Tidslinje
Jimmy Sserwadda tvingas fly undan förföljelse på grund av sin rättighetskamp
”Den kärlek jag delar med min man vill jag att alla i hbtq-communityt i Uganda ska få känna. Att gifta sig öppet, utan att gömma sig, utan att springa in i buskarna, enbart för att regeringen springer efter oss.”
Så sa Jimmy Sserwadda i ett tal 2013, när han hade fått ett hederspris av hbtq-tidningen QX.
Några år tidigare hade Jimmy flytt från Uganda till Sverige. Han hade blivit gripen och misshandlad av polisen i Uganda eftersom han kämpade för hbtq-personers rättigheter.
”Att vara homosexuell och en hbt-aktivist i Uganda är olagligt. Jag blev anklagad för att främja homosexualitet.” ”I Uganda blev jag arresterad av polisen vid sex olika tillfällen, åtalad i domstol två gånger och min familj tog avstånd från mig då de betraktade mig som en förbannelse de drabbats av.”
Jimmy bildade en hbt-organisation i Uganda och försökte stoppa lagförslaget om dödsstraff för homosexualitet. Han arbetade på en klinik för personer med hiv och arbetade för att försöka stoppa spridningen av sjukdomen.
”Jag förlorade mitt arbete vid en vårdmottagning efter att en tidning utpekat mig som en av landets ”top homos”, med namn och uppgift om både var jag arbetade och bodde.”
”Jag blev arresterad, för att jag hjälpte mina homosexuella vänner och hbt-communityt med vård. De kunde inte gå till de andra vårdinrättningarna… Även läkare måste rapportera om jag kommer och säger att jag är gay… de måste ringa polisen. ”
”Jag kunde komma till Sverige, där jag på grund av min situation beviljades asyl. Sedan dess har jag arbetat för RFSL här i Sverige.”
Jimmy hade en pojkvän som hette Lawrence, som blev kvar i Uganda när Jimmy flydde till Sverige. Två år senare blev Lawrence också torterad av militärpolisen och lyckades fly från Uganda. Av en slump tog flyktingsmugglaren honom till Sverige. Lawrence visste inte att Jimmy fanns i samma land, men såg plötsligt en bild på honom i en tidning och hörde av sig. “Jag blev chockad. Jag trodde att det var ett skämt.”, säger Jimmy. Efter två år utan kontakt kunde de återförenas.
Men Lawrence fick inte uppehållstillstånd i Sverige som Jimmy hade fått, trots att de båda kom från samma land och hade varit med om samma typ av förföljelse och misshandel. Migrationsverket sa att Lawrence kunde återvända till Uganda och få skydd av myndigheterna där, trots att det var myndigheterna som hade torterat honom.
En vecka innan Lawrence skulle utvisas från Sverige gifte sig Jimmy med honom.
Då var det första gången två män från Uganda gifte sig i en svensk kyrka. ”Vi älskar varandra och har varit tillsammans i sju år.” Deras giftermål fick stor uppmärksamhet i media, både i Sverige och internationellt. Bland annat publicerades namn och bild på Jimmy och Lawrence i en av de största tidningarna i Uganda. När informationen spreds fick Jimmy och Lawrence hundratals dödshot på internet från personer i Uganda.
”Det ökar chansen för min partner att få stanna i Sverige”, sa Jimmy. ”Blir man outad i svensk media innebär det en hotbild. Han kommer att bli gripen direkt på flygplatsen. Det här giftermålet betyder döden för honom om han återvänder till Uganda.”
En månad senare ändrade Migrationsverket sitt beslut och gav Lawrence uppehållstillstånd. De var båda glada för beslutet, men arga över hur hela processen gått till.
Jimmy och Lawrence vill hjälpa andra som har varit i samma situation som de. Jimmy har bland annat engagerat sig i Newcomers, som är RFSL:s verksamhet för hbtq-personer som söker asyl eller är nya i Sverige. Han har varit med och utbildat hbtq-aktivister från olika delar av världen och samarbetar fortfarande med aktivister i Uganda. Tillsammans vill han och Lawrence förbättra situationen för hbtq-personer. Jimmy har fått flera pris för sitt engagemang.
