Till innehåll

Lektionsupplägg om tolerans och intolerans

Det här temat handlar bland annat om hur vi förhåller oss till "de andra", de som inte tillhör vår grupp. Temat är på den här sidan uppdelat i tre delar som alla innehåller filmade vittnesmål och övningar till vittnesmålen.

Lektionsupplägget ingår i undervisningsmaterialet Vittnesmål med klassrumsövningar.

Bilden visar människor i lång kö på en gata.

En grupp romer deporteras från Hohenaspergs koncentrationsläger genom staden Asperg 18 maj 1940. Foto: Wikimedia

Att dela in människor i grupper

Vittnesmålen beskriver hur de olika regimerna delade in människor i olika grupper och agerade intolerant mot en eller flera av dessa grupper. Indelningen resulterade i att människor fick givna rättigheter och skyldigheter utifrån vilken grupp de tillhörde. Att tillhöra en viss grupp kunde leda till att du blev diskriminerad och ditt liv begränsades av olika regler. Indelningen syftade till att människor värderades utifrån givna kategorier.

Övningarna nedan går ut på att få eleverna att reflektera över grupptillhörighet och tolerans. I ett historiskt och ett nutida perspektiv kan de diskutera hur tolerant eller intolerant samhället är och har varit gentemot olika grupper.

Syftet är att få eleverna att se att kategorisering av människor är något som vi ofta gör, men intoleransen ligger i när vi värderar de olika grupperna olika. Det är också viktigt att eleverna kan reflektera över att en individ kan tillhöra flera grupper vid samma tid men också byta grupp över tid.

Avsluta gärna med att diskutera varför vissa regimer, makthavare, individer, gruppföreträdare m.m. verkar tycka att det är viktigt att sortera in människor i olika fack.

Titta på vittnesmålen

Speltid - 2:16

Hans Posner

I klippet ovan berättar Hans om sitt första minne av antisemitism. Det var när han var 6 år, det året som Hitler kom till makten.
Hans Posner föddes 1927 i en judisk familj i Tyskland. Efter kristallnatten valde hans mamma att skicka sina två söner till Sverige, inom den så kallade barnkvoten. Hans kom till Sverige 1939 och fick under en tid bo i ett judiskt fosterhem. 

Speltid - 2:13

Francesco Kovacs

I klippet ovan berättar Francesco att alla medlemmar i rörelsen Levente dömdes utan rättvis rättegång efter Rysslands intåg i Ungern.
Francesco Kovacs föddes 1929 i Ungern. Han gick med i Levente som 16-åring men blev tillfångatagen av den Sovjetiska armén och deporterades till koncentrationsläger i Gulag. Han satt 9 år i läger och frigavs först efter Stalins död, 1953. Francesco kom till Sverige 1954. 

Det är en styrka att visa tolerans!

”Toleranz bedeutet Scwäche” (Tolerans innebär svaghet).

Det var ett slags motto som kommendanten Theodor Eicke hade när han lärde ut brutalitet till sina underlydande i koncentrationslägret Dachau från det att han tillträdde sin tjänst där 1933. 

Detta kan vara en intressant utgångspunkt för att istället visa på toleransens fördelar för människorna i ett samhälle.

Övningarna nedan går ut på att eleverna ska reflektera över vad tolerans och intolerans innebär och vad det kan leda till. Övning C ger även möjlighet att reflektera över vad skyltar och konstverk förmedlar för budskap genom att de finns i det offentliga rummet.

Syftet är att diskutera toleransens fördelar för ett samhälle.

Titta på vittnesmålen

Speltid - 4:27

Erna Gutmann

 klippet ovan berättar Erna om hur Gestapo fängslade hennes föräldrar på grund av att de var Jehovas vittnen.
Erna Gutmann föddes 1933 i Tyskland. Familjen tillhörde Jehovas vittnen och båda föräldrarna satt, under Ernas uppväxt, i fängelse p.g.a. sin religiösa tillhörighet. Pappan dog i koncentrationsläger 1940. Erna kom till Sverige 1960. 

Speltid - 2:37

Ilona Goldberger

I klippet ovan berättar Ilona om sina första intryck av koncentrationslägret Auschwitz.
Ilona Goldberger föddes 1925 i en judisk familj i Ungern. Tillsammans med sin mamma hamnade hon i flera olika koncentrationsläger men hon lyckades överleva. Ilona kom till Sverige 1945. 

Vad skulle du ha gjort i samma situation?

Vittnesmålet i filmklippet beskriver en intolerant händelse i en persons liv. Be eleverna att ta ställning till hur de själva hade agerat i den situation som det berättas om i vittnesmålet. 

Efter att ha tittat på vittnesmålen görs en så kallad 4-hörnsövning tillsammans med eleverna. De går ut på att eleverna får fyra olika alternativ representerade av klassrummets fyra hörn. Ett alternativ ska alltid vara ”Eget alternativ.” 

Syftet är att få eleverna att reflektera över risk, ansvar och handlingsutrymme. Viktigt att tänka på är att inte fördöma elevernas val utan mer diskutera kring varför människor kan tycka olika.

Titta på vittnesmålen

Speltid - 1:49

Alexander Rothman

I klippet ovan berättar Alexander om när han på sin arbetsplats i Sverige, efter kriget, blir kränkt av en kollega på grund av sin judiska identitet.
Alexander föddes 1930, i en judisk familj i Ungern. Han överlevde Auschwitz samt ett arbetsläger utanför Magdeburg. Han kom till Sverige 1947. 

Andra delar av undervisningsmaterialet

    Se alla lektionsupplägg i undervisningsmaterialet

    Här hittar du klassrumsövningar med korta klipp ur vittnesmål från Förintelsen och de brott mot mänskligheten som begåtts av kommunistiska regimer.

      Till startsidan för undervisningsmaterialet

      Ett undervisningsmaterial med korta klipp ur vittnesmål av överlevande från Förintelsen och arbetsläger i Sovjet och Kina. För årskurs 7-9 och gymnasiet.

      Relaterat

        Filmade vittnesmål

        Här hittar du vittnesmål från personer som berättar om sina erfarenheter från Förintelsen.

          Vittnesmål från folkmordet i Rwanda

          Fyra personliga berättelser om upplevelser under folkmordet i Rwanda 1994 och vad som hände efter.