Lektionsupplägg om demokrati och diktatur

När Sovjetunionen tågar in i Ungern kommer många av de ungrare som tillhör partisanrörelsen att tas tillfånga. Så även Francesco. 1945, 16 år gammal, hamnar Francesco i ett arbetsläger i Gulag. Han döms till tio års fängelse för spionage, sabotage och antisovjetisk verksamhet enligt §58

Francesco Kovacs föds 1929 i staden Abazzia i Italien. (Idag heter staden Opatija och tillhör Kroatien.) Hans far dör när han är mycket liten. 2,5 år gammal tar hans mor med honom och hans bror Tibor till hennes syster i Ungern, där bröderna sedan växer upp.

Francesco är medlem i den ungerska scoutrörelsen Levente, som 1944 blev mer av en rörelse med avsikt att attackera och bekämpa Sovjetunionen. Bröderna Kovacs försöker fly till Italien för att besöka sin mor men stöter då ihop med några män som tillhör en partisangrupp. Francesco och Tibor blir medlemmar i gruppen och börjar kämpa för ett fritt Ungern.

Efter sina tio år i fängelse, vid Stalins död 1953, släpps Francesco och skickas tack vare sina italienska rötter till staden Udine i Italien. Där kunde han, efter 14 år, äntligen få tala med sin mor igen. Men det blev en kortvarig återförening då den Italienska staten skickade honom vidare till ett flyktingläger i Neapel.

Under tiden har Francescos bror, Tibor, träffat en svenska och bosatt sig i Sverige. Han ber Francesco flytta till honom i Uppsala och den 9 oktober 1954 anländer Francesco till Uppsala. Han får jobb på Nymans cykelfabrik där också hans bror arbetar. Efter att han träffat sin blivande fru, Margareta, blir han kvar i Sverige och bildar familj.

Idag reser Francesco runt i svenska skolor och berättar sin historia.

Källa: ”I Stalins våld, fånge 794 berättar” av Jan-Åke Lindahl.

Innan Chen hinner fylla ett år dör hans far. Endast två år senare mördas hans mamma av ockupanter, då hon försöker skydda två kinesiska patrioter. Chen växer därför upp med sin mormor som också hon dör tidigt i hans liv. När han är 14 år gammal är han helt ensam.

Chen Shizong föds i Shanghai i Kina 1937. När han 14 år senare inte har någonstans att ta vägen, ger det kinesiska kommunistpartiet honom ett stipendium så att han kan fortsätta sina studier och klara sig ekonomiskt. Han är duktig i skolan. Partiet väljer därför att fortsätta finansiera hans utbildning. Han går vidare till att studera teknik vid universitetet i Moskva och blir där också ordförande för den kinesiska studentkåren. Han jobbar hårt för att stärka den kinesisk-sovjetiska relationen.

Under massvälten 1956-61 återvänder Chen som nyutexaminerad till Kina. Han placeras i provinsen Gansu och får jobba som lärare vid den tekniska högskolan. Hans studenter har svårt att orka med undervisningen på grund av undernäring. Chen anser att det är hans plikt att rapportera detta till Mao. Han anser också att Kinas dåliga relation till Sovjetunionen är beklaglig. Han skriver därför ett brev till Mao och Chrusjtjov där han påtalar problemet samt vikten av att de båda länderna ska närma sig varandra. Men då han inte får något svar väljer han att skriva en essä i ämnet som publiceras i en tidning. För sina åsikter döms Chen som kontrarevolutionär till åtta år i arbetsläger. Samtidigt föder hans fru en dotter. Efter två år tar hon ut skilsmässa.

Efter de åtta åren släpps Chen. Men han har ingen familj och inget jobb och blir därför placerad i ett straffarbetsläger i sex års tid. När han till slut blir fri lyckas han få ett arbete på en fabrik och avancerar sedan till läraryrket igen.

Långt senare, under 80-talet, rapporterar Chen till partiet att en av hans medfångar under tiden i straffarbetslägret blivit oskyldigt anklagad för flyktförsök och skjutits till döds. Han lyckas få myndigheterna att ställa soldaterna inför rätta och de bedöms skyldiga. Kort efter tvingas Chen fly till Sverige då de dömda soldaterna satt igång en förtalskampanj mot Chen.

Källa: Intervju med Chen Shizong.