”Det spelar ingen roll vilken del av världen du kommer ifrån, som hbt-personer kämpar vi överallt. Jag lovar er att mitt arbete inte slutar idag utan kommer att pågå så länge jag lever och arbetet måste fortsätta tillsammans, inte var och en för sig.”
Reflektionsfrågor utifrån texten
- Jimmy är en av många som engagerar sig för att förändra lagar och normer i Uganda som han själv också drabbats av. Vad är det för lagar och normer i Uganda som behöver förändras för att inte diskriminera hbtq-personer? Vad kan du utläsa av berättelsen?
- Trots att asyllagen i Sverige ändrades 2005, för att inkludera personer som förföljs på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet så är det väldigt få som beviljas asyl på de grunderna. Jimmys man Lawrence fick till exempel sin asylansökan avslagen först och skulle då tvingats tillbaka till ett land där lagarna skulle straffat honom. Vad tror du skulle behöva ändras i hanteringen för att Sverige och andra länder inte ska utvisa personer till länder där de riskerar att trakasseras, fängslas eller dömas till döden?
- Jimmy sa i ett av sina tal: ”Det spelar ingen roll vilken del av världen du kommer ifrån, som hbtq-personer kämpar vi överallt. Jag lovar er att mitt arbete inte slutar idag utan kommer att pågå så länge jag lever och arbetet måste fortsätta tillsammans, inte var och en för sig.” Hur kan personer och organisationer i Sverige engagera sig för att stärka personers rättigheter både här och i andra länder?
Texten är faktagranskad 2015-10-01 av Anna-Maria Sörberg, författare och journalist, med särskilt fokus på frågor som rör sexualitet, kön och genusproblematik.
Källor
Lagergren, Caroline (2013) ’Gayparet får stanna i Sverige’. I: Sveriges Radio 20130228. sverigesradio.se hämtad 20150421
Musikhjälpen (2014) ’Jimmy Sserwadda om arbetet som hbtq-aktivist i Uganda’. SVT 20141211. Hämtad 20150421.
QX (2013) ’Jimmy och Lawrence invigningstalar på Springpride’. QX 20130321. qx.se hämtad 20150421
Sserwadda, Jimmy (2013) ’Erkänn Ugandas hbtq-problem, Göran Hägglund’ I: SVT Opinion 20131126. svt.se hämtad 20150421
Svenska Dagbladet (2013) ’Tills utvisning skiljer dem åt’. I: SvD 20130128 svd.se hämtad 20150421
Svenska Dagbladet (2013) ’Dödshot mot Ugandiskt gaypar’. SvD 20130130 svd.se hämtad 20150421
Sserwadda, Jimmy (2013) ’Erkänn Ugandas hbtq-problem, Göran Hägglund’ I: SVT Opinion 20131126. svt.se hämtad 20150421
Voss, Jon (2012) ’Jimmy Sserwadda fick Solidaritetspris’. I: QX 20120529. qx.se hämtad 20150421
Skicka en anonym tanke till din lärare
Sexuell läggning och kön blir skäl för att kunna söka asyl i Sverige
Historien om människors förflyttning för att komma undan krig, förtryck och fattigdom är lång och komplex. Exempelvis utvandrade 1,5 miljoner svenskar till Nordamerika i slutet av 1800- och början av 1900-talet för att komma undan den stora fattigdomen i Sverige. 60 miljoner människor beräknas idag vara på flykt någonstans i världen.
