Till innehåll
Öppettider idag:12:00 - 17:00
TeckenspråkLättlästEnglish
Forum Play

Locket på? Den svenska nazismen efter 1945

Speltid - 1:20:23

Locket på? Den svenska nazismen efter 1945

Två personer sitter och samtalar.

Sedan Tyskland förlorat andra världskriget, och koncentrations- och förintelselägrens fasor avslöjats för världen, var det inte längre accepterat att vara nazist i Sverige. Vad hände sedan med de nazistiska rörelserna och nyckelpersonerna? Bär dagens samhälle spår av 30- och 40 talens svenska nazism. Och är det sant eller myt att Sverige aldrig gjort upp med denna del av sin historia?

Medverkande

Anna-Lena Lodenius, författare och journalist
Johan Perwe, författare och forskare, kommunikatör Forum för levande historia
Moderator Tobias Svanelid, vetenskapsjournalist

Inspelat 2020-12-16.

En version av samtalet med undertexter kan ses här.

Relaterat

    Speltid - 1:03:44

    Samtalskväll: Främlingar på tåg. Vad Sverige visste om Förintelsen

    Historikern Klas Åmark har skrivit boken Främlingar på tåg om den svenska diplomaten Göran von Otters möte med SS-officeren Kurt Gerstein på ett tåg genom Polen och Tyskland i augusti 1942. Gerstein berättade då om förintelselägrens fasor i förhoppning om att den svenske diplomaten skulle slå larm om naziregimens övergrepp.
      Speltid - 1:28:47

      Antisemiten vid makten - sant eller falskt?

      Sverige gjorde stora eftergifter för Nazityskland under andra världskriget. Svensk flyktingpolitik var också mycket restriktiv gentemot judiska flyktingar och svenska företag ariserades. Vad låg bakom besluten? Påverkades de av att det i Sverige fanns personer med makt och inflytande som var antisemitiska och kanske till och med sympatiserade med nazismen?
        Speltid - 1:23:34

        Bilden av den andre - synen på judiska flyktingar i Sverige 1935-1945

        Vilka värderingar och föreställningar om judiska flyktingar framträder i det offentliga samtalet, bilder och texter vid tiden före och under andra världskriget? En period då Sveriges flyktingpolitik var mycket restriktiv gentemot de av Europas judar som sökte skydd från antisemitiska förföljelser och nazisternas terror. Först då kriget gick mot sitt slut kom en omsvängning mot en mer generös hållning.
          Speltid - 1:32:26

          Lite skoj får man tåla - antisemitism i svensk populärkultur

          Fram till och med andra världskrigets slut kunde svenska filmer, humorteckningar och böcker framställa och sprida antisemitiska bilder av judar utan att det skapade debatt. Hur påverkade det Sveriges och svenskars attityder och agerande? Denna samtalskväll handlar om folkhemmets antisemitiska bakgrundsbrus.