I Auschwitz arbetar Julia och tre av hennes systrar i köket. Julia och hennes mamma, pappa och ena syster får tyfus och blir svårt sjuka. Den ene brodern förs bort en dag och Julia vet än idag inte vad som hände honom.

Julia föds 1926 i Eisen, Tyskland. Familjen som bestod av mamma, pappa och 14 syskon börjar märka av nazisternas antiziganism under 30-talet. Familjen flyttar till staden Biedenkopf och i mars 1943 blir hela familjen hämtad och deporteras med tåg till Auschwitz. De försöker desperat hålla ihop familjen under deportationen. När de når fram till lägret får de var sitt nummer med ett Z framför intatuerade på sina armar.

I början av 1944 förflyttas Julia till lägret Schlieben i Tyskland. När Sovjetiska armen 1945 befriar lägret återvänder Julia till Biedenkopf och familjens hus. Där återförenas hon med delar av sin familj.

Strax efter freden träffar Julia en amerikansk soldat. De gifter sig och 1946 flyttar de till Amerika.

Källa: Women and the Holocaust: Courage and compassion, Produced by the Holocaust and the United Nations Outreach Programme.

Vad är demokrati? (Gruppdiskussion)

Dela in eleverna i mindre grupper och be dem diskutera följande frågor:

• Vad är definitionen av ordet demokrati? Sök gärna information i olika uppslagsverk och se hur demokrati definieras där.
• På vilket sätt är de personliga berättelserna i vittnesmålen exempel på bristande demokrati?
• Hur viktigt är det för dig att du lever i en demokrati? Motivera gärna med hjälp av vittnesmålen.

Vad krävs för att upprätthålla en demokrati? (Gruppdiskussion)

Dela in eleverna i mindre grupper. Be grupperna att diskutera och skriva ned, gärna på Post-It-lappar vad de anser krävs för att upprätthålla en demokrati.

Frågor de kan fundera över är:

• Vad krävs för att skapa och upprätthålla demokrati?
• Vad åligger individen att göra och vad hör till staten?

Skriv upp de två rubrikerna ”Individ” och ”Stat” på tavlan. När grupperna diskuterat färdigt får de gå fram till tavlan och skriva eller klistra upp lapparna på tavlan under de två rubrikerna.

Vad kan hota demokratin i ett land? (Skrivövning)

Nästa steg på föregående övning är att analysera vad som kan hota demokratin. Be eleverna använda Post It-lapparna för att skriva ned svar på på följande fråga:

Finns det några hot mot demokratin i Sverige?

Skriv upp två nya rubriker på tavlan: ”Inre hot.” och ”Yttre hot.” När grupperna diskuterat färdigt får de gå fram till tavlan och skriva eller klistra upp lapparna under de nya rubrikerna. Diskutera hoten och eventuella åtgärdsförslag.

Alexander Rothman var ett av åtta syskon och endast han själv och hans storasyster överlevde Förintelsen. Han föds in i en ungersk-judisk familj 1930 och har starka minnen av att antisemitism är utbredd i Ungern under 30-talet.

Våren 1944 befinner han sig i en skola långt bort från sin hemstad. Han tvingas flytta till ett getto men lyckas fly därifrån. Och med hjälp av en ungersk-judisk motståndsman kan han återvända hem.

Men det är ingen hemma, hela hans familj har blivit bortförd till ett annat getto. Alexander bestämmer sig för att gå in i gettot och hittar där sin mamma och sina 7 syskon, men inte pappan som redan förts vidare till slavarbete i ett arbetsläger.

Alexander och hans familj skickas till Auschwitz efter mitten av juni 1944.  Direkt vid ankomsten till Auschwitz selekteras hans mamma och hans 6 småsyskon ut och förs till gaskamrarna medan Alexander och hans äldsta syster sparas till slavarbete. Alexander skickas till ett arbetsläger utanför Magdeburg.

Under februari-mars 1945 ryckte de allierade längre in i landet, vilket leder till att de som fortfarande lever i arbetslägret transporterades vidare till Buchenwald. Sjuk av allt arbete och brist på föda blir han snabbt utsorterad av nazisterna och hamnar i en korridor med andra svårt sjuka. Framtiden i korridoren är mörk. En dödsinjektion väntar för att ge mer plats åt arbetsdugliga.