Rätten att söka asyl och skydd undan förföljelse finns inskriven i FN:s konvention om mänskliga rättigheter. Olika länder har olika regler kring vilka flyktorsaker som anses giltiga och som ger människor rätt att stanna. Den svenska lagen utgår från FN:s flyktingkonvention, som också kallas Genévekonventionen. Det är en konvention som har skrivits under av omkring 200 länder idag. Flyktingkonventionen är en gemensam, internationell överenskommelse om vilka skyldigheter länder har att ta emot flyktingar och vilka som ska räknas som flyktingar. Den skrevs 1951 och omfattade då personer som flytt efter andra världskriget men kom i fortsättningen att gälla alla flyktingar.
I den svenska lagen står bland annat att en flykting är en människa som lämnar sitt land på grund av ”välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till viss samhällsgrupp”. Kön och sexuell läggning skrevs in i lagen 2005. Då hade redan flera andra EU-länder gjort samma tillägg i sina lagar. Innan 2005 kunde hbt-personer få asyl i Sverige, men förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning var inte i sig tillräcklig orsak.
För Sveriges del innebar de nya riktlinjerna en anpassning av lagen så att den liknade de andra ländernas och bättre stämde överens med riktlinjer från FN och EU. Sedan dess har Migrationsverket arbetat för att öka sin hbtq-kompetens och för att bättre kunna ta emot hbtq-personer på flykt. Sverige har också i samband med detta arbete fått allvarlig kritik från FN:s kommitté för mänskliga rättigheter och fällts 20 gånger för att inte följa FN:s riktlinjer. Kritiken handlar om att Migrationsverket inte anses ha fungerande beslutsordningar och för att man har utvisat hbtq-personer till länder där de riskerar förföljelse genom att fängslas, misshandlas eller mördas. Kritiken handlar också om att besluten anses godtyckliga och skiljer sig åt mellan individer trots att det handlat om fall med liknande bakgrunder och omständigheter, som till exempel i fallet med Jimmy Sserwadda som fick stanna i Sverige medan Lawrence nekades uppehållstillstånd och bedömdes kunna åka tillbaka till Uganda.
Bild: Deltagare i Stockholms prideparad. Foto: Linnea Ornstein
Bakgrund till situationen i Uganda
Förbudet mot samkönade relationer i Uganda infördes på 1800-talet av Storbritannien som koloniserade landet fram till 1962. Liknande lagar infördes av olika västerländska kolonialmakter i de flesta afrikanska länder.
Idag är straffen högre än de var på 1800-talet. Många gånger har de hårdnande straffen varit en reaktion på att hbtq-personer fått en delvis förbättrad situation i grannländerna. Sydafrika var till exempel det första landet i världen som 1996 antog en konstitution som inkluderade förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning. 2005 instiftades könsneutralt äktenskap i landet. Flera afrikanska länder reagerade då med att förbjuda alla former av hbtq-rättigheter för att markera sitt avstånd från Sydafrikas utveckling. Att hålla någon av samma kön i handen kunde plötsligt ge fem års fängelse i Nigeria. I Uganda hetsade politikerna genom uttalanden mot homosexuella, beslut togs om förbud mot samkönade äktenskap och arbetet med ett lagförslag i syfte att begränsa alla uttryck för icke heterosexualitet och organiserat arbete för hbtq-personers rättigheter påbörjades. Utvecklingen ledde till fler trakasserier från polis och uppmaningar till våld mot hbtq-personer i medierna.
Inflytande från konservativa homofoba kristna grupper från USA har lett till ytterligare ökad press mot hbtq-personer. Den ugandiska aktivisten Kaoma Kapya har granskat relationen mellan de amerikanska kristna grupperna och Ugandas politiska ledare och upptäckt hur konservativa kristna från USA sedan 1990-talet driver barnhem, skolor, universitet och projekt för att bekämpa fattigdomen i Uganda. Samtidigt sprider många av dem alltmer systematiskt sina homofoba åsikter. De övertygar afrikanska kyrkor att sluta ta emot ekonomiskt stöd från västerländska kyrkor som är för hbtq-personers rättigheter och istället vända sig till deras kyrkor för stöd. 2009 anordnades kristna kampanjer och workshops mot homosexuella i Uganda av en grupp amerikanska fundamentalistiska röster och med argument som att ”homosexuella är ondskefulla, orsakar fattigdomen, förstör ”afrikanska värderingar” och vill ta över länder eller hela världen”. Samma år började regeringen i Uganda tala om införandet av dödsstraff för samkönade relationer. ”Homosexuella kan glömma mänskliga rättigheter”, sa Ugandas etikminister.
