med mera. Alltså till stora delar maktens källor. Att det påverkar historieskrivningen är ganska givet. Till exempel innebär det att vi endast vet namnen på de förslavade människor som nämns i detta material för att de förekommer i domstolsprotokoll anklagade för brott. Det finns alltså en stor risk att den historia vi förmedlar blir onyanserad. Men å andra sidan säger källorna en hel del om de maktstrukturer som gällde då. Vi kan alltså utläsa människors livsvillkor genom dem och därmed få flera perspektiv på historien.

Att klassas som vit gav privilegier och makt, ditt handlingsutrymme var stort då du åtnjöt frihet i jämförelse med andra grupper på ön. Att ha privilegier innebar att du kunde avgöra andra människors livsöde bara för att ditt ord vägde tyngre. Ditt handlingsutrymme som förslavad eller fri svart var helt enkelt mycket mer begränsat. Detta måste lyftas fram när vi förmedlar denna historia.

Det betyder inte att det inte fanns motstånd eller att tvånget och ofriheten på något sätt var självpåtaget eller något man accepterade. Att visa på motstånd är viktigt. Men det är även viktigt att vara tydlig med att möjligheterna att påverka sin situation och de maktstrukturer man levde under var mycket små, samt att alla former av motstånd innebar extremt stora risker.

Möjligheterna till motstånd såg även olika ut för så kallade fria svarta och förslavade personer. Men att kategoriseras som fri svart innebar heller inte att du hade samma rättighet som om du klassades som vit, så orättvisorna i samhället hade många lager och motståndsmöjligheterna skiftade.

Det är viktigt att vara medveten om sitt språkbruk. Att använda ord som ”slav ”när du berättar om människor är att reproducera ett språkbruk som förövarna använde då det syftar på människan som en vara, ett objekt. Att i stället använda ordet ”förslavade” människor visar på att de inte var ting utan personer som någon med makt gjort till slav, alltså förslavat.

Andra begrepp som är vanligt förekommande i materialet är ”vita” och ”svarta”. De är förenklande kategoriseringar som relaterar till hudfärg som är relevanta i detta material då de visar på en hierarkisk konstruktion.

Begreppen är etablerade men du kan som lärare med fördel ha ett samtal i klassrummet om de begrepp som kommer användas. Det kan handla om att problematisera kategoriseringar och sociala konstruktioner som både är föränderliga över tid men samtidigt kan leva kvar genom historien. Eller att markera att just vit och svart är generaliseringar och benämner två grupper som inbördes inte var eller är enhetliga. (Det var inte alla vita som … och inte alla svarta som…). Känslan att vara representant för en hel grupp kan leda till positionering och låsningar i klassrummet.

Använder du historiska källor kommer kränkande ord att finnas med. Ibland väldigt ofta och i extremt kränkande sammanhang. Här är det otroligt viktigt att göra medvetna val. Ett sätt kan vara att inte läsa ut/uttala kränkande begrepp när du läser upp text från en historisk källa, utan i stället använda andra ord.

Du kan ställa dig följande frågor när du ska avgöra vad som ska finnas med i din undervisning och hur du ska lägga upp den:

• Kan jag berätta denna historia utan att använda just denna källa, finns det andra källor som är mindre kränkande?
• Om jag tar med ett kränkande ord i utbildningssyfte betyder det inte att jag behöver skriva ut ordet på tavlan
• Vad tillför just denna källa? Och hur ska jag arbeta med den i undervisningen?
• Bör eleverna/deltagarna själva läsa denna källa eller ska vi läsa den ihop?
• Vilka förberedelser behöver jag göra för att mina elever/deltagare ska kunna ta till sig undervisningen?
• Vad vill jag att mina elever/deltagare tar med sig efter undervisningen?

Samma resonemang kan användas när du ska välja bilder, filmer, texter med mera. Att reproducera förnedring är kränkande men att berätta en våldsam historia utan att visa på det våldsamma är svårt.

Ett riktmärke kan vara att hela tiden försöka hålla historien mänsklig. Det handlar om att ge människor ett erkännande, det handlar om att visa att förövare brukade sin makt men att de kunde ha valt att inte göra det. Att visa på aktörskapet men att vara tydlig med vilka strukturer de historiska människorna levde under.

I klassrummet kan det uppstå diskussioner kring motstånd. Till exempel kan diskussionen handla om att svarta människor borde gjort mer motstånd mot att bli förslavade. Det är därför viktigt att du som lärare tänker igenom hur du förmedlar historien. Att det skedde motstånd men att möjligheterna och handlingsutrymmet för fria svarta och förslavade var otroligt begränsat.

Det är också viktigt att du reflekterar över de läromedel du använder och hur historien och svarta människor framställs där. Det kan i detta sammanhang vara en poäng att vända på perspektivet och i stället lyfta frågor om varför de med makt, frihet och handlingsutrymme inte gjorde mer motstånd mot det orättvisa systemet.

Det är viktigt att du förbereder dina elever/deltagare på vad som kommer att tas upp och att du kan motivera dina didaktiska val. Att gå igenom vilka begrepp som är kränkande och varför är viktigt. Här kan historiska källor vara ett sätt att tydliggöra varför vissa ord är kränkande. Men det finns naturligtvis andra sätt. Det är viktigt att du som lärare känner att du kan hantera den diskussion som kan uppstå om varför dessa källor är med trots det kränkande språkbruket.

Du kan också lyssna på vårt poddsamtal för att höra hur två lärare och en jämlikhetskonsult resonerar kring detta.

Gå till poddavsnittet

Det är viktigt att skapa en trygg undervisningssituation. Just denna del av historien kan uppfattas som svår att ta upp. Det är en del av historien som fortfarande tar sig konkreta uttryck i form av ekonomiska, sociala och politiska orättvisor runt om i världen. Det är en historia som fortfarande påverkar normer och som därmed skapar normbärare och normavvikare. Att höra till eller avvika från normen är positioner vi tilldelas. Maktstrukturer är ofta kopplade till, och legitimerad i, historien.

Ett tips som lyfts fram i vårt poddsamtal är att undervisa som om alla alltid fanns i rummet, försök fokusera på normen och inte normavvikaren, gör inte någon/några till representanter för en hel grupp. Var medveten om att den som blir undervisad i ämnet och tycker att det är jobbigt kan ta till olika strategier för att det inte ska synas hur påfrestande det är.

Läs texten om minoritetsstress för att bli mer medveten om vad det är och hur det tar sig uttryck. Det finns en stor risk att det är just i undervisning om rasism i historien och i dag som rasism uttrycks. Det är viktigt att vara medveten om det och ta elevers/deltagares tankar och känslor på allvar.

Gå till texten om minoritetsstress