Chef för fångarna i korridoren är en ”blockälteste” vid namn Fritz som själv var tysk politisk fånge. Vid ett tillfälle när vaktarna selekterade de svaga och sjuka frågar Fritz hur gammal Alexander är, och när han får höra att Alexander bara är 14 år bestämmer sig Fritz att hjälpa till. När vaktarna tittar bort tar Fritz risken att öppna dörren till nästa korridor och putta ut Alexander genom dörren. Där förvaras de lite mindre sjuka som fortfarande är arbetsföra. På så sätt klarade sig Alexander från den dödsinjektion som annars hade väntat honom.

Alexander och de andra fångarna blir befriade av amerikanerna den 11 april 1945.

Därefter hamnar Alexander på ett sanatorium i Schweiz. Han söker igenom Röda Korsets överlevandelistor efter sin familj och hittar sin äldre syster Lenke. Hon har överlevt i ett annat läger, Bergen Belzen, och finns i Sverige. Han beslutar sig för att följa efter. Den 11 maj 1947 anländer Alexander till Sverige. Han hittar sin syster, blir kvar, skaffar jobb och bildar familj.

I Auschwitz arbetar Julia och tre av hennes systrar i köket. Julia och hennes mamma, pappa och ena syster får tyfus och blir svårt sjuka. Den ene brodern förs bort en dag och Julia vet än idag inte vad som hände honom.

Julia föds 1926 i Eisen, Tyskland. Familjen som bestod av mamma, pappa och 14 syskon börjar märka av nazisternas antiziganism under 30-talet. Familjen flyttar till staden Biedenkopf och i mars 1943 blir hela familjen hämtad och deporteras med tåg till Auschwitz. De försöker desperat hålla ihop familjen under deportationen. När de når fram till lägret får de var sitt nummer med ett Z framför intatuerade på sina armar.

I början av 1944 förflyttas Julia till lägret Schlieben i Tyskland. När Sovjetiska armen 1945 befriar lägret återvänder Julia till Biedenkopf och familjens hus. Där återförenas hon med delar av sin familj.

Strax efter freden träffar Julia en amerikansk soldat. De gifter sig och 1946 flyttar de till Amerika.

Källa: Women and the Holocaust: Courage and compassion, Produced by the Holocaust and the United Nations Outreach Programme.

När Sovjetunionen tågar in i Ungern kommer många av de ungrare som tillhör partisanrörelsen att tas tillfånga. Så även Francesco. 1945, 16 år gammal, hamnar Francesco i ett arbetsläger i Gulag. Han döms till tio års fängelse för spionage, sabotage och antisovjetisk verksamhet enligt §58

Francesco Kovacs föds 1929 i staden Abazzia i Italien. (Idag heter staden Opatija och tillhör Kroatien.) Hans far dör när han är mycket liten. 2,5 år gammal tar hans mor med honom och hans bror Tibor till hennes syster i Ungern, där bröderna sedan växer upp.

Francesco är medlem i den ungerska scoutrörelsen Levente, som 1944 blev mer av en rörelse med avsikt att attackera och bekämpa Sovjetunionen. Bröderna Kovacs försöker fly till Italien för att besöka sin mor men stöter då ihop med några män som tillhör en partisangrupp. Francesco och Tibor blir medlemmar i gruppen och börjar kämpa för ett fritt Ungern.

Efter sina tio år i fängelse, vid Stalins död 1953, släpps Francesco och skickas tack vare sina italienska rötter till staden Udine i Italien. Där kunde han, efter 14 år, äntligen få tala med sin mor igen. Men det blev en kortvarig återförening då den Italienska staten skickade honom vidare till ett flyktingläger i Neapel.

Under tiden har Francescos bror, Tibor, träffat en svenska och bosatt sig i Sverige. Han ber Francesco flytta till honom i Uppsala och den 9 oktober 1954 anländer Francesco till Uppsala. Han får jobb på Nymans cykelfabrik där också hans bror arbetar. Efter att han träffat sin blivande fru, Margareta, blir han kvar i Sverige och bildar familj.

Idag reser Francesco runt i svenska skolor och berättar sin historia.

Källa: ”I Stalins våld, fånge 794 berättar” av Jan-Åke Lindahl.

Vem har ansvaret för demokratin? (Gruppdiskussion)

Dela in eleverna i mindre grupper. Be eleverna diskutera de generella skillnaderna mellan att leva i en diktatur eller i en demokrati. Hur ser t.ex. ansvar, lydnad, delaktighet och passivitet ut i demokratier respektive diktaturer?