Sexual Minorities Uganda (SMUG) är en aktivistgrupp som bildades 2004. En av frontfigurerna för organisationen var David Kato som, precis som Jimmy Sserwadda, fick sitt namn, bild och adress publicerad i en stor ugandisk tidning till tidningsrubriken ”Häng dem”. Kort efter publiceringen mördades David Kato. Mordet väckte stor upprördhet och ilska i Uganda och i omvärlden, men den politiska situationen i landet har knappast förändrats. Trakasserier och våld från polis, media och medborgare fortsätter prägla vardagen för hbtq-personer i landet. Personer som misstänks vara hbtq-personer får sina hem plundrade, misshandlas, våldtas och dödas. Sexualupplysning, arbete för att förebygga hiv och verksamhet för hbtq-personers rättigheter är förbjudet i Uganda. Trots detta finns flera aktivistgrupper som arbetar för hbtq-personers rättigheter, för att stoppa spridningen av hiv och för att ge vård till personer med hiv. Mycket aktivism sker under jorden, eftersom deras verksamhet är olaglig.
SMUG fortsätter sitt arbete för att skydda hbtq-personer. Bland annat har de stämt en amerikansk pastor från Evangeliska kyrkan för hans arbete för att höja straffen för homosexualitet i Uganda och för att motarbetar hbtq-organisationerna i landet. SMUG samarbetar med andra länders hbtq-organisationer och försöker sprida information om situationen i Uganda internationellt.
Hur fungerar asyllagen i praktiken?
När en person söker asyl görs en bedömning av hur stor risk det är för personen att utsättas för förföljelse och våld om hen återvänder till landet hen flydde ifrån. Det görs också en bedömning av huruvida myndigheterna i landet kan skydda personen från förföljelse. I Sverige görs denna bedömning av Migrationsverket.
Någon separat statistik kring hur många av asylsökande i Sverige som anger sexuell läggning eller könsidentitet som asylskäl finns inte. Därför går det inte heller att se hur många fall som får asyl på dessa grunder. Däremot finns undersökningar av hur Migrationsverket behandlar hbtq-personer som söker asyl.
I en rapport som Migrationsverket beställde framkom att beslutsfattare på verket ibland utgår ifrån stereotypa idéer om hur hbtq-personer ser ut, klär sig och beter sig. Om en asylsökande hbtq-person inte ser ut eller beter sig på det sätt som beslutsfattaren tänker sig att en hbtq-person ska göra, finns en risk att de bedömer att personen ljuger om sin identitet. Idéer om att hbtq-personer från andra delar av världen ska bete sig och se på sig själva på samma sätt som svenska hbtq-personer är också vanliga. Till exempel händer det att handläggare frågar en homosexuell om när hen ”kom ut”, trots att det begreppet inte alltid existerar i det land personen kommer ifrån. Om personen då inte kan berätta om när hen kom ut, finns risken att Migrationsverket inte tror på att hen är homosexuell. Rapporten kom också fram till att beslutsfattarna tolkar lagen olika kring vem som bedöms som trovärdig för att få asyl. Det gör att två asylsökande från samma land som varit med om liknande saker ändå kan bedömas helt olika med konsekvensen att den ene får uppehållstillstånd och den andra utvisas.
FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har flera gånger kritiserat Sverige för att inte följa riktlinjerna för asylprövning. Kritiken har främst handlat om att Sverige kräver att den asylsökande själv ska lägga fram alla bevis för att hen har blivit förföljd eller torterad, istället för att också titta på de oberoende rapporter som finns om hur läget ser ut i det land personen flyr ifrån. Kritiken handlar också om att Migrationsverket har gjort felaktiga bedömningar av vilken risk det skulle innebära för en person att utvisas till landet hen flydde ifrån. Kritiken handlar om bristande kunskap kring om hur det är att vara hbtq-person i olika länder. En annan svensk undersökning visar på andra problem i asylhanteringen när det gäller fall kopplat till sexualitet och könsidentitet.
Det finns exempel där Migrationsverket tycker att den asylsökande hbtq-personen kan leva tryggt i sitt hemland om hen döljer sin identitet där, trots att både EU:s och FN:s regler säger att ingen ska förväntas dölja sin sexuella läggning, könsidentitet, religion eller politiska åskådning. Ytterligare ett problem är att Migrationsverket misstror personer som inte direkt berättar att de är hbtq-personer, något som har kommit att användas som misskrediterande för trovärdigheten i beslutsunderlaget. Detta trots att EU:s riktlinjer säger att det inte är grund för misstro om hbtq-personer berättar sent i processen om sin identitet. Alltför många är rädda för att säga som det är eftersom de tror att de ska straffas på samma sätt för sin läggning eller könsidentitet som i landet de flytt ifrån. Ett annat skäl till att någon berättar sent kan också vara att många asylsökande inte känner till att förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet är asylgrundande skäl.
De flesta länder i EU har sexuell läggning inskriven i sin lagstiftning som asylgrundande skäl. Tillämpningen av lagen skiljer sig däremot åt. I en del länder är det ett krav att samkönade relationer ska vara kriminella i den asylsökandes hemland för att någon ska beviljas asyl trots att detta egentligen går emot EU:s riktlinjer.
Flyktingar nekas regelbundet asyl för att de förväntas dölja sin identitet i ursprungslandet. En annan fråga är den om huruvida asylsökande förväntas ”bevisa” sin sexuella läggning eller könsidentitet inför ett beslut. En idé som i många fall visar sig grundas på stereotypa föreställningar om hbtq-personer i beslutsunderlagen. Det kan till exempel handla om att feminina lesbiska eller maskulina bögar inte ses som ”riktiga” homosexuella.
Ytterligare ett problem är de regler som gäller i asylrätten kring vilka som räknas som familj. Människor som flyr ska ha rätt att få asyl i ett land där deras närmaste familj redan är medborgare. I ungefär hälften av EU-länderna räknas inte en partner av samma kön som familj. Ofta krävs att två personer är gifta för att räknas som ett par samtidigt som giftermål är inte möjligt att ingå i de flesta av de länder som hbtq-personer flyr ifrån. Sverige är ett av de länder som räknar samkönade par som familj.
Könsidentitet som grund för att söka asyl
Könsidentitet eller könsuttryck är inte uttryckligen inskrivet i den svenska lagen som skäl för asyl. Kön däremot är en grund för asyl, och transpersoner kan räknas in under kön.
I EU:s regler står att både sexuell läggning och könsidentitet ska kunna räknas som grund för asyl. Det finns ingen separat undersökning om hur transpersoner tas emot i Sverige, hur asylprocessen upplevs eller hur många som får uppehållstillstånd på denna grund. Däremot finns enskilda berättelser: en transsexuell kvinna från Ryssland berättar till exempel om hur Migrationsverket inte erkänt hennes transidentitet och kallat henne för ”han”. I Ryssland klassades hon som kriminell eftersom hon levde som kvinna men har ett manligt ID, samtidigt som hon inte tillåts ändra sitt ID. Hon hade blivit misshandlad av den ryska polisen, blivit av med sitt arbete och kunde inte söka nya arbeten, bostad eller studier. Migrationsverket ansåg att situationen inte var tillräckligt allvarlig och skickade tillbaka kvinnan till Ryssland.
En transsexuell man från Iran begick självmord efter att ha fått avslag på sin asylansökan i Sverige. Han hade blivit förföljd i Iran under lång tid, trakasserats sexuellt av polisen och dömts till piskning på grund av ”homosexualitet”, men Migrationsverket ansåg inte att det fanns någon risk för honom i Iran.
En undersökning om situationen för asylsökande hbtq-personer i EU har särskilt lyft situationen för transpersoner. Den visar att transpersoner generellt stöter på samma problem som homo- och bisexuella i asylprocessen. Många transsexuella kan, liksom homo- och bisexuella människor till exempel förväntas dölja sin identitet i ursprungslandet, det vill säga leva som ett kön de inte tillhör.
Trakasserier, våld och sexuella övergrepp på boenden för asylsökande är ett problem för hbtq-personer i alla EU-länder. Främst begås övergreppen av andra asylsökande men polis och personal på boenden är också delaktiga. Människor i de förvar där personer är inlåsta under lång tid löper särskilt stor risk för våld och övergrepp. Om boendena dessutom är könsuppdelade ökar risken för transpersoner. I många av de boenden som Migrationsverket ansvarar för bor kvinnor och män för sig. Det förekommer att transsexuella placeras i boenden som inte stämmer överens med det kön de lever som.
Ett annat problem för transsexuella asylsökande är att många inte får hormonbehandling eller kirurgi, inte heller då personen redan har en påbörjad behandling. För svenska medborgare klassas transsexualism som ett allvarligt tillstånd av vården, eftersom många har ett så starkt behov av hormonbehandling och kirurgi att de inte vill leva om de inte får det. Asylsökande har enligt lagen rätt till vård som inte kan vänta.
Aktivism i Sverige
I Sverige finns flera organisationer som arbetar för och med asylsökande hbtq-personer och med flyktingar i allmänhet. Nätverket Newcomers som Jimmy Sserwadda är aktiv i drivs via RFSL och finns, förutom i Stockholm, på flera andra platser i Sverige. Där kan flyktingar och andra som är nyanlända till Sverige möta människor i samma situation och få stöd. Alla i nätverket arbetar ideellt med att träna svenska, informera om hur det går till att söka arbete eller få vård i Sverige samt att hjälpa till med asylprocessen. Newcomers och RFSL försöker också att påverka Migrationsverket så att asylsökande hbtq-personer ska bli bättre bemötta, få rättvisa prövningar och bo tryggt i väntan på beslut.
Nätverket Ingen människa är illegal arbetar med att praktiskt stödja de människor som tvingats gå under jorden efter att ha fått avslag på sin asylansökan. De samlar in pengar till mat, kläder och mediciner, hjälper till att ordna boende och skola åt barn. De arbetar också politiskt i frågor som rör papperslösas mänskliga rättigheter. Bland annat vill de att papperslösa och asylsökande ska få tillgång till vård på samma sätt som svenska medborgare, eftersom tillgång till vård är en mänsklig rättighet. Ingen människa är illegal tycker att alla människor ska få bo var de vill i världen, utan landgränser och regler som hindrar.
Andra organisationer och föreningar som arbetar med flyktingar liksom aktivism kring asylfrågor är Asylrörelsen i Stockholm, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, Röda Korset, Rädda barnen, Amnesty International, Flyktinggruppernas Riksråd FARR med flera.
Texten är faktagranskad 2015-10-01 av Anna-Maria Sörberg, författare och journalist, med särskilt fokus på frågor som rör sexualitet, kön och genusproblematik.