Andra intressanta frågor att diskutera är bland annat:

• Om en person utför något i en odemokratisk stat, kan personen då lättare hävda att den bara gör sin plikt, utför order?
• Om riskerna med att inte följa order, och därmed inte utföra andras beslut, är så stora att en person riskerar sitt liv är personen då ändå ansvarig för det den gör?
• Hur ansvarig är en person för det som sker i en odemokratisk stat om den ”bara är delaktig” genom att den gör sin plikt?
• Kan en person bidra till demokrati genom att vägra vara delaktig i odemokratiska handlingar?

Be även eleverna att i grupperna diskutera nedanstående exempel. Sedan kan de diskutera i helklass vad gruppen kom fram till.

• Vem var ansvarig för koncentrationslägerverksamheten? Motivera.

1. Staten.
2. De företag som använde fångarna som arbetskraft.
3. De som registrerade vilka som skulle skickas dit.
4. Den enskilda polisen/soldaten som förde fångarna dit.
5. Lägervakterna.
6. Medborgarna.
7. Eget alternativ.

Ska alla få vara med och bestämma? (4-hörnsövning)

Den demokratiska processen kan av vissa uppfattas som långsam och ineffektiv. Därför anser vissa människor att det är bättre för samhället att begränsa människors möjlighet att vara delaktiga. 

Gör en 4-hörnsövning med eleverna genom att klassrummets fyra hörn får representera nedanstående alternativ. Läs upp de olika exemplen som återfinns under rubriken ”Vem ska fatta beslut om...?” och be eleverna att ta ställning i frågan genom att ställa sig i det hörn de tycker stämmer bäst överens med deras åsikt.

Diskutera efter varje exempel vilka konsekvenser det kan bli av de olika svaren?

4-hörnsövning med nedanstående alternativ:

Hörn 1: Statsministern själv.
Hörn 2: Du själv.
Hörn 3: Riksdagen.
Hörn 4: Eget alternativ.

Vem ska fatta beslut om:

• Vad undervisningen i skolan ska handla om?
• När en person ska få dö?
• Vilka forskningsområden som är tillåtna?
• Var en person ska få bo?
• Vilken religion som får utövas i landet?
• Regler för abort?
• En persons val av partner?
• En persons rätt till vård?
• Vad en person ska utbilda sig till?
• Rätten att få skaffa barn?

Erna, tre av hennes syskon och hennes mamma lever stora delar av andra världskriget i ett skyddsrum. De lyckas trots allt överleva. Hennes äldsta bror klarar sig inte, han stupar som soldat i tyska armén 23 år gammal. Erna får gå i skola men behandlas inte likvärdigt med de andra eleverna. Ett exempel är att hon, vars föräldrar är Jehovas vittnen, och en annan elev, vars morfar är kommunist, blir kuggade på examensprov på grund av att deras familjer inte är nazister.

Erna Gutmann föds 1933 i Wielstadt, i Tyskland. Familjen, mor, far och fem barn, tillhör Jehovas vittnen. Nazisterna tolererar inte Jehovas vittnen och Ernas familj får ofta besök av Gestapo. De kommer, ofta nattetid, och söker igenom deras hem och tar bland annat deras biblar. Osäkerheten i hemmet gör att hennes gamla farmor ofta får ta hand om Erna och hennes syskon.

Ernas föräldrar vägrar låta sina barn vara medlemmar i Hitler-Jugend vilket stör den lokala nazistledaren. Han ogillar folk som inte böjer sig för Hitler. Ernas pappa får ofta inställa sig hos domstolen för att försvara varför han inte vill göra Hitlerhälsningen. (Heil Hitler betyder ”Hitler är vår frälsare” vilket går emot Jehovas vittnens tro där bara Gud är frälsare.) Ernas äldre syskon blir ofta trakasserade i skolan på grund av detta.

I december 1937 förs Ernas far bort av Gestapo. Han sitter i fängelse under ett par månader men förs sedan till koncentrationslägret Schsenhausen, där han avrättas i februari 1940.

Erna kommer till Sverige först 1960 tillsammans med sin man. Här i Sverige upplever de bägge kränkningar på grund av sitt tyska ursprung. De får höra att de är nazistsvin och Ernas man får ett hakkors målat på sitt arbetsförkläde.

Källa: Intervju med Erna Gutmann, 31/10 2002. Ur Forum för levande historias minnesarkiv ”De glömmer det aldrig”.