Källor
Del 1 - Sexuell läggning och kön blir skäl för att kunna söka asyl i Sverige
Fores (2015) ’Flyktingar i världen’ migrationsinfo.se hämtad 2015-10-08
SFS 2005:716 Utlänningslagen. Sveriges Riksdag. 2005-09-29 riksdagen.se hämtad 2015-10-16
SOU 2004:31 ’Flyktingskap och könsrelaterad förföljelse. Betänkande av Utredningen om förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning.’ Statens offentliga utredningar. Tillgänglig via internet: riksdagen.se hämtad 2015-10-16
Del 2 - Fördjupning
Andersson, Matilda (2011) ’Migrationsverket duckar FN-kritiken - "Vi utgår från svenska regler"’ Nyheter24. nyheter24.se hämtad 2015-09-14
Barry, Stephanie (2013) ’Crimes against humanity lawsuit against anti-gay evangelist Pastor Scott Lively, of Springfield, advances in federal court’ MassLivec. masslive.com hämtad 2015-10-08
European Union Agency for Fundamental Rights (2010) Homophobia, transphobia and discrimination on grounds of sexual orientation and gender identity. Comparative legal analysis. 2011 Update. Luxembourg: Publications Office of the European Union
Gettleman, Jeffrey (2011) ’Ugandan Who Spoke Up for Gays is Beaten to Death’. New York Times 2011-01-27. nytimes.com hämtad 2015-10-08
Jansen, Sabine & Spijkerboer, Thomas (2011) Fleeing homophobia. På flykt från homofobi - Asylansökningar knutna till sexuell läggning och könsidentitet i Europa. Amsterdam: Vrije Universitet
Jonsson, Lars (2004) ’ Transsexuell flyktings självmord skapar protester’ RFSL 2004-06-02. rfsl.se hämtad 2015-10-08
Kapya, Kaoma (2009) Globalizing the Culture Wars. U.S Conservatives, African Churches and Homophobia. Political Research Associates. publiceye.org hämtad 2015-10-08
Kilborne, Sarah S. (2015) ’The funeral of David Kato: How Uganda’s leading gay activist was laid to rest’ Slate. slate.com hämtad 2015-10-08
Larsson, Kalle (2012) 'Fokus på hbtq-flyktingar under Asylforum' FLYKTINGBLOGGEN 2012-08-25. sverigemotrasism.se hämtad 2015-10-08
Pinfold, Corinne (2013) ’Sweden: Married Ugandan Men Victims of Lottery Asylum System’. Pink News 2013-01-29. pinknews.co.uk hämtad 2015-04-21
RFSL (odat.) ’LGBTI Network for Refugees and Migrants’. rfsl.se hämtad 2015-10-08
Sörberg, Anna-Maria & Grandin, Elina. (2010) Okänt folk – Om förståelse av genusproblematiker och utsatthet på grunden sexuell läggning och könsidentitet i Migrationsverkets landinformation.
Wolf-Watz, O., Törner, E. & Borg, H. (2010) Normkritisk studie av asylprövningen.
Övningar & praktisk info
Till denna personberättelse passar följande övningar bra:
Papperskorgen
Syfte
Att bli medveten om att det finns olika hinder för olika människor i livet. Vissa kan ha det lättare och slipper kämpa för att nå dit de vill, medan andra måste kämpa mycket eller aldrig får förutsättningar eller möjlighet att nå dit de vill. Det handlar bland annat om makt, diskriminering, handlingsutrymme, (o)rättvisa, privilegier och normer. Det handlar även om att synliggöra strukturer och hur de påverkar individer.
Gör så här
- Låt deltagarna sitta ner. Det är bra om de sitter i rader (klassisk klassrumssittning).
- Be alla deltagare att skrynkla ihop tre papper (använd gärna papper som ska till återvinningen).
- Ställ fram en papperskorg vid främre raden.
- Be några deltagare i mitten att stå upp och alla de andra att sitta ned.
- Säg att alla snart ska få kasta sina pappersbollar. De som träffar papperskorgen kommer att få en bra framtid med jobb, pengar och makt.
- Be sedan alla deltagare att kasta sina skrynklade papper i papperskorgen från den plats de är på.
Det här kommer upplevas som orättvist av deltagarna. ”Varför får vissa vara närmare papperskorgen? Varför får några stå upp? De är ju i vägen för mig när jag ska kasta.” Dessa kommentarer brukar komma fram i och med övningen.
Samtal om orättvisor, förutsättningar och strukturer
- Samtala med deltagarna om att övningen är orättvis. Att det förstås är mycket lättare för de som sitter nära eller de som står upp att träffa papperskorgen.
- Ta också upp att bara för några sitter nära betyder det inte att de träffar papperskorgen, och att bara för att några sitter längre bak betyder det inte att alla där bak missar papperskorgen.
- Det handlar om olika förutsättningar och strukturer som gör att fler som är långt fram träffar än de som är långt bak. Men på individnivå behöver inte orättvisan märkas, det kan finnas en person långt bak som träffar och någon långt fram som missar.
- Visa därför på vikten av att kunna se strukturer. Det är exempelvis viktigt att kunna se hur diskriminering samverkar och påverkar förutsättningar och möjligheter.
- Samtala också med deltagarna om vad det är som kan göra att människor befinner sig längst fram. Vilka grupper av människor är det som oftast slipper hinder i livet? Vad är det som gör att vissa grupper av människor inte har samma hinder i livet som andra?
- Låt deltagarna skriva ned olika hinder som de tror eller vet finns i deras närmiljö.
OBS! fastna inte för länge i diskussion kring hinder, då det kan riskera att bli förenklade diskussioner som istället leder till cementering av föreställningar om individen utifrån kategorier.
Utanför lådan
Syfte
Att kunna resonera kring normer och att stödja varandra i våra olikheter samt ge eleverna större handlingsutrymme för att våga vara sig själv.
Gör så här
- Titta på filmen Syrrans favoritlåt, från materialet Machofabriken*.
Samtala om normer och deras begränsningar
- Vad händer när någon går utanför lådan?
- Hur vi kan hjälpa varandra att våga gå utanför lådan?
Om du arbetar med personberättelserna i materialet kan du också koppla frågor till avsnitt i materialet:
- Vilka lådor var för snäva eller inskränkande för personen?
- Vilket stöd fick eller tog personen för att bryta mot inskränkande normer?
Hur får vi människor att bry sig?
Syfte
Att ge eleverna tillfälle att resonera kring vad som kan påverka oss människor att engagera oss i olika frågor. Att öka kunskapen om hur engagemang i olika frågor kan variera genom historien och att engagemanget kan väckas på olika sätt.
Gör så här
1. Presentera listan på anledningar att engagera sig i någon fråga som inte direkt rör en själv. Tips! Presentera gärna varje anledning med ett eget exempel som känns relevant för klassen, t ex i form av en bildpresentation.
- Att något händer i ens geografiska närhet
- Att något händer någon som jag känner
- Att det finns en risk att det också kan hända mig själv
- Att det finns kända personer som själva är berörda och pratar om det
- Att det i media framställs som något akut, oväntat eller spännande
2. Låt eleverna välja en av anledningarna som de tror är den främsta orsaken till att folk engagerar sig i frågor som inte direkt rör de själva (det behöver inte vara vad som gör eleven själv engagerad). Tips! Om du vill att valet ska ske utan påverkan från klasskamrater kan de skriva sitt val på lappar med siffra och sitt namn.
3. Dela in eleverna i grupper utifrån vilken anledning de valt.
4. Grupperna får i uppdrag: att komma överens om en rättvisefråga och göra en kampanj för att få fler engagerade i sin sak, utifrån den anledning de valt. En kampanj kan vara någon form av påverkansarbete, exempelvis en reklamkampanj, ett upprop på sociala medier, ett radioinslag, att sprida en nyhetsartikel etc. Målet är att nå och påverka så många människor som möjligt.
5. Låt varje grupp presentera sin kampanj på valfritt sätt för resten av klassen.
6. Reflektera: låt eleverna reflektera enskilt och/eller i grupper om tre kring engagemang och påverkansarbete. Vad kan vara svårt när ni vill påverka och förändra inskränkande normer? Vad kan skapa engagemang hos fler?