Innan Chen hinner fylla ett år dör hans far. Endast två år senare mördas hans mamma av ockupanter, då hon försöker skydda två kinesiska patrioter. Chen växer därför upp med sin mormor som också hon dör tidigt i hans liv. När han är 14 år gammal är han helt ensam.

Chen Shizong föds i Shanghai i Kina 1937. När han 14 år senare inte har någonstans att ta vägen, ger det kinesiska kommunistpartiet honom ett stipendium så att han kan fortsätta sina studier och klara sig ekonomiskt. Han är duktig i skolan. Partiet väljer därför att fortsätta finansiera hans utbildning. Han går vidare till att studera teknik vid universitetet i Moskva och blir där också ordförande för den kinesiska studentkåren. Han jobbar hårt för att stärka den kinesisk-sovjetiska relationen.

Under massvälten 1956-61 återvänder Chen som nyutexaminerad till Kina. Han placeras i provinsen Gansu och får jobba som lärare vid den tekniska högskolan. Hans studenter har svårt att orka med undervisningen på grund av undernäring. Chen anser att det är hans plikt att rapportera detta till Mao. Han anser också att Kinas dåliga relation till Sovjetunionen är beklaglig. Han skriver därför ett brev till Mao och Chrusjtjov där han påtalar problemet samt vikten av att de båda länderna ska närma sig varandra. Men då han inte får något svar väljer han att skriva en essä i ämnet som publiceras i en tidning. För sina åsikter döms Chen som kontrarevolutionär till åtta år i arbetsläger. Samtidigt föder hans fru en dotter. Efter två år tar hon ut skilsmässa.

Efter de åtta åren släpps Chen. Men han har ingen familj och inget jobb och blir därför placerad i ett straffarbetsläger i sex års tid. När han till slut blir fri lyckas han få ett arbete på en fabrik och avancerar sedan till läraryrket igen.

Långt senare, under 80-talet, rapporterar Chen till partiet att en av hans medfångar under tiden i straffarbetslägret blivit oskyldigt anklagad för flyktförsök och skjutits till döds. Han lyckas få myndigheterna att ställa soldaterna inför rätta och de bedöms skyldiga. Kort efter tvingas Chen fly till Sverige då de dömda soldaterna satt igång en förtalskampanj mot Chen.

Källa: Intervju med Chen Shizong.

Hot förändrar. (Gruppdiskussion)

Dela in eleverna i mindre grupper. Be dem sedan att diskutera följande två frågor:

• Utifrån vittnesmålen, vad var det för odemokratiska regler som instiftades så att individens frihet begränsades?
• Varför tror ni att just dessa begränsningar infördes?

Be sedan eleverna föreställa sig att ett hot, till exempel ett krig, drabbar Sverige. Eleverna ska nu tänka sig in i en situation då det är de som ska styra Sverige under dessa kristider. De kan fortsätta att sitta i sina smågrupper och göra följande:

Diskutera vilka av nedanstående lagar de skulle vilja inrätta i dessa kristider? Be dem välja ut minst fem av lagarna och rangordna dem och motivera rangordningen.

När alla grupper jobbat klart ska de mötas i en politisk debatt i helklass vilket föreställer en tillfällig samlingsregering. Respektive grupp ska presentera sina lagförslag och motivera dem.

Uppgiften resulterar alltså i en politisk debatt där klassen till slut bör enas om vilka lagar som ska gälla i om landet befinner sig i en allvarlig kris.

Diskutera sedan i helklass hur mycket av demokratin de lagstiftat bort i och med de nya lagarna och vilka konsekvenser den nya lagstiftningen kan leda till.

Lag 1: Stänga Sveriges gränser, både in- och utflyttning.
Lag 2: Säpo får avlyssna vem de vill utan att motivera varför.
Lag 3: Alla medborgare måste alltid kunna visa sina id-handlingar om polisen begär det.
Lag 4: Införa ransonering av mat, bensin och internetanvändning.
Lag 5: Begränsa rörelsefriheten inom landet.
Lag 6: Utegångsförbud efter kl. 22.
Lag 7: Begränsa tryckfriheten.
Lag 8: Rösträtt endast till de som arbetar, betalar skatt och har fyllt 21 år.
Lag 9: Gymnasieplats bara till de som har C i alla ämnen, resten får lärlingsjobb inom industrin.
Lag 10: Åsiktsregistrering.
Lag 11: Enhetlig trosuppfattning.
Lag 12: Höjd partispärr till riksdagen på 20 procent i stället för dagens 4 procent.